Äldre info om komministerbostället Nyckelbäcken

Det finns naturligtvis mycket som skulle kunna forskas fram för att skriva om ett komministerboställe med anor från 1600-talet, men jag nöjer mig att publicera det spridda material som jag av olika anledningar har halkat över.

Här presenteras äldre information, från 1800-talet och bakåt i tiden.

Noteras bör att fastigheten Nyckelbäcken utgörs av flera gårdar. Mitt intresse är mest kopplat till komministerbostället Nyckelbäcken som förekommit under namnet Lilla Nyckelbäcken då dess mantal var mindre än Stora Nyckelbäcken som är belägen någon kilometer västerut med en huvudbyggnad och två fastigheter som även de kallats Lilla Nyckelbäcken respektive gamla huset på Lilla Nyckelbäcken.


Innehåll på egen sida:
1. 1900-talet, Minnen om gården och dess folk (ny sida)
2. 1929 års karta för komministerboställe, ¼ mantal krono Nyckelbäcken n:o 1

Innehåll nedan:
A. 1895 års avflyttningsvers till komminister Humble.
B. Släktuppgifter om Komminister Anders Gustaf Arlberg med fru Sofi Eufrosyne Godenius som ankom 1849
3. 1818 Runeberg om "Kaplansbostället" för prästen Söderström
4. 1811-1919 Handlingar som finns i Kyrkoarkivet
5. 1813 års undersökning för beskattning av Gammelbo bruks rekognitionsskogar
6. 1811 Protokoll över lantmäteriförrättning å Nyckelbäcken
7. 1698-1757 Kyrko-råds och Sochnestämmo-Protokoller - Hållne ifrån År 1698 till 1757
8. 1697 Om släkten Mineur på Nyckelbäcken
9. 1694 Att gården skulle vara en gåva nov 1694 från blivande Karl X
10. 1694 - Karta
11. 1655 Personakt för Ambrus Hansson Klockare
12. Husförhörslängder 1699-1894

På separata sidor finns:
13. John Brolins berättelse om livet på gården fram till andra världskriget.

14. Minnesord om pastor Norling.
15. Utlåtande från 1978 om Torkrian vid Granhult, med länk till bildsamling.

Nyckelbäcken på 2000-talet (Klicka på bilderna för att se dem i större format.)
Nyckelbäcken oktober 2009
Det "kyrkligt präglade" räcket till övervåningen skymtar i fönstret.
Bod och källare är kvar
10 sept 2009.
När Johanssons upphörde med sitt arrende har gården sålts till familjen Sunhede först och senast till familjen Dahlström som än idag är mjölkbönder som till en början kombinerades med undervisning på Kvinnersta lantbruksgymnasium.

1900-talet och nutid (ny sida)

Tillfällighetspoem av C, 1895 vid Humbles avflyttning.

Folder med en vers om Nyckelbäcken, ingår i Västerås Stiftsarkiv på Stadsbiblioteket i Västerås.
Afskedsverser
Tillägnad kyrkoherden Humble vid afflyttningen från Ramsberg 1895.

Ett hjärtligt tack jag vill frambära
Till broder Humble jämte Fru
För all den trefnad, vänskap kära,
Som jag i flera år och nu
Hos Eder ständigt har fått njuta,
Då gästfritt hem och dukat bord
Stått öppet, dit jag mig fått sluta
Som medlem utaf husets hjord,
Och därför jag nu lifligt känner,
Att saknaden för mig blir stor,
När mina dyra kära vänner
Ej mer p
å Nyckelbäcken bor.

Det nya hem I snart intagen,
Förblifve fridfullt, lugnt och godt,
Där Herren under lefnadsdagen
Er skänke hälsans dyra lott
Samt många nya vänner kära.
Bland dem som älska Herrens ord,
Men sky den färcka atrons lära,
Som smittat många på vår jord!
Må Gud nu i sin nåd bevara
Er alla intill lifvets kväll,
Att I mån få bland frälstas skara
Ert rätta hem i himlens tjäll!

1849-1884. Om komminister och vice pastor Anders Gustaf Arlberg:
Se noteringar om Arlberg ur husförhörslängder nedan, 1848 till 1884
Ur Astrid Sundins fotoalbum, ca 1870-tal. Astrid var dotter till Alma Arlberg, född 1851 på Nyckelbäcken.
Bilderna tillhandahållna av barnbarnet Anders Anerud december 2010. Se Bildgalleri

Astrid Sundin nedteckning av sin mor Alma Arlbergs berättelse från hemmet i Kapellansgården i Nyckelbäcken

(Utdrag som ingår i barnbarnet Anders Aneruds släktkrönika. Texten finns i word och PDF)

I barndomshemmet på Nyckelbäcken hade de eget lantbruk med många kor och hästar. I hemmet spanns o vävdes. Till underkläder vävdes fina hellinnevävar, bomull var sällsynt, sen syddes allt för hand som linnen och sänglinne. Skomakare kom en gång om året o tillverkade familjens skor.

Till mamma i pension sändes så skor de gjort i hemmet. När mamma skrev de var små och gjorde ont, skrev bara hennes far att du får nöta ut dem. Hon fick därav onda fötter som höll i sig hela livet. Lovisa [1] spann och vävde, all ull togs av egna får och kardades, spanns dels till strumpgarn dels till vintertyger. Ännu fanns ej fotogen utan man hade hemstöpta ljus och lyste sig även med pörtestickor eller brasa i spisen när de satt och spann.

Mamma tyckte om djuren. En gång då hon gick genom en hage där deras kreatur gick på bete blev hon anfallen av en tjur. Då kom alla korna och ställde sig i en ring om henne med huvudena vända utåt och motade tjuren till dess det kom folk.

Det var rätt stort umgänge i Ramsberg. Prästens familj skulle ju alltid vara med. Där var t.ex. brukspatron Erikssons på Ramsbergs bruk, som hade 15 barn, vilka uppfostrades i särskild byggnad och ej fick komma upp i stora huset före fyllda 15 år. Brukspatron Eriksson brukade alltid sända hälsningar till mamma genom sin riksdagskamrat excellensen Lundeberg, när han kom hem till Forsbacka efter riksdagens slut på vårarna.

Vidare var det familjen Heijkenskjöld på Granhult samt familjen Beskow på Vrethammar och familjen på Liljendal /Där lärde sig Kerstin Lundblad [2] hushåll ett år.

