Präster i Ramsbergs församling under 1600- och 1700-talet

Ur Västerås Stift herdaminne, II:1, 1600-tal. Västerås 1971.

Se KB: Västerås stifts herdaminne. II:I, 1600-talet.
Ekström, Gunnar, 1893-1990 (Författare)
Västerås : Västerås stifts herdaminneskomm., 1971, 888 sidor; 24 cm
Svenska kyrkan. Västerås stift

Citerat enligt tillstånd från Västerås Stift den 7 jan 2009.
Vill du veta mer om stiftets historia se nedan.

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

Ramsbergs kyrkoherdar 1600-talet
Andreas Pauli Helsingus, – Anders Pålsson, f i Hälsingland okänt årtal, död som kh i Ramsberg 18 nov 1600. Kh troligen 1595. Gift m Eriksdotter.
Jonas Petri Helsingus minor – Joen Persson, f i Hälsingland, död som kh i Ramsberg 24 aug 1644. Hans namne prästvigs samtidigt därav tillnamnet minor, möjligen pga kropplängd. Kallas kh i Ramsberg från 1606, vilket år Karl IX konfirmerar Ramshyttan som eget pastorat.
Jonas Laurentti Berchius – Jon Larsson, f i Söderbärke omkring 1595, död som kh i Ramsberg efter 20 juli 1647. Tillträdde 1 maj 1645. Gift i Björskog 19 okt 1628 med Dorothea Salomonsdotter i hennes första gifte, död i Ramsberg 1681 (76 år).
Nicoalaus Erici Segerstadius – Nils Eriksson, född i Segerstad 1601, död som kh i Ramsberg 26 mars 1679. Tillträder 1 maj 1649. På Ramshyttan köpte han ½ av Velamb Velamssons hemman. Gift 1:o Elisabeth Moraea , död i Munktorp 1669, 2:o 1669/1670 med Dorothea Salomonsdotter (förre prästens änka).
Johannes Andreae SalaMontanus – Johan Andersson, f i Sala 20 dec 1620, död som kh i Ramsberg 2 maj 1696. Kaplan från juli 1657, efter åtskilliga trakasserier blev han kh 1 maj 1680, efter installation redan 7 mars. (Far till kh Ramzelius ).

Kaplaner:
Mattias Marci Bohm - Mats Markusson, f i Arboga, död 1649 som komminister i Ramsberg. Förvärvade en gård vid Holmsjön i Ramsberg, troligen ogift.
Olaus Andreæ Arosiensis – Olof Andersson, f i Västerås, död okänt var 24 feb 1660. Kaplan i Ramsberg trol 1651 då han på nytt begick lägersmål (samlag utanför äktenskap). För fattig för att resa till domkapitlet som utsåg ny kaplan!
Johannes Andreae SalaMontanusse ovan.

Övriga präster
Benedictus Benedicti Segolius-Gröding – Bengt Bengtsson, f i Vås 1662 24 mars, död av olyckshändelse som adjunkt i Ramsberg 24 juni 1696.

ANDREAS PAULI HELSINGUS - ANDERS PÅLSSON
Född i Hälsingland okänt när, död som kyrkoherde i Ramsberg 1600.18.11.
När han 1593 underskriver Uppsala mötes beslut, är han kaplan i Västerfärnebo, flyttar till Ramsberg som kyrkoherde troligen 1591 och stannar där till sin död.

Gift med N.N. Eriksdotter, troligen från Buska i By socken.

Något fler uppgifter finns om honom och en förmodad föregångare, Michael Nylandensis - Mickel Eriksson, präst 1593-1595, på sidan 350 i Västerås Stift herdaminne I:2, Medeltiden och Reformationstiden - Återstående församlingar av Gunnar Ekström, Förlag Västerås Herdaminneskommitté, Västerås. Inledning daterad 16 april 1949.

Tillbaka upp till 1600-talets präster

JONAS PETRI HELSINGUS MINOR - JOEN PERSSON
Född i Helsingland, död som kyrkoherde i Ramsberg 1644. Föräldrar okända. Till skillnad från sin namne, som prästvigs samtidigt, kallas han minor [den mindre], möjligen syftande på kroppslängden.
Hans skolstudier torde åtminstone delvis ha varit förlagda till Västerås, eftersom han prästvigs där 1598.2.6. När han 1605 underskriver uppsägelseskriften till konung Sigismund, angives han vara "i Lindesberg". Hans tjänstgöringsort torde dock ha varit Ramsberg där han alltifrån 1606, vilket år Karl IX konfirmerar Ramshyttan som eget pastorat, kal¬las kyrkoherde. Redan 1632 betecknas han av biskop Rudbeckius som fattig och gammal. Han förblev där till sin död.

Vid prästmöte 1623 utsågs han att nästa år vara 1:e predikant.
Gift två ggr. Den senare hustrun efterlevde.
Barn:
Minst två, som före 1644 voro gifta.
Petrus Ramsbergius, född i Ramsberg 1611/12, död som kyrkoherde i Dingtuna 1682.5.7. (Sannolikt den vars hustru Emerentia Larsdotter, enligt sid 244, som änka efter honom gifter sig en fjärde gång, 1684.2.9 i andra giftet för kyrkoherden i Nora, Ericus Engelberti Barkman - Erik Engelbrektsson, 1618-1692. Hon dör 1690.4.5. Om Barkman själv går ett rykte 1681 att han dött och kungen hinner utse en ersättare innan misstaget upptäcks. Efter det gifter han sig alltså med Ramsbergius änka.)

Tillbaka upp till 1600-talets präster

JONAS LAURENTII BERCKIUS - JON LARSSON
Född i Söderbärke omkring 1595, död som kyrkoherde i Ramsberg 1647 efter 20.7, son av bergsman Lars N.N. Under studietiden kallas han Berkensis eller Montanus och vid prästvigningen Berckius.
Skolgången påbörjar han 1609 i Västerås skola, där han går i högsta klassen 1619. 1620.3.6 inskrivs han i Uppsala, varifrån han 1622 återvänder samt prästvigs 1625.19.6. Han har därefter möjligen blivit adjunkt åt kyrkoherden i Svedvi. På hösten samma år avsågs han bli krigspräst, men slapp resa ut. 1626, troligen 1.5, blir han kaplan i Björskog och under pastorsvakansen även vice pastor. 1632.25.7 begärs han ivrigt av Björksta till sacellan och får Domkapitlets medgivande, men önskar icke komma dit. Han sättes då 1632.17.10 på 3:e rummet (=3:e plats) till kaplan i Odensvi. Då han enhälligt begärdes av församlingen blev han samma år 5.12 utnämnd och tillträdde troligen 1633.1.5. 1644.21.9 sätts han på 3:e rummet till Ramsbergs pastorat varpå 1645.5.2 hans konfirmation enhälligt begärs. Tillträde skedde samma år 1.5. Han förblev där till sin död.

Vid kplm (?) 1626 fick han uppgiften att nästa år hålla 23:e lat. orationen.
Gift i Björskog 1628.19.10 (14) m Dorothea (Dordi) Salomonsdotter i hennes (eller hans) 1:a gifte, död i Ramsberg 1681 (76 år), begravd 12.6, dotter av kyrkoherden i Linde Salomon E. Vesmannus.
Barn, som kallade sig Barck:
Laurentius, född i Björskog 1629, d 15.7, begravd efter 2 timmar (?).
Elisabeth, född i Björskog 1630. Möjligen är det hon som är gift med den rådman Erik Eriksson, som vid ting i Lindesberg 1686.5.10 jämte de övriga arvingarna framställer arvsanspråk.
Salomon (sen Samuel), född i Odensvi (30). Han intogs 1641 i Köpings skola och blir i juni 1649 expektant i kl 4 i Västerås skola som han lämnar samma år. Vid ting i Lindesberg 1686.5.10 kallas han bokhållare. .
Johan, född i Odensvi, död i Köping 1680, ev 15.5, gift med okänd, död i Köping troligen 1680. Han inskrivs 1649 i klass 3 i Västerås skola och 1655 i gymnasium som han lämnar läsåret 1656/57. Han är 1669 Simon Funcks faktor, blir 1670 borgare i Köping och är vid sin död uppbördsman över mantalspengarna.
Anna, död i Köping 1716, ev 20.6, gift 1674 med kopparslagare och rådman där Gäspar Påvelsson Schultz, född i Nyköping, död i Köping 1710, själaringning. 3.4, gift 1:o där 1670.

