Vi tro uppå en Gud
Vi tro uppå en Gud är en översättning av den nicaenska trosbekännelsen "Credo in unum Deum". Den tyska inledningen lyder Ich gläube an einen allmächtigen GOTT. Psalmen finns i talrika svenska handskrifter från 1500- och 1600-talen.
Text 1695
Nr 5
1 Wij troo uppå en Gudh, En Alzmächtigean Fader, som skapat hafwer Himel och jord Och alt thet som både synligt, Så och osynligt är
2 Och uppå en HErra JEsum Christum, som är Gudz enfödde Son Och af Fadrenom födder förr ewigh tijd, Gudh af Gudi, Lius af Guds klarhets Lius: Sannan Gudh af sannan Gudi, Föddan och icke giordan: Samma warelse medh Fadrenom: Genom hwilken all ting giord' äro Hwilken för oss människior, Och för wåra salighets skull Nederstegh af Himmelen, Och togh mandom genom then Helga Anda, Af Maria Jungfru reen, Och wardt sann människia: Blef också för oss korsfäster under Pontio Pilato Döder och begrafwen. Nederstegh til Helwetit. Och på tridie dagen upstodh efter Skrifterna. Och upfor til Himla: Sitter på Fadrens högra hand. Och tådan igen kommandes medh stoor härlighet, Til at döma lefwande och döda. På hwilkens rike ingen ände blifwer
3 Och på then Helga Anda, HErran och lijfgifwaren Hwilken af Fadrenom och Sonenom uthgår. Then med Fadrenom och Sonenom Samman dyrckad och tilbeden, Och lika ährad warder. Then ock genom Propheterna tala hafwer. Och ena helga allmänneliga Och Apostoliska Kyrckio. Wij bekänne en döpelse Til syndernas förlåtelse. Och thet tillkommande werldenes lijf, Amen
Högmarcks kommentar
Ola PETRI. Ich gläubean einem allmächtigen GOTT, Credo in unum Deum, Patrem. The twå förste wersarna häraf blefwo aldraförst A C 325 sammanskrifne i Nicaea Bithyniae, som nu heter Isnich, uti lilla Asien, af 318 Biskopar, hwilke ifrån åtskilliga af werldenes delar thit sammankommmit hade, til at förlägga then kiettaren Arium, som nekade Kristi ..... eller samma warelse med Fadrenom; sedan wordo the bekrefftade och then tredie wersen, om then Helga Anda, them tillagd A C 381 uti Constantinopel, (then Turkiska Keisarens residentz nu för tiden) ther 150 Biskopar tå hade kommit tillhopa, at förhöra then swärmaren Macedonium, som then Helga Andas Gudom förneka wille; med blef, som then förre Arius, med sin Kiätterska läro fördömder. Af the första mötet i Nicaea blifwer nu thenne Song kallad Symbolum Nicaenum, effter större delen af thy ther först upsattes, och siunges thet nu på alla stora Högtidsdagar i wåra Swenska Församlingar. v 2 I then gamla Hand-Boken af åhr 1548 står samwahrughan med Fadrenom; i then nyare af 1693 läses samwarande, hwilket aldeles swarar emot ... Men här i wår öfwersedda Psalm-Bok är infört Samma warelse, utan twifwel, på thet the enfaldiga icke skulle uttyda thet ordet, Samwarande, om ett blott sammanwistande, (at Sonen allenast är hos Fadren) utan efftersinna at här beteknas något mera, nämligen, at Sonen är samma warelse med sin himmelske Fader. Se Joh 10:30.
Publicerad i
- Then Swenska Psalmeboken, Gutterwitz (1586), första publicering.
- Rudbeckius Enchiridion, 1627,
- Uppsalapsalmboken (1645)
- Göteborgspsalmboken (1650) under rubriken "Troones Articklar".
- Den svenska psalmboken (1694) som nummer 6 under rubriken "Trones Artiklar".
- 1695 års psalmbok som nr 5 under rubriken "Catechismus författad i Sånger: Trones Artiklar".
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns text och noterna enligt 1695 års melodi till Wij troo uppå en Gudh vilken publicerades redan 1589 med den latinska titelraden "Credo in unum Deum".
Källor
| |||||