Ramsbergs bruk är numera ett pensionat. Min en kamrat var där för 2 år sedan, 1946.

Det var mycket vackert i Ramsberg. Från Nyckelbäcken hade de utsikt över sjön, det låg högt. Mamma och systrarna besökte en gång Ramsberg, när Gurli var i Kopparberg hos gamla Forslunds och lärde hushåll. De åkte häst hela vägen dit.

Skrivet oktober 1944


Alma Arlberg född i Nyckelbäcken 1851.
Klicka för större bild


Trotjänarinnan  Lovisa Andersson
Klicka för större bild



[1] När Sophia Euphrosyne Arlberg dog 1852 flyttade Alma, då 1 år gammal, till sin mormor i Arboga. Lovisa Andersdotter född 1837 i Ramsberg var 15 år då. Hon följde med Alma till Arboga. När mormodern dog 1858 flyttade Alma som då var sju år hem till Ramsberg igen. Lovisa Andersson följde med och blev som en mor för barnen. Hon skötte hushållet åt komminister Arlberg tills han dog 1884. Då flyttade hon till Almas hem i Forsbacka där hon dog 1898. Trotjänarinnan Lovisa Andersson är begraven i familjegraven i Valbo.

[2] Tillägg i mail: Kerstin Lundblad är antagligen Alma Arlbergs dotter Astrids mans (Eric Lundblads) syster. Hon var född 1872. Hon hette egentligen Lovisa Sophia Christina men kallades Kerstin. Hennes brorson Olof Lundblad var kommendörkapten i Flottan och äldre kollega till Thomas Lagerman (Maria Lagermans tremänning).

Sophie Euphosyne Godenius och Anders Gustaf Arlberg
(Texten finns i word och PDF)

Sophie Euphrosyne föddes 1818-07-13 i Malungs prostgård. Hon var enda barn till prosten i Malung Daniel Godenius och hans hustru Helena Catharina född Godenius. Några bevarade teckningar tyder på att hon hade en konstnärlig ådra. Hon gifte sig 1841-07-18 i Malungs kyrka med sin farfars sysslings dotterson vicepastorn och sedermera komministern i Ramsberg, Anders Gustaf Arlberg född 1805-05-03.

Arlberg blev student 1822 och prästvigd 1828-10-28. Den första tjänsten var att biträda komministern i Grangärde. Pastorsadjunkt i Västra Wåhla 1829. Utnämd komminister 1842. Adjunkt hos prosten Munktell i Ramsberg.

Samuel Uno Munktell och han fru hade inga barn. Munktell uppskattade honom så mycket att Arlberg vid Munktells död 1833 fick ärva all hans egendom, bohag och djur.

Sophie Euphrosyne dog 1852-01-21 av TBC. De sista månadernas intensiva brevväxling mellan henne och hennes mor änkeprostinnan Godenius finns bevarad.

Efter hennes död sköttes hemmet av trotjänarinnan Lovisa Andersson. När komminister Arlberg dog flyttade Lovisa Andersson till Almas hem i Valbo. Vid sin död begravdes hon i familjegraven på Valbo kyrkogård.

Makarna Arlberg och Munktells är begravda bredvid varandra på Ramsbergs kyrkogård. Ett järnkors utmärker Munktells grav och en urna av järn Arlbergs.


Arlbergs fick barnen (se även HFL nedan):

Amanda Catharina Euphrosyna född 1842-04-29 gift med lantmätare Ture Essèn
Albert Gustaf född 1844-02-10 senare öden okända
Emma Sofia född 1846-03-09 dog 1848-10-30
Robert Daniel född 1847-11-10 dog 1849-01-02
Henrietta född 1849-09-22 dog 1850-05-20
Alma Helena Elisabeth född 1851-04-13 gift med förvaltaren vid Forsbacka bruk Hjalmar Sundin

Publicerat med tillstånd dec 2010 från källan Anders Anerud - ättling till Alma ovan, ur det pågående arbetet med en släktkrönika.

Tillägg i mail från Anders Anerud, sept 2011: Sophie Euphrosynes mamma prostinnan Helena Catharina Godenius död 1858-01-09 (född 1785-01-24 i Gagnefs prostgård) i Arboga, ligger begraven i Ramsberg tillsammans med sin enda dotter. Hennes man var Prost i Malung och hennes pappa kyrkoherde i Gagnef och kontraktsprost.
Källa Gabriel Anreps Svenska släktboken tryckt 1872.

Arlbergs gravvård på 1950-talet
Arlbergs gravvård på 1950-talet
Klicka för större bild

Mellan Arlberg och Munktell är gravplatsen för Bergströms från Gammelbo Gård
Mellan Arlberg och Munktell är gravplatsen för Bergströms från Gammelbo Gård. Klicka för större bild

Arlbergs gravvård dec 2010
Arlbergs gravvård dec 2010
Klicka för större bild

 
Anerud
Arlbergs ättlingar, familjen Anders och Merethe Anerud,
på besök vid graven 17 maj 2012.
 

1818

Runeberg omtalar bostället som "Kaplansboställe" för prästen Karl Johan Söderström
- Se även nedan om Komminister Söderström i hfl 1816 & 1828 på Nyckelbäcken

Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /

Söderström, Karl Emil August, latinsk skald, prest, föddes på kaplansbostället Nyckelbäcken, Ramsbergs församling, Vesterås stift, d. 18 Dec. 1818. Af sin fader, Karl Johan S., slutligen kontraktsprost i Grangärde, en skicklig latinare, erhöll S. sin första undervisning, inträdde 1831 i högsta klassen af Örebro skola och kom 1833 på Vesterås gymnasium, biträdde derjämte sin fader att undervisa de gossar, som voro inackorderade hos denne på Nyckelbäcken, och afgick 1838 till Upsala universitet. (Läs mer)

1811-1919

Handlingar som finns i Ramsbergs kyrkoarkiv (SE/ULA/11259/O II/1):

Protokoll över lantmäteriförrättning å Nyckelbäcken 1811 (enligt nedan)
Handlingar angående Nyckelbäckens rätt till skogsanslag å Gammelbo Recognitionsskog
Handlingar angående mangårdsbyggnaden å Nyckelbäcken 1835.
Utdrag af chartan öfver Gammelbo Norra Recognitions Skog 1845.
Synehandlingar angående komministerbostället Nyckelbäcken 1845-1919.