Tillbaka upp till 1600-talets präster

NICOLAUS ERICI SEGERSTADIUS - NILS ERIKSSON
Född i Segerstad, Västergötland, 1601, död som kyrkoherde i Ramsberg 1679. 26.3. Härkomst okänd. Han skrivs tidigast Vestrogotus, men från och med prästvigningen Segerstadius.
Efter skolgång i Skara, Vadstena, Nyköping, Mariestad, åter i Skara, samt 4 år i Arboga anmäldes han 1623.8.6 till prästvigning för Västerås stift. I jan 1624 inskrivs han i Uppsala. 1625.19.6 prästvigs han samt förordnas 1626.11.4 till krigspredikant, som han är ända till 1635.1.5, då han tillträder kaplanstjänsten i Munktorp. Under föregående åren hade han satts på flera förslag: 1630.23.10 på 3:e rummet (=3:e plats) till rektor i Köping, 1631.5.1 på 4:e (=4:e plats) till sacellanin i Hedemora, hade samma år 4.5 av denna stad begärts till rektor, men ej kommit på förslaget och 1634.7.2 satts på 2:a rummet (=2:a plats) till sacellan på St. Kopparberget. Möjligen hade han en kort tid varit adjunkt i Arboga, innan han tillträdde tjänsten i Munktorp. Under tiden där uppförs han ett flertal gånger på förslag till förnämliga pastorat: 1641. 21.7 Stora Skedvi, 1642.8.1 Skultuna, 1643.1.3 Tillberga, samma år 5.4 Odensvi samt 1647.28.6 Svedvi. Att han icke fick något av dessa pastorat sammanhängde i regel med lokala förhållanden. 1649.1.5 tillträder han Ramsberg, där han förblir till sin död.

Åren 1634 och 1635 utsågs han att nästa år vara resp., samt 1651 att bli 2:e predikant. 1656 blev han en av examinatorerna vid skolorna i Nora och Lindesberg.
På Ramshyttan köpte han 1/2 Velam Velamsons hemman.
Skrift: Resp.: De lege et evangelio. Syn.-avh. Västerås 1636.
Gift 1:o med Elisabeth Moraa (9), född i Munktorp ev 1669, dotter av kyrkoherde i Mora Roethius O. Morensis; 2:o 1669/70 m Dorothea Salomonsdotter i hennes 2:a gifte, född Linde 1604/05, död i Ramsberg 1681 (76 år), begravd 12.6, dotter av kyrkoherde i Linde Salomon E. Vesmannus.
Barn;
Erik. Han inskrevs i sept 1654 i Västerås skola, men saknas vid examen i juni 1655.
Johannes. Han inskrevs jämte brodern i Västerås skola i sept 1654, går där ytterligare 1 år m flyttar sedan till Arboga skola, varifrån han med testimonium 1665 inskrevs i Västerås gymnasium. Efter genomgång av klass 2 försvinner han ur matrikeln.
Brita, född 1636/37, död i Ramsberg 1683 (46 år), begravd 1.7, gift ev 1662 med köpsvennen där Matts Ziegel, död där ev 1683.1.7.
Elisabeth, född omkring 1647, död i Uppsala 1722, begravd 29.4, g 1:o 1673 med komministern i Norrbärke Andreas A. Litorinus, död 1684.12.10; 2:o där 1685.29.9 med etr (efterträdaren?) Nicolaus N. Reuterhuslus, död som kyrkoherde i Lima 1717.19.12.

Tillbaka upp till 1600-talets präster

JOHANNES ANDREA SALAMONTANUS - JOHAN ANDERSSON
Född i Sala 1620.20.12, död som kyrkoherde i Ramsberg 1696.2.5, begravd 2.6, son av Anders vårdväktare vid Sala kyrka. Han stavar namnet SalaMontanus.Troligen efter skolgång i Sala återfinnes han 1645.22.6 i Västerås skola och blir efter genomgång av gymnasiet prästvigd 1655.4.11, då pedagog i Munktorp. Troligen i juli 1657 blir han kaplan i Ramsberg och efter åtskilliga trakasserier kyrkoherde där med tillträde 1680.1.5 efter installation redan 7.3. Han förblev där till sin död.
Gift i Fellingsbro 1658.14.11 med Catharina, Fellenia, född i Västerås 1641.11.4, död i Ramsberg 1719.10.3, begravd 22.3, dotter av kyrkoherde i Västra Skedvi Andreas Waldemari Regiomigius.
(Om en annan präst, Olaus Henrici Salamontanus - Olov Henriksson, död 1636, anges på sid 713 att dennes namn sannolikt härstammar ur faders, Henrik Anderssons, ursrpung som troligen bergsman vid Salberget.)

Familjen Salamontanus ,
Familjen Salamontanus.
Tavla, epitafium, i Ramsbergs kyrka, fotograferad av Erik R. Lindström.
Klicka för större bild.

Barn, samtliga födda i Ramsberg, av vilka de som blevo präster och döttrarna kallades, Ramzelius, de övriga Ramzell:
Anders, född 1660.22.2, död som kyrkoherde i Ramsberg 1729.18.4, gift 1:o i Dingtuna 1686 ev 21.2 med Elisabeth Barkia i hennes 2:a gifte, född där 1660.12.2, död där 1687, begravd 3.5, dotter av komministern där Laurentius E. Barkius; 2:o där 1693.12.5 med Maria Elisabeth Gyllenpatron, född 1675 (?) 15.7, död i Ramsberg 1729.9.9, dotter av löjtnant Jonas Mårtensson Gyllenpatron och Christina HD (?) von Glan.
Susanna, född 1662.9.4, död i Ramsberg 1731.8.8, gift där 1678 med Matthes ES Westman, född 1646, död i Ramsberg 1708, begravd 15.3. Westman var bokhållare hos Claes Horn på Gammelbo och bodde i Ramsbergs kyrkby.
Johan, född 1665.14.12, död i Ramsberg 1730.20.1, gift i Värmland 1712.3.8 med Brita Beata Uggla, död 1738, dotter av majoren Lennart Hlldebrandsson Uggla och Catharina Margaretha BD Rosenbielke. Han blev militär, började 1685 som soldat vid kronprins Christians av Danmark regemente, övergick sedan i tysk, engelsk och fransk tjänst, återvände 1705 till Sverige, där han slutade 1715 som kapten vid Västgöta Stånddragonregemente, varpå han bosatte sig i Värmland, men dog vid besök i Ramsberg.
Olaus, född 1667.3.5, död som kyrkoherde i Haraker 1723.3.1, gift i Ljusnarsberg 1693.19.11 med Rebecka Gussarvia, född där 1671.17.9, död i Haraker 1756.15.11, dotter av kyrkoherden i Ljusnarsberg Ericus M. Gussarvius.
Daniel, född 1669.22.10, död i Polen 1702. Ogift. Han är 1696 befallningsman vid Hornska egendomen Vikhus i Rytterne.
Carl, född 1672.25.2, död i Ljusnarsberg 1731.3.8, gift i Fellingsbro 1697.14.9 med Christina Tudeen, född där 1670.11.11, död i Ljusnarsberg 1744.8.9, dotter av plåtsmedsmästaren Johan Olsson och Anna Eriksdotter vid Stenstahammar, sedan Rockhammar. Han var, när han 1692.10.4 anställdes som vik. organist i Fellingsbro, elev hos organisten i Arboga och fick redan en månad senare förordnande som ordinarie, så snart han slutat sina läroår. 1700 övertar han samma tjänstgöring i Ljusnarsberg. De bodde tidigare på Drängsarv, slutligen på Sandbacken. Redan 1718 betecknas han som utfattig med sju barn och måste till biförtjänst vara "postlöpare" mellan Ljusnarsberg och Lindesberg. 1727, då han i sin nöd stulit "flera hundra daler", blev han suspenderad.
Sara, född 1674.18.7. Hon är dv (?) i Ramsberg 1692.26.12, då ogift .
Jacob, född 1676.31.8, död 1697 på återresa från Ostindien. Ogift.
Matthias, född 1679.19.2, död som kyrkoherde i Sala 1768.28.12, begravd i Avesta 1769.6.4, gift 1705.9.3 med Helena Salina, född i Malung 1683.5.1, död i Sala 1754.12.10, begravd 18.10 i Stadskyrkan, dotter av kyrkoherden i Malung Georgius J. Salinus och Brita AD Fahlandra.
Catharina, född 1682.21.12, eller ev 1683.1.1, död i Säterbo 1721.27.1, gift 1:o i Ramsberg 1702.12.10 med sist komministern i Säterbo Petrus Törngren, född 1669.15.12, död i Säterbo 1715.8.3; 2:o i Ramsberg 1716.24.6 med etr (efterträdaren?) Johannes L. Vestander, född i Västervåla 1686.5.2, död i Säterbo 1724.27.1, begravd 25.6.
Dotter utan namn (källa anges vara epitafium från kyrkan enligt ovan).

Tillbaka upp till 1600-talets präster

MATTHIAS MARCI BOHM - MATTS MARKUSSON
Född i Arboga okänt när, död som komminister i Ramsberg 1649. Han kallar sig tidigast Arbogensis, men antager sedan liksom sin broder Paulus, pastor i Vasa i Österbotten, släktnamnet Bohm.
Han inskrivs 1616.1.2 i Uppsala, varifrån han överflyttar till Västerås gymnasium, blir diakon 1627.3.6 och prästvigs i Munktorp 1629.11.3, då kursor. 1628.5.8 hade han blivit utsedd till klockare i Gagnef, ett beslut som icke fullföljdes. 1629.21.3 förordnades han på prov till adjunkt i Ramsberg intill prästmötet och blev troligen då kaplan, som han var vid sin död.

Han förvärvade en gård vid Holmsjön i Ramsberg.
Troligen ogift.

Tillbaka upp till 1600-talets präster

OLAUS ANDREÆ AROSIENSIS - OLOF ANDERSSON
Född i Västerås okänt när, död okänt var ev 1660.24.2. Härkomst okänd.
Han blir 1631 3:e præscentor i Cl. Logica i Västerås skola och uppflyttas 1632 i gymnasiet, varifrån han i augusti 1634 inskrivs i Uppsala, där han stannar till 1640.30.11, då han återvänder till Västerås, där han läsåret 1642/43 är 1:e kursor i Cl. Physica, samt åren därpå kantor. 1644.25.2 blir han diakon och förordnas samma år 21.9 till pastor i Nås. Efter återkoms¬ten blir han 1645.25.7 prästvigd och samma år 11.9 på pastors begäran sacellan i Lima. Han reste emellertid inte dit och uteblev även från skolan, varför han 1646.28.1 pådömdes åtta dagar i prubban (=”Kurran”). Förordnad till adjunkt i Badelunda beslogs han där med lönskaläger, för vilket han 1647 (FORTSÄTTNINGEN SAKNAS TILLS VIDARE) Kaplan i Ramsberg trol 1651 då han på nytt begick lägersmål (samlag utanför äktenskap). För fattig för att resa till domkapitlet som utsåg ny kaplan!

Tillbaka upp till 1600-talets präster

BENEDICTUS BENEDICTI SEGOLIUS GRÖDING - BENGT BENGTSSON
Född i Västerås 1662.24.3, död som adjunkt i Ramsberg 1696, begravd 24.6, son av kyrkoherde i Möklinta Benedictus Sigvardi Gröding. När han 1693 underskriver TL (?) för Svärdsjö, kallar han sig "Segolius Grödhingh".
I juni 1672 intages han i klass 2 i Västerås skola, överflyttar 1679 till gymnasiet och 1684.16.2 till Uppsala. Han bevistar där bl.a. Erik Benzelius d.ä:s kollegium i dogmatik. 1689.31.7 begär han venia och får detta i begränsad utsträckning mot löfte att bli präst. 1693.28.9 prästvigs han som nr 6 av 21 och förordnas till adjunkt och nådepredikant i Svärdsjö. 1695.24.4 föreslås han i Domkapitlet till predikant vid Nårns bruk, vilket dock icke blev av, troligen därför att bruksägaren minskat lönen. I stället blir han adjunkt i Ramsberg, där han snart därpå avled efter en olyckshändelse.

Han var ogift.

Västerås Stift Herdaminne, II:2, 1700-talet. Västerås 1990.

Se KB: Västerås Stifts herdaminne. II:2, 1700-talet / Gösta Hansson, Leon Herzog ; redaktör: Gösta Hansson
Hansson, Gösta, 1910-2002 (Medarbetare), Herzog, Leon, 1921-1998 (Medarbetare)
Köping : Lindfors, 1990, 1034 sidor; 23 cm, Västerås stifts herdaminneskommitté. Svenska kyrkan. Västerås stift

Citerat enligt tillstånd från Västerås Stift den 7 jan 2009.

'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 

Ramsberg

Kyrkoherdar
Ramzelius, Andreas Johannis – 1698
Anagrius, Antonius Martinii – 1730
Vigelius, Petrus Ericii – 1748
Berggren, Petrus Petri – 1770 

Komministrar
Lexander, Jonas Jonae – 1680
Gahm, Arvidus Andreae – 1721
Ekman, Laurentius Olai – 1733
Berggren, Petrus Petri – 1743 se kyrkoherdar ovan
Borelius, Jonas Jonae – 1771 

Övriga präster
Lexander, Jonas Jonae – 1679, se komministrar ovan
Ramzelius, Olaus Johannis – 1693
Fellin, Gustavus G – 1704
Gahm, Arvidus Andreae – 1706, se komministrar ovan
Utterström, Laurentius Petri – 1719
Widström Johannes Andreae – 1732
Anagrius, Nicolaus Antonii – 1741
Engzelius, Johannes Laurentii – 1742
Westrenius, Johannes Johannis – 1751
Neiktern, Axelius Jacobi – 1762
Dahlin, Andreas – 1787

Kyrkoherdar i Ramsberg på 1700-talet

 Tillbaka upp till 1700-talets präster

RAMZELIUS, ANDREAS JOHANNIS - ANDERS JOHANSSON
Född i Ramsberg 12 feb 1660, död som kyrkoherde där 18 april 1729, son av kyrkoherden där Johannes Andreae Salamontanus. 1680 till Uppsala och V. Dala Nation. Pvgd 13 juni 1685 och adjunkt i Dingtuna hos fadern i två år, därefter från 1688 två år i Arboga, där han också tidvis är vice komminister och vikarierande rektor vid skolan. Från 1690 nådårspredikant i Nora. 15 feb 1693 föreslås han till komminister där och får förordnandet samma år 10 maj. Han stannar där i fem år. 5 juni 1696 inkallas han till pastoralexamen och samma år 31 juli uppsättes i Kungsör för honom kyrklig fullmakt för kyrkoherdetjänsten i Ramsberg som han tillträder 1 maj 1698.

Vid julen 1723 mottager han till Ramsbergs kyrka ny altartavla, skänkt av Christian Malmin och han hustru Margareta Tilas, Gamlebo. Även andra stora gåvor skänkes i samband med kyrkans reparation 1702-1729. (Se utdrag ur sockenprotollen)
Gift 1:o i Dingtuna med Elisabeth Barkius f 12 feb 1660, död där 5 maj 1687 jämte 2 små barn i barnsäng, dotter till komministern i Dingtuna Laurentius Erici Barkius o Anna Vibyensis. Elisabet Barkius tidigare gift i Dingtuna 20 nov 1683 med fsk i Köping Daniel de Wigge, död 1684.
Gift 2:o i Dingtuna 12 maj 1693 med Maria Elisabeth Gyllenpatron, f 1655, död i Ramsberg 9 sept 1729, dotter till löjtnant Jonas Mårtensson Gyllenpatron och Christina von Glan.

Tillbaka upp till 1700-talets präster

ANAGRIUS, ANONIUS MARTINI - ANTON MARTINSSON
Född i Bjursås 1688, d 11 mars, död som kyrkoherde i Ramsberg 12 sept 1746, son av kyrkoherden i Bjursås Martinus Erici A.
Skolgång i Västerås i gymn. Stud vid Uppsala akademi. Prästvigd i Strängnäs 29 juni 1709 och adjunkt i Köping. 4 maj 1711 nådårspredikant i Linde, 23 feb 1712 komminister där. Söker Ramsberg och väljes till kyrkoherde där 18 nov 1729 och tillträder 1730. Riksdagsman 1734, 1731 marknadspredikant vid Morsmässan.
Han kunde göra sig skyldig till obetänksamma och sårande utlåtande såväl i predikan som i andra sammanhang.
14 dec 1710 köper han ett jordstycke Herrehagen i Linde och 15 april 1728 Sandtäppan vid Herrehagen. 20 maj 1731 tillhandlar han sig del i Ingelshytta gruva. Drabbad av slag i nov 1741 och sängbunden till sin död.

Gift i Linde 27 juli 1712 med Emfred (Euphrosina) Aspman, född i Sala 16 feb 1671, död 15 maj 1762, dotter till kyrkoherden i Lindesberg Nicolaus Ingelli Aspman.
Barn alla födda i Linde:
Anna Christina, 17 juli 1713, död i Ramsberg 12 okt 1781, gift 1:o där 20 juni 1734 med apol vid trivialskolan i Västerås, Hartiwig Tremper; 2:o där 31 juli 1743 med sist kyrkoherden i Ramsberg Petrus Berggren.
Emfre (Euphrosina), f 29 april 1715, död där 27 juni 1772, gift 1:o i Ramsberg i juni 1734 med Johan Hammar från Linde, f 13 okt 1707, död i Linde 16 feb 1749. 2:o där 23 juni 1750 med brukspatron Eric Öjer, f i Dalkarlshyttan, Linde, 12 sept 1720, son till Carl Öjer o Anna Justina Ahlstedt. Eric omgift i Linde 26 mars 1773 med Catharina Lindberg.
Margareta, f 2 okt 1716, d 4 ok 1717.
Nicoalus (Nils), f 10 juni 1718, död som kyrkoherde i Himmeta 9 nov 1775.
Helena Catharina, f 2 jan 1722, död där 20 aug 1797, gift 1:o i Ramsberg 4 sept 1743 med handelsman Johan Granberg, f 1704, död i Linde 2 sept 1746; 2:o i Linde 29 sept 1747 med handelsman och rådmannen där Carl Gustaf Gahm, f i Eksjö 18 jan 1711, död i Linde 1769.