1813

Bland Lantmäteriets historiskakartor finns en Undersökning till skattläggning (18-RAM-55) av Gammelbo Bruks Norre Recognitionsskog där man i förrättningstexten namnger såväl Varggropstäppan (nr 5) som Klockartäppan (nr 8) som del av Gammelbos andel i Granhults Norra allmänning. Avdrag görs för Prästbostället Nyckelbäckens tilldelning till Husbehovsskog.

Enligt kartan namnges de fastigheter som idag kallas Stora Nyckelbäcken för Södra och Norra Nyckelbäcken.

Klicka för större bild

1811

Åkermans protokoll över förrättad syn: ("Protokoll över lantmäteriförrättning å Nyckelbäcken 1811")
(Avskriften nedan är upprättad med hjälp av erfaren släktforskare för tydning av skriften och finns att hämta i word eller PDF.)
Se även husförhörslängd 1796 & 1896 nedan.


Kopior av alla sidor finns att hämta, vardera cirka 5 MB stor (sida1, sida 2, sida 3).

År 1811 den 12 Augusti företog för undertecknade Extra Lantmätare att till följd av Konungens Respektive Befallningshavandes under den 13:e sistlidne Juli utfärdade förordnande Afmäta och å Charta lägga ägorna till Ramsbergs Församlings Comminister Boställde Nyckelbäcken kallat; hvarvid sig inställde xxx Boställs Innehafvaren vice Pastorn och Comministern Herr Påhlman som Bostället xxx att Kongl. Majts och Kronans rätt bevaka.

Expeditjons Krono Befallningsmannen Herr C Wennervik enligt xxx av den 26 sistlidne Julii å Max Ven Consitorie i Wästerås vägnar Herr Magister Berglius i Ramshyttan enligt förordnande af den 20:e sistlidne Julii samt att Ramsbergs Församlings rätt bevaka Bruksidkaren Herr Edlund från Ramshyttan med vederbörlig Fullmagt försedd

Herr Bruks Inspektor Collin från Gammelbo företedde Charta å bemälta Egendoms skog författad år 1774 af Landtmätaren herr JJ Ronmark (ev Renmark) härav upplystes att nämnde Boställe är på alla sidor af Gammelbo skog (sista ordet överstruket) omgifven och finnes således å belagda Charta till yttre Rågångarne affattad; Herr Inspektor Collin förklarade sig ej hafva något vid denna förrättning att erhindra blott att den å ofta bemälte Charta utmärkte häfd blifver som rätt Rågång upmätte: hvilket lofvades.

Herr Brukspatron Edlund och öfrige Fullmägtige anförde: att althenstund ofta bemälte Boställe, vid nyligen verkställd Rotering å all oroterad Jord i Riket, blifvit till 1/3 dels Hemman ansedt: thet äfven efter detta Hemman thet torde njuta Skog af tillgränsande Recognitjons Skog hälst Bostället utom sin Åker och Äng blott äger några små Beteshagar hvaraf en del till odling användbara ej kan förse Bostället med nödigt Risbränsle.

Detta anförande fants väl enligt med de om Recognitjons Skogarnas användande utkomne höga författningar, likväl kunde ej Undertecknad nu därmed befallning taga, utan äga Vederbörande då Gammelbo Recognitjons Skog skall till Hemmantal förvandlas sin rätt i (?)fall bevaka.

Boställs Innehafvaren Herr v. Pastor Påhlman anmälte: att han å boställets ägor nedlagdt betydlige kostnader medelst Röjning, Sank Marks utdikande, Nya Gärdesgårdar uppsättande med mera som till ett rättskaffens Landtbruk fordras; och anhölt om beskigtning därå, för at vid till efventyrs skeende Afflyttning skälig ersättning därå erhålla, men som detta tillhör dem som af- och tillträdessyn då förrätta skall, och ej bör som Landtmätareförrättning komma ifråga thy sant ej undertecknadt sig tillständigt thermå någon befattning taga.

Sedan ej mer till Protocollet var at anföra, och då tillkännagifvit var att Chartan öfver thesse ägor, hvad yttre Rågångarne beträffar, kommer vid Häradet nästinfallande allmänna Vinterting å Första Rättegångsdagen till Fastställande Resp. Domstohlen att företes, samt 62:a §, af 1783 års Landtmäterie Stadga blifvit för närvarande Vederbörande upläst afslöts denna Förrättning.

Nyckelbäcken ut supra (som ovan)
Å Ämbetes Vägnar C (?) Åkerman

Nyckelbäcken vid Roteringen till 1/3-dels hemman ansedt har följande ägor:

Rösning
Innehåll

Rösning
Summa

Tunnland

Kappland

Tunnland

Kappland

Gårdplan, består av en oduglig Öhrbacke som med Manns- och Ladugårdshus inh

 

21

 

 

Trädgård, af nu varande Innehafvare Nyligen anlagd

 

3

 

 

Kåhl- & Kryddgård med Lindvallar deruti

 

29 ½

 

 

Humlegård å 2:ne ställen

 

3 ¼

 

 

Potatis land Norr o Kryddgården

 

20 ¾

 

 

Potatis land Lindvall

 

3 ¼

 

 

3:ne små täppor mellan Landsvägen och Ladugården af Örjord, föga duglige

 

5 ¼

 

 

Stallstäppan, förr odugl, af nuvarande innehafvare odlad och är nu potatisland

 

11 ¾

3

1 ¾

Norra Gärdet – åker, Öhrjord, med något Sandblandad lera i Öster

 

31

 

 

Norra Gärdet, Sidländ Mosslupen Linda

 

15 ½

 

 

Norra Gärdet, oduglig Öhrbacke

 

15

1

29 ½

Mellangärdet; Åker, dels Öhrjord, dels Sandblandad lera

6

1 ½

 

 

Mellangärdet; Lindvallar och buskar

1

12

7

13 ½

Sjögärdet av Sandblandad Lera med Något Åkerjord

5

18

 

 

Sjögärdet – Bördig Äng efter bäcken och Sjön

3

1 ¼

 

 

Sjögärdet – bördige Lindvallar

1

11

 

 

Sjögärdet – till Odling Oduglige Stenbackar

1

21 ½

11

19 ¾

Storängen; Hafreplöjorne därstädes å 4:ne ställen

2

15 ½

 