Tillbaka upp till 1700-talets präster

VIGELIUS, PETRUS ERICI - PER ERIKSSON
Född på Ängsö 1704.4.4, död som kyrkoherde och prost i Ramsberg 1769.27.5, son av kyrkoherden på Ängsö Ericus Johannis W.
1712 börjar han sin skolgång i Västerås och inskrivs 1719 i Uppsala akademi, där han stannar i 9 år. De tre sista åren är han informator hos lantmäteriinspektören Leitz i Upsala. Vigelius disputerar 1726.22.10 och 1728.28.5, promoveras samma år 4.6. Prästvigd 1728.11.10 och vice pastor hos sin fader på Ängsö. Här får även han känna av de trakasserier från slottsfamiljens sida, vilka hans fader måst leva med. Enligt skrivelse från Kungliga Kollegium till Domkapitlet 1732.14.9 kräver grevinnan Christina Piper på grund av sin patronatsrätt, att Ängsö kyrkas pengar skall inlevereras och förvaras på hennes kontor i Stockholm. Utan grund beskyller hon Petrus V. för att ha förskingrat kyrkans medel. 1732 kallas han av domprost P. Tillaeus i Västerås till adjunkt vid domkyrkan. Då borgare i Västerås i mindre lämpliga ordalag samma år, 2.9, skriver till magistraten med önskan få honom till komminister vid domkyrkan, blir biskopen upprörd häröver. Domkapitlet anmäler samma år, 11.11, denna förmenta olaglighet till konungen. Skarpa skrivelser utväxlas mellan alla parter och en av initiativtagarna till den förmenta olämpliga skrivelsen, Anders Norberg, försvarar sig och skriver att biskopen hårt bedömt ett litet fel. Enligt kunglig skrivelse 1733.16.3 skall initiativtagarna till ifrågavarande skrivelse på rådstugan tilldelas varning. Trots detta väljes Vigelius 1733.22.4 »under ovanliga former, spontant» till 2:e komminister vid domkyrkan. På förslag till kyrkoherde i Berg 1736, vinner han valet samma år 22.9, tillträder i maj 1737 och introduceras 29.6, då även en detaljrik inventarieförteckning upplägges. 1747.4.5 sätts han på förslag till kyrkoherde i Ramsberg, väljes samma år 12.8 och tillträder i maj 1748. Prost över egen församling från 1751.25.6.

Han låter utföra reparation på kyrkan och anskaffar flera inventarier, bl. a. en förgylld kalk.
Marknadspredikant i prästmöte 1739 (22) och predikant i prästmmöte 1748.
Bouppteckningen 1770.12.9 visar tillgångar på 18.110 daler, bl.a. en gård och en vret i Västerås.
Skrifter: 1724 tillsammans med sin bror Johan gravskrift på svensk vers över deras moder Agneta Källman...; 1725 lat. vtåg (?) i P. Emgströms diss.; 1726.22.10 Diss. hist. —polit. —De Vigiliae Militum Romanorum. (Pres. Laur. Arrhenius); 1728.28.5 —Diss. pro gradu—De Baptismo Campanarum. (Pres. Joh. Hermansson); 1748.7.9 — Menniskan, Såsom Then Priswärde Skaparens eget Mästerstycke, predikan i Västerås domkyrka vid prästmöte.
Gift 1:o i Ängsö 1729.20.11 med Britta Holm från Falun (26), född 1693, död i Berg 1747.13/14.2, lider länge av hypocondri, dotter av en handelsman från Falun; 2:o i Säter 1749.31.1 med prästinnan Elisabet Dahlstedt från Älvdalen född i Falun 1717.22.4, död vid Sätrabrunn 1773.23.6, begravd i Västerås 8.7, dotter av kyrkoherde i Säter Castenius Laurentii D. och änka efter. kyrkoherde och prost i Älvdalen Ericus Petri Näsman.
Barn, i 2:a äktenskapet.:
Per Gasten, född i Ramsberg 1750.24.8 (33), dör där samma år 17.10.
Samuel, född i Säter 1753.4.10, död i Ramsberg 1769.
Sara Britta, född i Ramsberg 1759.3.10, död där 1760.25.5.

Tillbaka upp till 1700-talets präster

BERGGREN, PETRUS PETRI — PEHR PERSSON
Född i Berga by, Fellingsbro, 1704.3.12, död som kyrkoherde i Ramsberg 1777.28.5, son av rusthåll Per Nilsson och Brita Andersdotter. (SANNOLIKT ATT FORTSÄTTNING FINNS.)

Tillbaka upp till 1700-talets präster

Komministrar 1700-talet

LEXANDER, JONAS JONAE - JONAS JONASSON
Född i Leksand 1648, död som komminister i Ramsberg 1720, begravd 2 feb, son av en klockare i Leksand. 1666 började han i Västerås trivialskola och 1671 får han sjukhjälp som student i Uppsala. 26 mars 1674 visar han fram grevinnan Baners rekommendation att bli ordinerad och förordnad till hennes huspredikant. Lektorerna vid gymnasiet ger honom goda vitsord, varpå han prästvigs 30 mars 1674 och tjänstgör i Banerska hemmet som huspredikant. Några månader senare lämnar han denna tjänst, gifter sig Arboga och hjälper kyrkoherden Wintrosisus där med fredagspredikningarna. Från Arboga kommer han 1679 som adjunkt till Ramsberg. Kallad till komminister där av församlingen som är nöjd med honom även om somliga anser honom ibland vara ”orolig och bullersam i sitt leverne”. 11 feb 1680 lovar Domkapitlet honom tjänsten på villkor att han förbinder sig att ej vara ”genvördig” mot sin kyrkoherde och ej syssla med ”ölmångleri”. Någon kyrkoherde i närheten skall ha uppsikt på hans leverne. Han blir samma år komminister där. Han måste ha bättrat sig, eftersom församlingen 8 mars 1682 anser att han ”är i sin gudstjänst till stort nöje, i sitt leverne mycket behaglig” Kallas till pastoralexamen 6 maj 1696 men inget finns om utgången därav.

Han trycks av svåra ekonomiska förhållanden.
Gift i Arboga 1674 med Margareta Wiborg, f 1643, död i Ramsberg 1720, begravd 7 aug, dotter av rådman i Arboga Erich Nilsson. Efter slaganfall liggandes i 10 år.
Får nio barn, de två första i Arboga.
(enligt not 1 framgår att han även kallas Lixander)

Tillbaka upp till 1700-talets präster

GAHM, ARVIDUS ANDREAE — ARVID ANDERSSON
Född i Västerås 1684, döpt 16.11, död som komminister i Ramsberg 1732.22.3, son av bagaren i Västerås Anders Arfwidsson G. och Anna Danielsdotter.
Adjunkt i Ramsberg 1706 och prästvigd 1707.29.5. Efter val förordnas han 1720.8.9 till komminister i Ramsberg och tillträder midsommar 1721.

Gift 1:o i Ramsberg 1707.18.8 med Brita (Brigita) Lexander, född där troligen 1682.14.5, dör där i barnsäng jämte barnet 1719, begravd 5.5, dotter av komministern i Ramsberg Jonas Jonae Lexander. 2:o i Järnboås 1719.1.1 med Maria Malmberg, född där 1697.17.3, död i Arboga 1778.3.7. 1732.9.8 anhåller Ramsbergs församling förgäves hos Domkapitlet om någon prästman som kunde äkta änkan. Hon flyttar till Arboga 1763.
Barn, alla födda i Ramsberg:
1:a äktenskapet:
Anna, född 1708.20.11, död där 1709, begravd 17.1.
Andreas, född 1710.29.8, 1728.27.2 nämns som skräddargesäll.
Jonas, född 1711.29.10.
Arvid, född 1713.30.10, gardessoldat, misstänkt 1737.24.2 för att ha stulit 2 silverbägare i samband med mordet på G. G. Lohe i Stockholm och försökt sälja dem i Bergslagen.
Abraham, född 1716.11.11, pungmkg (?) 1733.25.2, flyttar till Stockholm.
Utan namn, ett barn, dör med modem 1719, begravd 5.5.
2:a äktenskapet.:
Maria Elisabet, född 1720.13.9, död i Arboga 1793.20.2, gift i Ramsberg 1745.14.11 med borgaren och skepparen EricWretman, född i Arboga 1720.12.9, död där 1776.1.4.
Anna Catharina, född 1722.18.1, död där samma år, begravd 9.11.
Greta (Margareta), född 1723.18.8, död i Arboga 1794.6.3, »fattighusjon», gift i Arboga 1764.30.12 m hmk (?) Joh. Fr. Albrecht, dör före hustrun.
Christiern, född 1724.2.10, dör där 1725, begravd 12.3.
Magdalena, född 1726.10.4, död i Arboga 1790.27.8, gift där 1762.1.8 med borgare och handelsman Eric Wilhelm Kraft, född 1719.19.3, död i Arboga 1795.21.1.
Christina, född 1727.12.9. Enligt husförhörslängd 1753-1775 gift med skeppare Johan Magnus Croon, Arboga, enligt samma källa 1786-1794 änka i Arboga.
Olof, född 1729.7.12, död troligen ung.
Johannes, född 1731.5.6, barnalärare i Löa Östra, Ramsberg, 1769, nämns som gardeskorpral i Kull, Haraker, 1773-74, gift med Sophia Juliana Ohrbon, född i Stralsund 1727.31.12, de flyttar 1774 till Västerås.

Tillbaka upp till 1700-talets präster

EKMAN, LAURENTIUS OLAI — LARS OLUFSSON
Född i Fellingsbro 1697.8.6, död som komminister i Ramsberg 1742.8.12, son av korpral Oluf Ekman och Karin, omgift med korpral Jan Holm.
Efter prästexamen med gott vitsord 1721.6.3, prästvigd dagen därpå och förordnad till adjunkt i Mora. Anställes även som klockarpräst där. När han 1728 söker komministertjänsten i Svärdsjö får han av Mora gott vitsord. 1729.3.12 förordnas han att tillika vara skolmästare i Mora med tillträde 1730. 1732.8.11 väljes han till komminister i Ramsberg och tillträder 1733.

Notarie i prästmötet 1723 och respondent i prästmötet 1737.
Gift 1728.6.2 med Christina Svedelius, född i Älvdalen 1699.9.7, död i Ramsberg 1742.9.6, dotter av kyrkoherden i Älvdalen, Daniel Svedelius.
Barn:
Catharina Margaretha, född i Mora 1729.20.4, död där 1730.20.4.
Elisabet, född i Mora 1731.2.8, gift 1749.7.3 med salpetersjuderiinspektör Olof Grau, född 1722.22.11, son av rådman i Västerås Nils Grau. Olof Grau är känd för sin beskrivning över Västmanland.
Daniel, född i Ramsberg 1733.20.12, död troligen 1739.
Erik, född i Ramsberg 1734.13.2, död där 1740, begravd 8.7.
Margareta Christina, född i Ramsberg 1737.23.5, död där 1738.18.8.
Olof, född i Ramsberg 1739.13.6, död där samma år begravd 13.7.
Anna Brita, född i Ramsberg 1740, död där 1741, begravd 5.8.

Tillbaka upp till 1700-talets präster

BORELIUS, JONAS JONAE — JON JONSSON
Född i Boberga, Dingtuna, 1721.4.7, enligt andra uppgifter 1724.4.1, död som komminister och vice pastor i Ramsberg 1792.1.11, son av skattebonden Jonas Nilsson och Brita Ersdotter. (Dödsår rättat enligt texten nedan efter kontakt med ättlingar maj 2013.)
1734 till Västerås trivialskola och fortsätter i gymnasium där. 1747 inskrives han i Uppsala akademi, där han vistas 5 terminer under 4 år. Prästvigs i Västerås av biskopen i Strängnäs 1751.21.2 och förordnas till nådårspredikant i Västerfärnebo. 1752 är han nådårspredikant i Rytterne och sedan adjunkt i Hubbo, där han vistas i 4 år. 1757.23.4 utnämnd till adjunkt hos komministern Eric Fontelius, St. Tuna. När komminister Fontelius 1761.10.8 uppsäger honom från tjänsten protesterar församlingen hos domkapitlet och kräver att få behålla honom som adjunkt. domkapitlet anser emellertid församlingens framställning som otillbörlig gentemot de övriga prästerna och avslår den. Prosten N. Rabenius begär att Borelius förordnas till en annan plats, »enär han här gör intet gagn, bara går och driver». 1762.25.8 förordnas Borelius till nådårspredikant i Kumla och därifrån flyttar han 1764.4.4 till Grangärde, först som adjunkt och sedan nådårspredikant där. 1765.4.7 skickas han till Säfnäs som vikarie för komminister Gottmark, men kommer strax tillbaka till Grangärde när Gottmark återställts från sin sjukdom. 1771.17.2 väljes han till komminister i Ramsberg och tillträder samma år. 1775.26.9 avlägger han pastoralexamen och förordnas 1777.8.8 till vice pastor i Ramsberg.
Lever i knappa villkor. 1774 råkar han i ekonomiskt betryck genom hjälpsamhet mot församlingsboma och ber om domkapitletss bistånd, men får avslag.
Den l november 1792 är han på väg hem från en ämbetsförrättning. Ridande i mörkret, kommer han av vägen, och drunknar vid sjön Sörmogen.

Gift i Grangärde 1772.30.1 med Anna Brita Boethius, född i Västerås 1749.28.8, död i Torrbråten, Ramsberg, 1806.26.3, dotter av kyrkoherden i Grangärde Jacobus Boethius.
Barn, alla födda i Ramsberg:
Jacob, född 1772.29.10, död som kyrkoherde och prost i Skinnskatteberg 1851.4.2, gift i Västerås 1820.17.10 med Catharina Ulrica Böttiger, född där 1794.7.4, dotter av apotekare i Västerås C. Fr. B och Ulrica Uglas. Änka, flyttar 1854 till Kalmar.
Brita Christina, född 1774.5.4.
Pehr Gudmund, född 1775.22.6, omkommer som medicine kandidat på en resa i Medelhavet.
Ulrica, född 1777.10.2, död i Västervåla 1819.18.1, gift 1809.1.5 med komministern och vice pastorn i Västervåla, Isac Lifbäck, född i Kallbäck, Husby, 1767.13.9, död i Västervåla 1821.10.6.
Anna Lisa, född 1778.1.3, död där samma år 10.6.
Carl Daniel, född 1779.9.6, död som handelsman i Nora 1838.10.1, gift där 1808.14.6 med Greta Sophia Borg, född där 1786.21.4, död där 1842.25.1.
Theodora, född 1781.28.1, ogift, 1818 är hon i Skinnskatteberg hos dir G. Lundgren, 1848 flyttar hon till Arboga och 1864 till Kungsör.

Tillbaka upp till 1700-talets präster

Övriga präster i Ramsberg på 1700-talet

RAMZELIUS, OLAUS JOHANNIS — OLOV JOHANSSON
Född i Ramsberg 1667.3.5, död som kyrkoherde i Haraker 1723.3.1, son av sistlidne kyrkoherden i Ramsberg Johannes Andreae Salamontanus.
1687 inskriven i Uppsala akademi, där han bedriver studier under 6 år. 1692.27.4 förordnas han att förestå tjänsten som vice rektor i Arboga skola. I november samma år kallas han av sin far i Ramsberg till ämbetet och dennes adjunkt. Domkapitlet beviljar framställningen under villkor att han klarar prästexamen, som han avlägger 1693.27.9 och prästvigs följande dag. 1694 är han nådårspredikant och adjunkt i Arboga där han vinner genom »erudition, lärdom och skicklighet» allmän uppskattning och föreslås av prosten och magistraten till komminister, som han blir 1695.17.4. Arbetet är mycket krävande då han utom alla andra sysslor har 3, men ofta och särskilt vid stora högtider 6-8 predikningar i veckan. 1704.9.4 är Ramzelius anmäld av den mäktige rådmannen Olof Ahlström i Arboga som i en predikan känt sig angripen. Ramzelius hade nämligen brännmärkt dem som »bruka maneret och släpa ut sina döda till graven om nattetiden kl. 11 eller 12, varav händer att kyrkor, präster, skolor och de fattiga skolgossarna bliva förtagna den rättighet de eljest härvid hava borde». Rådmannen själv hade nämligen för några få dagar sedan handlat så med sin avlidna hustru. Någon vidare påföljd för Ramzelius synes ej hava förekommit. Efter 17 år i Arboga föreslås han 1710 bland flera andra högt förtjänta till kyrkoherde i Haraker, varmt rekommenderad av grevinnan Beata Elisabeth Königsmarck som äger ansenlig egendom där. Harakers församling önskar till kyrkoherde sin komminister Samuel Godenius, men O. Ramzelius får 1710.5.12 kungliga rådets fullmakt på pastoratet. Han tillträder tjänsten 1712, introduceras vid generalvisitation 1713.3.3, men den kungliga konfirmationen uppsattes först efter kungens hemkomst 1716.26.9. I Haraker lever Ramzelius i »trångmål och fattigdom med ringa lön eftersom nu 150 gårdar står öde, där tillförne bott förmögna män».