 

Storängen  inom Östra afdelningen, Äng, det mästa Mosslupen kärr

2

29

 

 

Storängen – Mellersta afstängningen; kärr och bäckar

8

25 ¼

 

 

Storängen – Västra afstängningen, kärrvall samt backar med Löfskog

12

3

26

8 ¾

Sjöhagen; af Sandvall, af nuvarande innehafvare Röjd och utdikad

8

3

 

 

Kalv- eller Sten-hagen; med obetydlig Björkskog och föga bete

1

5 ¾

 

 

Landsvägshagen, en från Storängen afskild Skogsbacke

4

27

 

 

Bäckhagen, med Gran, Tall och Björk och dåligt bete

2

26 ½

 

 

Långhagen; nu med Skog öfverväxt skulle med Fördel till Åker kunna Odlas

9

3

26

3 ¼ *

Summa ägor

 

 

76

12 ½

Flere än Ofvan antecknade Ägor finnes ej till detta Boställe

 

 

 

 

Nyckelbäcken den 15:e Augusti 1811

C Åkerman (oläsligt)

 

 

 

 

* Siffran 3 ¼ är 2 enheter för mycket och ingår i sammanräkningen.

Hos Lantmäteriets historiska kartor kan man hitta nedanstående karta från 1811 (18-RAM-57):

Klicka för större bild

                 

1698-1757 utdrag som berör Nyckelbäcken, för fler utdrag se "folk"-sidan

Kyrko-råds och Sochnestämmo-Protokoller - Hållne ifrån År 1698 till 1757

1698 Aug. 7: "2. Samma dag angaffs klockaren Ambros Hansson för det han S.Jacobi dag under predijkan haar morlat och sachta talat, utom at nogon kunde förstå ell. Höra hwad han sade; item när han gått med hofwen och skulle den ifrån sig leggia i Sakristian, haar han snafwat på törskelen. Klockaren Ambros Hansson ursächtade sig, sägandes sådant intet wara skedt aff dryckenskap, utan huwudswagheet som honom påkommit, aff den siukdom, som han kort tillförene warit beswärat utaff, hwilket somblige närwarande bewitnade; hwarföre stältes till honom en allfwarsam förmaning at taga sig grannerligen tillwara för hwarjehande förargelser, hwilket han ock utloffwade." (Se originaltext från 1698 HÄR.)

1734 (före junimötet): "Dom. Rogate höltz allmän sochnestämma då församblingens Ledamöter bewilliade Ett näfwer af hwart hem till thed i capellans gården nyligen upsatta bryggehusetz betäckning. sammalunda åtogo sig the oskattlagde Torpen ett till samma byggnad lemna hwar sit halfpund näfwer." (Första gången Cappelansgården protokollförs. Se originaltext från 1734 HÄR.)

Anno 1735. Febr. 16: "Höltz allmän Sochnestämma tå Församblingens ledamöter åtogo sig, att emot the reparationer och omkostningar som framledne Coministern Hr Arvid Gå...... tid effter annan så Capellanens boastället anwänt, låta upsättia för des änckia några nödige huus, till hwilcken ände nu först bewilliades 1. stock och 1& näfwer af hwart hemman och så widare proortionaliter af torpen."
(Jag har dock inte funnit någon Comminister Arvid Gå... på Nyckelbäcken, men en avliden komminister Gahm i hfl 1750 i Ramsberg och i Västerås Herdaminne över 1700-talets präster. Se originaltext från feb 1735 HÄR.)

27 maj 1736: "Hölts Allmän Sochne S tämma, då följande afgiordes: 1:mo at stenmur skulle läggas under den nya bygningen wid Capellans gården, til hwilcket arbete Erich Isräelsson i Buskboa blef antagen." /.../
"§.2. framgaf Hl:r Inspectorn Claes Tengman ifrån Gammelbo en räkning, stor 357 d:r 26% Smt, som församl. skulle stå i Skuld före hos Herrskapet på Glebo, i anseende til giordt förskott wid bygnad och reparationer i Capellans gården uti Sal. Herr BruksPatron Malmins Tid. Men församl. kunde nu ej utlåta sig til något wist slut, Huru thetta skulle betalt warda."

19 aug 1736 egentligen 1744: "§ 1. Proponerade H:r Comminist Berggren, at åtminstone 2:ne rum måtte inredas åt Honom i den nya bygningen, samt at Försambl:ns resepctive ledamöter således behagade anstalta om tegels och Kalcks inkiöp til murar, helst muren är remnad och mycket förderfwad i den gl. bygningen, at man ej utan stor fahra och efwentyr kan widare betiena sig af Honom.
Här til bewiljades omsider:
1:o At 2:ne rum skola förfärdigas och Sex Tunnor Kalck opkiöpas från Lindes Sochn, effter thet billiga prijs, som Comministern lofwade at skaffa thärstädes, neml. til Tre d:r Tunnan, då Kalcken skaffas hem til Nyckelbäcken. ..."
(Mycket märkligt att Berggren omnämns 1736 eftersom han inte flyttar till församlingen förrän 1743 då han gifter sig med Anagrius dotter också. Saken visade sig vara ett avskriftsfel, protokollet avser år 1744 enl original HÄR.)

17 feb 1745: "§3. Upläste Samuel Jernberg en restantie Längd på them som återstodo med den bewiljade utgiften til byggnaden wid Capellans gården; och blef således här wid beslutit, at lista til hwarje by el:r skrifftelag måtte särskildt utdragas och meddelas til wederbörande.
§4. B.U.Erich Larsson Resta giorde äntel. thet förbehåld, at en richtig räkning måtte hållas af bem:te Jernberg på alla omkostnader. som wid thenna byggnad i Capellans gården blefwe giord af församblingen, på thet, när then nya byggning thär blefwe färdig, man tå måtte få se i en summa huru högt altsammans bestigit. Thetta ansågo the närwarande för billigt tilbörl:t."

1745, okänt datum anges: "fol: 62. 14. Hölts enskydt Sochnstämma efter förut skiedt pålysning Närwarande församblingens äldste, Herr BruksPatron Petter Lilo, Sexman och Kyrckowärden Anders Nilsson i Östra Löa, B. Olof Hansson och B. gl Erich Larsson i Resta, Klockarn Ambrus Ambrusson i Nyckelbäcken, och Cronones LänsMan Wälachtad Anders Lindborg." (Noteras att Ambrus Ambrusson anges som klockare samtidigt som Berggren är den komminister som flyttat till församlingen 1743 och bor på Nyckelbäcken åtminstone 1750 enl husförhörslängderna.)