Respondent i prästmöte l701 och concionator i prästmöte 1714.
1722.22.10 köper han en gårdstomt i Västerås.
Skrifter: 1687.6. l — gravskrift över Margareta Aspman; 1687.8.5 — gravskrift över Elisabeth L. Barchia.
Gift i Ljusnarsberg 1693.19.11 med Rebecka Gussarvius, född där 1671.17.9, död i Haraker 1756.15.11, dotter av kyrkoherden i Ljusnarsberg Ericus Matthiae Gussarvius.
Barn:
Erich, kallas Ramzell, född i Arboga l695.11.11, nämns 1737.2.1 som löjtnant vid amiralitetet i Karlskrona, död på 1740-talet .
Rebecka, född i Arboga 1697.24.10, död ung.

12 okt 2009 - Fått mail att uppgiften om barnen inte är komplett men hinner inte undersöka saken och noteras här för påminnelse.

Tillbaka upp till 1700-talets präster

FELLIN, GUSTAVUS G. — GUSTAV G.
Född, okänt var, 1673, död i Vittinge, Uppland som komminister i Kungs-Barkarö 1747.14. l. Fader trol »herr G. Fellin», moder Maria Erichsdotter.
Som gymnasist i Västerås får han 1699 venia för Grytnäs. Prästvigd 1704.5.10, förordnas han till komministersadjunkt i Ramsberg. 1705.8.4 blir han nådårspredikant i Malung och 1706.14.2 komminister i Kungs-Barkarö, tillträder 1707.1.5. 1745.15.6 intygar häradsrätten församlingens och hans trånga villkor, som gör »att han såsom en prästman omöjligen sig därav nära och försörja kan». Då vice pastor Ekman i Köping meddelar att Fellin bör taga adjunkt, men inte är i stånd att ge denne husrum och kost, förklarar sig församlingen 1745.25.11 villig att ställa bostad till adjunkts förfogande samt avlöna denne. Fellin erbjudes fribröd på hospitalet, men vägrar acceptera det. Han får behålla en del av sin lön samt får understöd genom sammanskott bland stiftets prästerskap och flyttar till Vittinge, där han dör.

Respondent i prästmötet 1716 och 1719.
Gift 1:o före 1708.25.3 med Maria Planting; 2:o i Björkskog 1727.28.12 med Anna Utterman på Eknö, dotter av bruksförvaltaren vid Bovallen, Skinnskatteberg, Sven Utterman och Anna Larsdotter, husjungfru hos överste Djurklou.
Inga barn nämns.

Tillbaka upp till 1700-talets präster

UTTERSTRÖM, LAURENTIUS PETRI — LARS PERSSON
Född i Uttersta, Kolbäck 1692.31.1, död som komminister i Lindesberg 1756.19.1, son av bonden och kyrkvärden Per Larsson och Carin Nilsdotter.
Efter skolgång i Västerås fortsätter han studierna 1715-1719 vid Uppsala akademi. Prästvigs 1719.20.12 och förordnas till adjunkt hos kyrkoherde A. Ramzelius i Ramsberg. Efter dennes död våren 1729 blir han nådårspredikant där. Samtidigt ansöker Ramzelius änka om förordnande för Utterström att bliva makens efterträdare, vilket avslås. Med alla avgivna röster väljes han i februari 1730 till komminister i Lindesberg. Men då oegentligheter anses ha förekommit föreskriver konungen att nytt val hålles. Vid detta val vintern 1731 vinner Utterström åter och i mars samma år befaller konungen domkapitlet att utfärda fullmakten för honom. Under 1755 är han vice pastor i Lindesberg.
Respondent vid prästmötet 1737.
(SAKNAS UPPGIFTER OM GIFTERMÅL OCH BARN, se dock nedan)

UTTERSTRÖM, ANDREAS LAURENTII — ANDERS LARSSON
Född i Ramsberg 1724.18.7, död som syssloman vid Västerås hospital 1764.18.9, son av sistlidne komministern i Lindesberg Laurentius Petri Utterström.
Studerar i Uppsala akademi, där han disputerar 1744.8.6 och 1749.12.5, promoveras samma år 13.6. Han avlägger prästexamen 1751.17.9 . Kallas samma år 20.11 till huspredikant hos presidenten, baron Fredrik Gyllenborg och prästvigs i Stockholms Storkyrka 1752.12.1. 1757.8.6 förordnas han till nådårspredikant i Vedevåg, Lindesberg och 1758.1.5 väljes han till syssloman och predikant vid hospitalet i Västerås. Han avlägger konsistorialed 1764.27.7.

Gift 1758 med Lona Brantberg, som får avslag på sin ansökan om dubbelt nådår . Hon kvarbor i sin bostad om 3 rum i hospitalet, vilka Utterström inlöst för henne. 1778.6.2 avstår hon mot vederlag denna bostad.

Tillbaka upp till 1700-talets präster

WIDSTRÖM, JOHANNES ANDREAE — JOHAN ANDERSSON
Född i Västerås 1697.11.8, död som komminister i Tillberga 1751.6.1, begravd där 20.1, son av Anders Olsson och Elisabeth Johansdotter Melitz.
1722-1724 är han studerande. Sedan domkapitlet 1724.29.4 medgivit prästvigning och missiv »till en pastor som kan ha uppsikt över honom» prästvigs han samma år 16.5 med förbehållet att undergå förnyad examen. Han förordnas till adjunkt i Svedvi. Då han 1728 är adjunkt i Odensvi anmäles han av kyrkoherden där A. Franzelius för »liderligt leverne» och inkallas 1730.28.1 till domkapitlet som 27.5 samma år suspenderar honom. 1730.3.6 begär kyrkoherden i Odensvi och församlingen förgäves om hans återinsättande i tjänst. På hans egen begäran upphäver domkapitlet samma år 19.8 suspensionen. Från 1732.9.5 är han nådårspredikant i Ramsberg. Under julen 1733 biträder han komministern i Skultuna och 1734 komministern i Tillberga, där han från 1735.26.3 är nådårspredikant. 19.11 samma år vald till komminister där.

Han betecknas som »ej fullt reguliere i sin lefnad».
1734.14.10 köper han en åker i Vedbo och 1741.19.2 för 3.000 daler Vedbo sk. hem. (?), allt i Sankt Ilian. Hans dödsbo säljer 1754.25.2 hans gård vid Smäcken, Västerås.
Gift i Hubbo 1733.29.11 med Maria Grönvall, född i Västerås 1707.4.6, död där på Vedbo 1771.17.7, dotter av organisten vid domkyrkan David Grönvall och Catharina Hult omgift änka efter kyrkoherden i Odensvi Andreas Olai Franzelius.
Barn:
Andreas, född på Kvistberga, Hubbo 1734.11.6, inspektor, gift 1:o i Västerås 1753.9.10 med Helena Westman från Norrbärke, född 1728, död 1763.27.4; — 2:o i Västerås 1764/65 med Maria Helena Mårten. Han har med Brita Lind en oäkta son Anders, född i Västerås 1752.3.9.
Anna Catharina, född på Kvistberga, Hubbo 1736.9.5, gift där 1754.11.6 med bokhållare JohanWik från Husby, Södermanland.
Ernest David, född på Kvistberga, Hubbo 1737.21.4, död i Tillberga 1741, begravd 7.6.
Johan, född i Tillberga 1738.20.10, gardist, flyttar till Skultuna 1759.
Jacob, född i Tillberga 1744.7.7, död där samma år, 3.11.
Jacob, född i Tillberga 1746.2.11, lbr (?), flyttar till Dingtuna 1766.