12 maj 1745 får Ambrus Ambrusson i uppdrag att mot skälig betalning laga klockan. "Widare blef föredragit angående Storklockan upwägande och nålens tilkijlande hwaröfwer blef beslutit, at Klockaren Ambrusson skulle emot skiälig betalning företaga arbetet thärpå. Här wid beswärade sig å Pastors wägnar Joh. Ehgzelius, at en stor del drängar, som ringa efter lijk, dels för hårdt, dels för länge fortfara med ringningen, utan at föga wilja rätta sig, då man genom Kyrckowachtaren gifwer them åtwarning för sådant, utan mera med spåskhet sådant beswara.
Församblingen betygade sit missnöije häröfwer, och blef här wid öfwerenskommit, at ringningare efter lijk i thet kortaste skulle förrättas och föga öfwer ¼ Tijma utdragas och wäl mindre. Herr BruksPatron Lilo yttrade sig jemwäl , at ehwar thet skulle träffa hans hus. Wille han ejheller praetendera någon längre ringning än the öfriga af almogen.
"§3. Thär näst föredrog Comministern Herr Petr. Berggren, at murarna i then nya byggningen hos honom ingaluna woro ............., och at han i the bägge inredde rummen ej bärga sig för rök. Här öfwer pröfwades skiäligt at några af församblingens ledamöter skulle fara til Nyckelbäcken och besichtiga, huru här med sig före hade.

2 juni 1745: "§ 3. Proponerade Herr Comministern Berggren, at i Byggningen wid Nyckelbäcken genom församblingens benägna föranstaltan et rum ytterligare måtte (fol: 69) inredas, neml:n det så kallade Salsrummet, hwilcket församblingens Ledamöter effter något omröstande bijföllo. Och blef thesutan wid thetta tilfälle öfwerenskommit, at Sex d:r Pgr skulle utgiöras af hwarje hemman, samt et Planck och et bräde på twenne hemman, til förenämde rums inredning."

15 sept 1745 beslutas mycket detaljerat om Nyckelbäcken: "S.d. förestäldte Herr Bergmästare, at arbetet wid Capellans bygnaden fordrade något alfwarligare pådrifwande än här tils en tid skiedt, och blef thär wid äfwen beslutit, som följer.
§ 1. 1:mo Bewiljades, at 10 Tunnor Kalck, til 3 d:r prijset a Tunnan kiöpes til muningen wid Capellans gården, och hit skaffas ifrån Nederhyttan, genom wissa Kiörare, som thär til af församblingen förordnade förordnade warder.
2:o At murmästare Räf ifrån Linde tingas til murnings arbetet, och åtog Herr Comministern Berggren at hålla (fol: 72) honom med kåst emot wiss betalning om weckan, hwarom framdeles kommer at accorders.
3:o at Lars Jonsson och Lars Jansson i Flögforssen, Anders Nilsson i Biörk Tiärns Torp, Olof Anders i Flygarboda och Anders Israelsson i Kiärrgrufwan tilsäijas at kiöra fram Kalken ifrån Nederhyttan.
4 Til Sand och sten, samt Ler at framskaffa, tilstadde Herr Bergmästarn, at thet på Gamlebo Säterij liggande Frälse Torpen, Pär Hansson i Sandwik med 2 hästar, Jacob Pärsson i Biörklund med 2 hästar och Pär Ersson i Braten med 2 hästar skulle komma til Nyckelbäcken. Församblingen hade här af tillfälle at se Herrskapets stora benägenhet til at befrämija arbetet, oachtadt alts ingen skyldighet här til wore, utan endast här med söktes at upmuntre församblingen til drifft med werkställigheten at thetta arbete.
5 Matts Mattsson i Östra Kloten blef anmodad at tilsäija 4 sina närmaste grannar, at the nästkommande Tijsdag infinna sig wid Nyckelbäcken med 1 par hästar hwarthera.
(Punkt nr 6 saknas i originalet.)
/.../
"§ 3. Sexman Welam Larsson i Ramshyttan yttrade sig, at Klockare Ambrus Ambrusson allenast interims wijs wore tilsatt af Kyrckoherden och församblingen; i anseende hwar til han förmodade, at församblingen kunde wäl låta hten ankommande Organisten få Klockare Sysslan på sin indelning. Men Herr Bergmästaren tillika med Herr BruksPatron Daniel Heijke föregofwo, at man ej med fog kunde taga sysslan ifrån Ambrus Ambrusson, helst han ej blifwit beträdd med några felsteg thär uti. Församblingen tilstod äfwen, at han alt wäl skickadt sig, men fant sig dock lindrigast thär wid hafwa utkomsten, om organisten kunde få klockare lönen, samt klockare wreten."

16 mars 1746: "§ 2. Instälte sig Herr Communistern Petr. Berggren, anhållabdes om församblingens benägenhet at framskaffa mer bräder och Plank til the öfriga Rummens inredning wid Nyckelbäcken, gifwandes tillika wid handen, at han ej längre kunde bärga sig i then gl. bygningen, som nu så aldeles är bofällig, at ingen wärma mer står i henne, och man thes utan i henne är beswärad af swåra drag, hwar af han mer än mycket lidit til sin helsa. Församblingen utlofwade altså at ett plank och et bräde skulle framskaffadt warda af hwarije helt hemman."
(Då hade man på kyrkorådet 2 mars avslagit en vädjan om gåvor till de fattiga... "§ 2. Wid thetta sökte man äfwen genom tienl:a föreställningar at förmå församblingens ledamöter, som hemmansbrukare äro, at aflemna en wiss andel uti Säd til de fattiga, såsom thet i en del af församblingarna i Stichtet Länge i bruk warit, at på en wiss tid om åhret, antingen wid Crono Tijonde intächten, eller äljest, gifna en Kanna el:r efter öreslandet, alt som öfwerenskommelsen emellan församblingens inwånare träffad blifwit, hwar öfwerVen. Consistorium i 1745 åhrs Synodal Protocoll, § 10 gifwit Presterskapet wid handen sin åstundan och önskan, at samma Christel. inrättning måtte öfweralt här i Stichtet blifwa antagne; Men här wid blef , såsom wid andra enskyldte sammankomster, då man denna proosition tilbörl. och tienl. föredragit, nu alment beswarat, at såsom nästan alla inwånare i denna försambling, för thet ringa åtkerbruks skull som the här i bergzbygden hafwa at idka, och med stor mödo af Skogzroten at uptaga, så mycket de til gräs och hö för några enda boskaps Creaturs underhåld nödtorftel:n behöfwa, äro nödsakade ar Kiöpa Spanmåhl, och then för så drygt prijs, at Bergzlagen i thessa tider blifwit swåra utblottad thärigenom, och mer än många således måst gå ifrån sin redbara ägendom, så mången ännu samma hazard snat nog kan wara underkastad, the altså ej kunna taga på sig thenna utgift, utan wilja efter sin förra plägsed wijsa al benägenhet emot the fattiga, wid sina blåsningar, bröllopssamqwäm och Testamenten efter Lijk med mera.)

19 maj 1746: "§ 1. S,d, förestäldte Herr Bergmästare Detlof Heijke rådeligast at taga en Murmästare ifrån Nora til at upsättia spisar i the Trenne öfriga rummen wid Capellans gården, och thet ju förr, ju hellre. § 2. Faststältes at bräder skulle til bygningen thärsammastädes framskaffas i följande wecka, neml:n ett planck och ett bräde på Hemmanet."

15 juni 1746: "§ 1. S.d. infant sig murmästarn Eric Bengten ifrån Nora, begiärandes af församblingen för the femb. Nya murar han wid Capellans gården upmurat,18 Plåtar el:r 108 d:r Kmt. Sexman Welam Larsson i Ramshyttan tyckte at 15 Plåtar wore nog för thetta giorda murarbete, Men Herr BruksPatron Dan. Heijke förmodade, at 14 plåtar kunde wara någorlunda tilräckel. betalning för Bergsten; hwilcket äfwen församblingen ansåg för skiäligt. Men Bergsten lät härwid förstå sit missnöije.
§ 2. Widare giordes af Comministern Herr Berggren, at ingen Trappa el:r bijslag kunde byggas af Snickaren KirrKopf (?) för nya bygningen, innan then gambla blefwe samma gl. byggning. här til swarades, at så skie skulle, och blef widare samtyckt, at en af hwarije Hyttelag i dag mot medafton kommer til Nyckelbäcken at besichtiga och wärdera gl. byggningen, samt at bortauctionera henne, hwar några sig där til infunne at giöra anbud. I anor händelse kunde med förauctionerandet hafwas anstånd, tils widare pålysning thär om blefwe giord.

10 aug 1746 fortsätter detaljerade beslut om insatser och tillbyggning på Cappelansgården, bl.a att: "§5. Påstod murmästare Anders Jacobsson i Buskaboda, at få betalning för the spisar han i Kiöket och Kammaren thär jemte först upsatt hafwer i Nya byggningen wid Capellans gården; Men som samma spisar woro så odugel:a at man i the rummen ej kunde bärga sig för rök, och the thes utan wid raserandet och nedertagningen efter församblingens egit gifna tilstånd, befunnes så wårdslöst warit upsatta, at byggnngen, om the kommit at stå qwar, warit i största osäkerhet för eldswåda, och wäggen thes utan genom then myckna wåta sand, som Anders Jacobsson in til henne häfwit wid sielfwa murningen, nog tagit shada, så blef honom härwid förehållit, at han mera borde stå församblingen i answar för et så wårdslöst arbete, hwarwid then fruchtlöst anwändt sina dagzwerken wid första murningen, än han nu skulle äska och påcka på någon wedergälning."

1697

Från Dalarötter

om släkten Mineur på Nyckelbäcken

#50. (5 december 1997) Efterlysning #50 undrar om namnet "Mineur", som Torbjörn Näs i sitt svar identifierar som vallonskt, men säger sig inte stött på i Orsa/Ore. Mitt bidrag är att tipsa om att släkten Mineur åtminstone fanns i Ramsberg och Skinnskatteberg på 1600-talet. Om Jacques Mineur (död i Färna, Gunnilbo 1692, 81½ år gammal) och hans familj har Maj-Britt Nergård skrivit romanen "Fransosen" [LT:s förlag 1985, ISBN 91-36-02319-1]. Sonen Mats Minöör (1632-97) - min anfader - flyttade till Kärrgeten i Skinnskattebergs socken, men dog i Nyckelbäck, Ramsberg. Om din Erik är av samma släkt vet jag inte, men det kan ju vara något att nysta i. Uppgifterna om Jacques Mineur har jag fått i brev från Gustav Gustavsson i Norberg och Maj-Britt Nergård i Ludvika. Hälsningar, Anders Berglund

1694

Från Släktforskarnytt Nummer 45, Juni 1998 ISSN 1101-3826 (c) Föreningen DIS
Se även nedan om Dorotea Barkman i hfl 1734 på Nyckelbäcken

om att Nyckelbäcken var en gåva från Karl XI 1694-11-24 till Karl Larsson Barkman

Efterlysning 45:2
Jag skulle vilja veta något om mina förfäder: Karl Larsson Barkman Lagförare vid Linde mfl bergslager, f 1653 Eskilstuna kloster, d 1699-04-23 Ramsberg och/eller hans far Lars Bark slottsfogde vid Eskilstuna Gård, mitten på 1600-talet.
Det sägs att KLB:s biologiska far var hans fadder, arvsfurste Carl Gustav (blivande Karl X).
KLB fick 1694-11-24 hemmanet Nyckelbäcken i Ramsberg av Karl XI. (Läs mer)

1694 - Karta

Hos Lantmäteriets historiska kartor kan man hitta nedanstående karta i fullformat från 1694, men jag är inte människa att hitta tillbaka till sidan (lh_s012). Nyckelbäckens prästboställe syns inte vara avstyckat ännu.