Tillbaka upp till 1700-talets präster

ANAGRIUS, NICOLAUS ANTONII — NILS ANTONSSON
Född i Linde 1718.10.6, död som kyrkoherde i Himmeta 1775.9.11, son av kyrkoherden i Ramsberg Antonius Martini Anagrius.
1733 inskrivs han i Uppsala akademi och studerar där 8 år. 1741.4.3 kallas han av sin fader till adjunkt i Ramsberg och prästvigs 14.5 samma år Högt värderad av församlingen begäres han redan 1743.16.3 att sättas på förslag till komministertjänsten där, men förgäves. Förordnas 1744.16.2 till komministersadjunkt i Stockholms Storkyrkoförsamling. 1745.26.7 anhåller baron Cronhiort hos biskopen i Västerås att få Anagrius till brukspredikant vid Vedevågs bruk, men han vägrar motta tjänsten och vill hellre vänta på befordran i Stockholm. 1746.21.11 får han fullmakt på komministertjänsten i Kungsholmen, Stockholm. 1751.2.5 avlägger han pastoralexamen och samma år 15.9 väljes han bland 3 sökande till kyrkoherde i Himmeta, får fullmakt på tjänsten 1751.10.10. Tillträder i maj 1752 och övertar prästbordet (=prästens ”egendom” för sin utkomst/lön) från sin företrädares änka 1.8 samma år.
Respondent vid prästmötet 1765.
En utdragen tvist med församlingen om prästgårdens bebyggelse, där även biskopen och landshövdingen är engagerade, får sin avslutning 1754.12.10.
Han arbetar hårt för att få i gång kyrkans reparation och skaffar därtill erforderliga medel.
Kyrkans renovering påbörjas 1768 och pågår några år. Då församlingen begär 2 villkorliga kollekter över hela riket, ger Konungen 1768.16.8 ett svar hållet i strängt tillrättavisande ton, där han uppmanar församlingen att inkomma med ny ansökan med noggrann specifikation av utgifter... i stället för att »i tid och otid besvära Oss med oreglementsenliga skrivelser i saken».
Anagrius är melankolisk till lynnet, ett arv efter fadern. Psykiska rubbningar märks också hos hans barn och barnbarn (se nedan). 1766 så hårt ansatt av sin melankoli, att han är nära att ta sitt liv. Han måste tidvis ta vice pastor. Hans hälsa försämras dock från år till år och fattigdomen i hemmet tilltar så att, enligt bouppteckningen 1776.15.2, familjen lämnas i stor fattigdom.

1772.25.5 visar han i brev till domkapitlet sitt intresse för hälsovård i församlingen
Gift i Himmeta 1749.22.10 med Catharina Elisabet Westbeck, född 1727.1.1, död Himmeta 1804.30.5, dotter av kyrkoherden och pastor i Lövsta, Uppland, Zacharias Westbeck. 1778 flyttar änkan från Himmeta till Köping och 1787 kommer hon tillbaka till Sticklinge, Himmeta, där hon slutar sina dagar hos sin äldsta dotter.
Barn, alla födda i Himmeta:
Apollonia Euphrosina, född 1750, död i Björka, Linde 1830.3.1. Förlovas villkorligen 1768.17.4 med då adjunkt i Nora Carl Niclas Hammar, född på Sickelsjö i Götlunda socken 1744.18.12, död som komminister i Himmeta 1805.7.10, men gift med honom i Svedvi först 1780.8.8. Efter mannens död flyttar hon 1806.20.5 till Arboga, 1807 till Långtäby, Björkskog, jämte sin dotter Lisa Catharina och 1812 till Linde.
Sacharias Gustav, född 1752.4.6, död där samma år 22.9.

Tillbaka upp till 1700-talets präster

ENGZELIUS, JOHANNES LAURENTII — JOHAN LARSSON
Född i Västerås 1710, döpt 2.9, död som rektor i Sala stadsskola 1764.26.4, son av cursor consistorii och klockaren i Västerås Lars Johansson Engzelius och Anna Mårtensdotter Anagrius.
Efter trivialskola och gymnasium i Västerås blir han 1731 student vid akademien i Uppsala. 1738 söker han kollegatjänst och 1739 apologisttjänst vid Västerås trivialskola, men utan framgång. 1742 i november förordnas han till komministersadjunkt i Ramsberg och prästvigs 20.12 samma år. 1743.1.6 blir han nådårspredikant i Nås, men snart är han tillbaka i Ramsberg och 1744.22.2 förordnas han till adjunkt hos kyrkoherde Anton Anagrius där. Efter dennes död i december 1746 blir han nådårspredikant och vice pastor och ombesörjer där reparationer på kyrkan. 1749 skickas han till Malma och blir vice pastor efter den avsatte kyrkoherden J. Smecker. Inkomsten av pastoratet delas lika mellan dem. Han lyckas ej vid valet till kyrkoherde i Malma 1754 och förordnas då till vice pastor i Romfartuna. 1756.17.11 åter nådårspredikant, nu i Folkärna. Förgäves söker han tjänster vid flera tillfällen, men först 1760.30.4 lyckas han och blir då rektor i Sala skola. Han tillträder tjänsten midsommaren 1761, men sommaren 1763 drabbas han av slag.

Dör ogift.

Tillbaka upp till 1700-talets präster

WESTRENIUS, JOHANNES JOHANNIS — JOHAN HANSSON
Född i Västerås 1723.10.5, död som komminister i Svedvi 1767.13.6, son av ryttaren, sedan åkaren och borgaren i Västerås Hans Hiort och Anna Jansdotter.
1745.23.10 är han som dopvittne gymnasist i Västerås och inskrivs 1747 i Uppsala akademi. 1749-1751 har han tjänst som informator hos bruksinspektör J. Bjurberg i Sura. Efter prästexamen 1751.17.7, prästvigd i Strängnäs samma år 22.7 och förordnad att under kort tid vara adjunkt i Kungsåra. Därefter blir han adjunkt i Ramsberg och stannar där i 10 år. 1761.15.7 väljes han till komminister i Svedvi, tillträder samma år och förblir där till sin död. Han söker förgäves olika tjänster.

Bouppteckningen 1768.11.3 visar tillgångar på 2.457 daler.
Gift i Ramsberg 1761.24.9 med Maria Welamsson, född där 1734.30.11, död i Västerås 1809.29.1, dotter av bergsman Welam Larsson och Anna Eriksdotter. Änka, beviljas 1768.10.12 dubbelt nådår.
Barn:
Anna Maria, född i Svedvi 1762.27.9, död i Västerås 1814.9.4, gift före 1795 med skräddare i Västerås Daniel Hellström, död i Vändle, Dingtuna 1825.18.4 vid 63 års ålder (självmord).

Tillbaka upp till 1700-talets präster

NEIKTERN, AXELIUS JACOBI — AXEL JAKOBSSON
Född i Bro 1736.25.7, död i Lindesberg 1796.26.4 som skolans rektor, son av sistlidne kyrkoherden i Näsby Jacobus Johannis Neiktern.
Efter skolgång från 1746 i Västerås trivialskola och gymnasium, student i Uppsala 1757, där han disputerar 1758.20.12. Under studietiden är han tidvis informator hos prosten Lars Tunelius, Nora. Prosten Vigelius, Ramsberg, kallar honom 1761.26.8 till adjunkt, där han tjänstgör efter avlagd prästexamen 1762.19.5 och prästvigd i Stockholm samma år 1.6. 1763 vill kyrkoherde Ekman, Gagnef, ha honom till adjunkt, men Vigelius släpper honom ej. 1766.9.4 kallas han av kyrkoherde Nordstrand, Nora, till adjunkt »i anseende till gammal bekantskap med hederligare åhörare på mera lustre ort», men Neiktern avböjer detta. Samma år 20.8 förordnas han till biskop Benzelstiernas vice pastor i Dingtuna. 1772.19.2 får han rektorstjänsten i Köpings skola och tillträder samma år. En del av borgerskapet i Köping klagar 1776.30.9 över att det ej längre under Neikterns rektorat, såsom tidigare, undervisas i de lärda språken, i synnerhet som skolan genom brukspatron M. Hisings donationer 1722 och 1724 åtnjuter betydliga fördelar och inkomster. Från julhelgen 1778 och tills vidare uppdrages åt Neiktern att biträda komminister Hellenius, Köping. Han söker förgäves olika tjänster, bl.a. tjänsten som domkyrkosyssloman. Sedan han 1793.1.11 förordnats till rektor i Lindesberg, flyttar han dit 1794.

Orator vid prästmötet 1779.
I Köping äger han ett jordstycke kallat Trekanten. 1796.8.7 försattes sterbhuset i konkurs.
Gift i Köping 1773.25.11 med Christina Catharina Julin , född där 1754.4.1, nämns vid liv 1821 i Falun, dotter av guldsmed i Köping Petrus J. och Brita Christina Pemmer. Änka, beviljas dubbelt nådar 1796.20.10.
Barn, alla födda i Köping:
Maria, född 1775.4.1, 1790 till Acktjärns bruk i Värmland.
Catharina, född 1776.25.11, nämns vid liv 1821 i Falun.
Christina, född 1778.6.12, död där 1779.30.1.
Jacob, född 1780.10.7, död där 1788,6.8.
Gustaf, född 1783.7.1, flyttar till en morbror, pastor Julin i Småland.
Christina, född 1785.16.11, flyttar samtidigt med Gustaf till Småland.
Birgitta Charlotta, född 1788.14.3, död där 1790.6.8.
Brita Charlotta, född 1790.3.10, död där 1792.9.1.