Gammelbo 1697 Klicka för större bild

1655

Personakt för Ambrus Hansson Klockare, född 1655 Ramsberg, Nyckelbäcken.
Med tillstånd 29 okt 2008 från Åke Norgrens register över 29.000 personer i Bergslagen.
- Se även nedan om Ambrus i hfl 1699 & 1705 på Nyckelbäcken

Ambrus Hansson Klockare

Klockare.
Far: Hans Klockare
Född: 1655 Ramsberg (T), Nyckelbäcken
Familj med Katarina Verniksdotter (1655 - )
Barn: Ambrus Ambrusson (1694 - 1764)

Åke Norgrens källa är Sigvard Holmberg som tillåtit publicering från sin sida (om Ester) där han förtäljer om barnet:

Ambrusson, Ambrus.
Yrke: Klockare.
Född 1694-02-23 i Nyckelbäcken, Ramsberg sn, (T) [C:1 s 52 Gid 300.58.73400].
Änkeman 1723-09-.. i Nyckelbäcken, Ramsberg sn, (T) [C(F):2 s 141 Gid 300.60.8400].
Död 1764 i Nyckelbäcken, Ramsberg sn, (T) [hfl].
(Barn VI:53, Far VIII:209, Mor VIII:210)

Gift 1:a gången 1718-03-18 i Ramsberg sn, (T) [C(E):2 s 11 Gid 300.59.82300] med Andersdotter, Brita. Född omkring 1700 i Ramsberg sn?, (T) [db C(F):2 s 141 Gid 300.60.8400]. Död i en ålder av 23 år 39 veckor 1723-09-.. i Nyckelbäcken, Ramsberg sn, (T) [C(F):2 s 141 Gid 300.60.8400].

Gift 2:a gången 1724-07-26 i Ramsberg sn, (T) [C(E):2 s 13 Gid 300.59.82500] med efterföljande ana].

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder
1664-1699

Från husförshörslängder
AI:1 1664, sid 12

Nyckelbäck
Mats i Nyckelbäck

Från husförshörslängder
AI:1 1666, sid 24

Hans Klåckare - litterat
gifte son Johan - litterat
son Petter - litterat
son Ambros - litterat
dotter Magar. (Margareta)
dotter Anna

Nyckelbäck
Mats i Nyckelbäck
dotter Ingeborg
son Peder

Hfl AI:1, 1669 Nyckelbäcken, sid 36

Nuckelbäcken:
Mats i Nyckelbäcken
son Petter
son Anders
dotter Karin
dotter Anna

Hfl AI:1, 1682-1687 Nyckelbäcken, sid 49

Nÿckelbäcken:
Hans i Nyckelbäcken
två pigor

Sid 50:
Per Persson i Nyckelbäcken
drängar & pigor

Hfl AI:1, 1682-1687 Nyckelbäcken, sid 60

Nÿckelbäcken:
Per Perssons hustru Anika
dotter Karin

Hfl AI:1, 1688-1690 Nyckelbäcken, sid 129

Nÿckelbäcken:
Hans Andersson
hustru Kerstin
svåger Markus
Flicka Annika

Ambrus Klockare
hustru Carin
fader Hans
syster Anna vide infra
son Hans

Mats Ersson
hustru Anna Hansdotter

 

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder
1699-1710
Hfl AI:2, 1691-1696 Nyckelbäcken, sid 70

Nÿckelbäcken:
Hans Andersson
hustru Kerstin
svåger Marchus

Ambrus Klockare
hustru Carin
fader Hans

syster Anna
son Hans

Måg Mats Ersson
hustru Anna Hansdotter

Fader Matsson
hustru Karin

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder
1699-1710
Hfl AI:3, 1699-1704 Nyckelbäcken, sid 95

Nÿckelbäcken:
Mäster Johan Claesson, 47 år
hustru Elisabeth ev Nilsdotter
hustru Catharina utan namn (inskjuten emellan) 26 år
dotter Johansdotter 12 år
dotter Maria Johansdotter (troligen i andra äktenskapet) 14 år
modern ...t Johansdotter 80 år
son Petter Johansson 11 år

Johan Jönsson 40 år
hustru Anna Jönsdotter 34 år
dräng och piga
son Per Johansson 8 år
son Johan Johansson 6 år

Ambros Hansson Klockare 45 år
hustru Carin Währingsdr 45 år
son Hans Ambrosson 16 år
dotter Cherstin Ambrosdotter 15 år
dotter Margareta Ambrosdotter 18 år (kommen från sida 89 där hon står som piga, 13 år på Gamlebo, Detlof. och flyttas 1703 till denna sida 95)
son Pehr Ambrosson 11 år
dotter Elisabet Ambrosdotter 9 år
dotter Carin Ambrosdotter 18 år (se sid 3 enl HF då hon fllyttar inom perioden och tjänar piga som 18 år hos Mattias Ersson, 53 år, litterat. Där anges att hon 1703 flyttar till sida 95 =denna)
dotter Britta Ambrosdotter 7 år

(Mer om Carin finns hos Stefan Helsings släktforskning där Karin Ambrosdotter ingår.)

 

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder
1699-1710
Hfl AI:3, 1705-1710 Nyckelbäcken, sid 207

Nyckelbäcken
Ambros Hansson Klockare 50 år
hustru Carin Währingsdr 50 år
son Hans Ambrosson 21 år
dotter Cherstin Ambrosdotter 20 år
son Pehr Ambrosson 16 år
dotter Elisabet Ambrosdotter 14 år
dotter Britta Ambrosdotter 12 år
son Ambros Ambrosson 10 år
dotter Margareta Ambrosdotter 18 år (?) (1702 är hon piga hos Elias Persson 57 år i Allmänningboda, sid 81. 1703 flyttar hon till Jöns Ifvarsson 58 år i Allmänningboda som 15 år, sid 82.)
dotter Anna Ambrosdotter 20 år

Johan Johansson 30 år
hustru Elisabet Andersdotter 25 år
moder Britta Andersdotter 67 u

Jöns Jönsson
hustru Kerstin Larsdotter 45 år
son Lars Jönsson 8 år
fadren J ?

Matz Ersson med titel 39 år
hustru Cherstin Matzdotter 39 år
svägerska Anna Andersdotter 65 år
en Cherstin Jansdotter 33 år
dotter Anna Matzdotter 8 år

Enka hustru Cherstin Ersdotter 64 år
en Mina Andersdotter 30 år

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1723-1733
Hfl AI:5 1723-1733, sid 87

Under Gammelbo
Klockare Ambrus Hansson, f 1668 gift med
Carin Werniksdotter, f 1668 (bror Per Werniksson, f 1662 Bränntorp) med barnen
son Ambros f 1693
(?)
dotter Chiersten Ambrusdotter, f 1738 (!)
son Anders Ambrusson utan årtal och struken, troligen död.