Tillbaka upp till 1700-talets präster

DAHLIN, ANDREAS — ANDERS
Född i Falun 1758.8.11, död som adjunkt i Ramsberg 1788.30.7, son av en gruvarbetare.
Efter skolgång i Falu trivialskola och gymnasium blir han student 1781. 1783.28.11 förordnas han till extra ordinarie kollega i Arboga skola och prästvigs 1784.28.5. Samma år 27.12 blir han adjunkt i Västanfors, där han stannar till 1786.15.4, då nådårspredikant i Haraker. 1787.10.1 utses han till adjunkt hos kyrkoherde Aron Westén, Ramsberg, flyttar dit samma år 2.5, och stannar där till sin död.


Andra präster ur Herdaminnet som inte är sorterade under Ramsberg:
ARBORELIUS, PETRUS OLAI - PEHR OLSSON
Född i Linde 6 aug 1712, död som kyrkoherde och prost i Rättvik 2 juni 1774, son av rektor vid Linde skola Olaus Olai A. d.ä. Student 1730, 1 dec 1731 beviljas han venia för Ramsberg, vice rektor i Linde 28 aug 1732 och 5 aug 1733 förordnad till rektor där.

Saknar uppgifter om Aron Westén som anges vara kyrkoherde i Ramsberg 1787.10.01 när Andreas Dahlin blir adjunkt. (se Runeberg och Bergslagsrötter)

Ur Runeberg
Westén, Aron, prest, född i Arboga d. 23 Nov. 1737,
blef filos, magister i Upsala 1761 och prestvigdes
1762. Han utnämndes 1766 till regementspastor vid
Vestmanlands regemente, 1767 till e. o. och 1774
till ord. hofpredikant samt blef 1779 kyrkoherde
i Ramsberg, s. å. prost och 1800 teol. doktor. Han
var fullmäktig för Westerås stifts presterskap vid
riksdagarna i Gefle (1792) och Norrköping (1800). År
1801 blef han kyrkoherde i Arboga samt kontraktsprost
och 1812 filos. jubeldoktor i Upsala. Han dog i
Arboga d. 2 Maj 1814. W. har gjort sig mest känd genom
sitt arbete Svenska kongl. hofclereciets historia (bd
I-III 1799-1814), omfattande tiden fr. o. m. Gustaf I
t. o. m. 1799.

Ur Bergslagsrötter
Prästhammaren, Ramshyttan. Sattes den 19 april 1793 upp av prosten Aron Westén i Ramsberg.

Ur Inrikes tidning 1800
N:o 35. Inrikes Tidningar. Stockholm/ Onsdagen den 26 Martti, År 1800.
Förteckning på Präste-Ståndets Ledamöter wid Riksdagen i Norrköping år 1800.
Westerås Stift: Herr Doctor Eric Waller, Dom-Probst. - Herr Doctor Johan M. Fant, Dom-Probst. Probst och Kyrkoherde i Leksand. -Herr Magister Thomas Jedeur, Theol. Lector, Probst och Kyrkoherde i Hubo. - Herr Magister Aron Westen, Kongl- Hof-Predi, kant, Contracts-Probst och Kyrkoherde i Ramsberg. -Herr Magister Simon Nibelius, Contracts-Probst och Kyrkoherde i Grangärde.

Saknar uppgifter om komminister Nils Påhlman, f 30/11 1745 i Köping, dog 1815, ankom 1795 från Fellingsbro med hustrun.

Finn källorna till följande: Caplan Johan Lixander (se uppgift ovan ang not 1) med hustru Margareta Ersdotter, son Jacobus, dotter Britta, måg, son Jonas och dräng Per står som bosatta på Nyckelbäcken från 1658. I början hade de en piga Elsa. Före dem bodde där comminister Mattias Marej (1648!).

Senare omtalade präster att spåra (finns inget herdaminne förtecknat):

Komminister vice pastor C J Söderström, f 16/1 1787 i Tillberga, ankom 1814 från Kolbäck.

Komministern Anders Lundqvist, f 21/8 1791 i Balund (?), gift 1832, ankom 1837 från Irsta.

Komminister Anders Gustaf Arlberg, f 3/5 1805 i Leksand.

Komminister Gustaf Vilhelm Humble, f 23/7 1846 i Kolbäck

Vice komminister Hjalmar Torsten Sivert, f 12/5 1859 i Linköping, flyttar in från Stora Tuna 6/5 1884, flyttar ut till Särna 8/1 1885.
Vice komminister Anders Alin, f 3/11 i Gillberga, flyttar in från Särna 31/12 1884, flyttar ut till Söderbärke 7/3 1885.
Vice komminister Oscar Sixten Kjellin, f 31/1 1851 i Suttarbo, flyttar in 9/5 1885 från Leksand, flyttar till Lima 26/4 1886.

Fått uppgifter juli 2009 om adjunkten Daniel Johansson Croon som fanns i Ramsberg åtminstone 1771-73, (Arvid Gahms dotter Christina var gift med skepparen i Arboga Johan Croon vilket framgår ovan). Sept 2009 kompletteras med att adjunkten i Ramsberg är identisk med den Daniel Croon som senare blir kyrkoherde i Lindesberg från c 1792. Nu visar han sig född i Karlstad 1732 30/6.
Info om hans familj Lindesbergs stad AIc:4 s 62.

Vill du veta mer om Västerås Stifts historia kan jag varmt rekommendera ett synnerligen billigt medlemsskap i Västerås Stiftshistoriska sällskap. För endast 50 kr/år erbjuds man såväl litteratur som föreläsningar på temat.

Presentation av Stiftshistoriska sällskapet

Välkommen till ett nytt sällskap för Västerås stifts historia. Västerås stift, som är ett av de ursprungliga stiften i Svenska kyrkan, har en fascinerande historia. Engagerade lekmän, starka biskopar och nytänkande präster har länge representerat en spännande
sida av historien. Inom stiftets gränser har Svenska kyrkan också tidigt mött stora utmaningar, som ofta först senare slagit igenom i övriga delar av Sverige.

I Arboga planterade franciskanerna ett kyrkligt centrum. Reformationsriksdagen
1527 var förlagd till Västerås. Stiftet har under 1600-talet varit plats för Sveriges
första mer omfattande folkbildningsförsök.

I Bergslagen och i Falun växte redan på medeltiden fram en gruvnäring – långt före övriga stift. Nyare forskning visar på att, som svar på den industriella utmaningen, redan på 1600-talet kan finnas rötter till en mer demokratiskt präglad teologi. I stiftet kom svenska häxförföljelserna att för första gången slå igenom i stor skala, men samtidigt skapades här tidigt som motreaktion nya och mer toleranta tankar.

Den norra delen, Dalarna, klassades för över hundra år sedan som Sveriges urhem – hur reagerade kyrkan på detta? Var det en slump att teologen Nathan Söderblom var en av de första att tala om folkkyrkan som ett gemensamt andligt hem just i Mora efter sekelskiftet 1900? I modernare tid har folkkyrkotanken blivit ett teologiskt särdrag för oss.

Vi som tycker att vår egen historia är värd att studeras och utforskas inbjuder dig att
bli medlem i Stiftshistoriska sällskapet i Västerås stift. Vi har uppfattat det som en stor
brist att det tidigare inte funnits ett sådant sällskap för något så särpräglat och intressant som Västerås stift.

Ett av sällskapets sätt att stimulera intresset är att ge ut en skriftserie. Som första skrift finns biskop e.m. Claes-Bertil Ytterbergs intressanta och tankeväckande översikt
om de senaste 50 åren i Västerås stift.

Förutom det årliga årsmötet på våren med intressanta föreläsningar, kommer sällskapet även att arrangera fler tematiska dagar om stiftets historia.
Stiftshistoriska sällskapet i Västerås stift

Folder finns att ladda ner HÄR.
(1200 kb stor, dvs 1,2 Mb)

Västerås Stiftshistoriska Sällskap

Bli medlem du också!
Om du är intresserad att bli medlem,
tag gärna kontakt med:
Britas Lennart Eriksson, ordförande,
tel. 021 – 17 85 32 eller
Göran Broås, sekreterare,
tel. 021 – 17 85 17
Medlemsavgiften är 50 kronor per år och betalas
på Västerås stifts plusgirokonto 5 35 71-6
Ange Stiftshistoriska sällskapet.
Skriv namn och adress på talongen!
Sällskapets uppgift är att väcka, främja och stödja intresset för studier och forskning rörande Västerås stifts historiska utveckling.
Stiftshistoriska sällskapet i
Västerås stift
Box 7
721 03 VÄSTERÅS

           

Till startsida för "Bygden"
Till sidan om folk i bygden (med husförhörslängder)
Till sidan om komministerbostället Nyckelbäcken


Sidan publicerad den 6 jan 2009
Uppdaterad den 12 okt 2009

NYTT
26 apr 2010 Lagt in uppgifter om Aron Westen
12 okt 2009 Lagt in att uppgifter om barn inte är komplett enl mail
24 mars Några små kompletteringar om anhöriga.
28 feb Bild från Lindström på Salamonatanus familj inlagd.
13 jan 2009: Fler biografier över präster från 1700 talet.