Siöfallet
Jan Andersson, f 1637
Britta Olsdotter, f 1632

Hfl AI:5 1723-1733, sid 88

Nyckelbäcken
Jöns Jönsson i Nyckelbacken 66 år
hustrun Cherstin Larsdotter 66 år
son Daniel Jönsson 18 år
piga

 

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1734-1753
Hfl AI:6A 1734-1753, sid 65 ff

Gammelbo Nr 6, Nyckelbäcken (se näsa Hfl)
Samuel Jernberg
hustru Dorothea Barkman
dotter Greta Beata

Gammelbo Nr 7, Klockare
Ambros Ambrosson f 1693
hustru Catharina Uhrväder
son Johan Ambrosson
son Ambros Ambrosson

Gammelbo Nr 8, Comminister
Gamle Lars Ekman f 1697
hustru Christina Swedelia 1699 (prästdotter)
son Daniel Ekman 1733
dotter Elisabet Ekman 1732

Gammelbo Nr 9, Sjöfallet
Johan Andersson 1686
hustru Elisabet Ersson 1712
många tidigare barn

(Möjligen den Jan Andersson som i sockenprotokoll 1726 anges vara kyrkodörrvaktare: "Samma dag tillsattes til Kyrckiodöörwachtare uthi Erich Larssons den yngres ställe uthi Resta Erich Bengtsson dersammastädes att med Jan Andersson i Siöfallet, som än et åhr blef qwar, beställningen upwachta." Uppdraget övergår 1727 till Anders Andersson på Norrbo - se "bygden-sidan")

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1750-1772
Hfl AI:7, 1750-1772, sid 188

Gamleboskriftlag, nr 5, Nyckelbäcken
Comminister Herr Petrus Berggren, f 1704, ankom församlingen 1743, gift 1743 med
Anna Christina Anagria, f 1713, ankom församlingen 1730 då fadern Anton Anagrius blev pastor (=kyrkoherde), modern hette Eufrosyne Aspman, syster Eufrosyne & Helena Catharina.
Petr. Berggren, f 1747 (ej 42 som nedan?), död 1754
Carolus Berggren, f 1750, död 1754
Jfr (Jungfru) Gretha, f 1745
Jf Maria Caisa, f 1748
Gustav, f 1755
(Berggren omnämns i sockenprotokoll enligt ovan redan 1736 då han inte flyttat in än?. Fel i avskiften, avser 1744, se original HÄR)

 

   

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1754-1772
Hfl AI:8A, 1754-1772, sid 188

Gamlebo, nr 5, Nyckelbäcken
Comminister Petrus Berggren, f 1704, gift 1743 med
Anna Christina Anagria, f 1713 (se tidigare hfl)
Pet. Berggren, f 1742 (?)
Carolus Berggren, f 1750
? Gretha, f 1745
Maria Caisa, f 1748
Gustav, f 1755
Alla, inkl tjänstefolk flyttade 1771 till Ramshyttan (jag förmodar han blev kyrkoherde då. Berggren omnämns i sockenprotokoll enligt ovan redan 1736.)

Comm. Jonas Borelius, f 1724, inflyttad 1771, gift 1772 med
Anna Brita Boëtia, f 1749, inflyttad 1772

Gamlebo, nr 7, Nyckelbäcken, sid 189
Klockaren Ambros Ambrosson, f 1693, gift 1724 med
hustru Catharina Uhrväder, f 1693
son Johan Ambrosson, f 1725 som gifter sig 1748 med
Margareta Larsdotter, f 1721
dottern Catharina, f 1749
sonen Ambros, f 1752

Gamlebo, nr 6, Nyckelbäcken, sid 189
Herr Samuel Jernberg, f 1700, (se Hfl 1750) gift med
Dorotea Barkman, f 1692
Dotter Greta Beata, f 1723 (?) gifter sig med mågen Ambros Ambrosson (son till AA 1693) får sannolikt barnet Ambros, f 1766 samt
Anna Caisa, f 1767

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1773-1776
Hfl AI:9A, sid 171

Gamblebo, nr 6, Nyckelbäcken
Hemmansbrukare Ambros Ambrosson, f 1728, (tidigare dräng hos Bergaelius) gift 1750 med
Greta Beata Jernberg, f 1729
Peter, f 1759,
Anna Cajsa, f 1776

Sid 172, Gamblebo, nr 7, Nyckelbäcken
Hemmansbrukare Jan Ambrosson, f 1725, gift 1748 med
Margareta Larsdotter, f 1721
Katarina Jansdotter, f 1749, gift 1770 med Lars Persson, f 1749 (bor som måg hos Jan) med barnen
Catharina, f 1771
Margareta f 3/10 1774

Sid 170, Gamblebo, nr 5, Nyckelbäcken
Comm. Jonas Borelius, f 1724, inflyttad 1771, gift 1772 med
Anna Brita Boëtia, f 1749, inflyttad 1772
Jacob, f 1772
Brita Christina, f 4/5 1774, död 1774
Peter Gudmund, f 22/6 1775

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1775-1785
Hfl AI:10 A, sid 128

Gamelbo, Nyckelbäcken, nr 3
Comm. Jonas Borelius, f 1724, inflyttad 1771, gift 1772 med
Anna Br Boëtius, f 1749, inflyttad 1772 från Grangärdet
Jacob, f 29/10 1772
Peter Gudmund, f 22/6 1775
Ulrika, f 10/2 1777
Anna Lisa, f 1/3 1778, död 1778
Carl Daniel, f 9/6 1779
Theodora, f 28/1 1881

Gamelbo, nr 6, Nyckelbäcken, sid 130
Hemmansbrukare Ambros Ambrosson, f 1728, gift 1750 med
Greta Jernberg, f 1729
Peter, f 1759, gift 1784 med
Catharina Olsdotter, f 1767 i Ramsberg
Ambros dotter, Anna Cajsa, f 1767 i Ramsberg

Gamelbo, nr 7, Nyckelbecken, sid 131
Hemmansbrukare Jan Ambrosson, f 1725, gift 1748 med
Greta Larsdotter, f 1721
Kaisa Jansdotter, f 1749, gift 1770 med Lars Pedersson, f 1749 (bor som måg hos Jan) med barnen
Margata, f 10/2 1774 och
Stina, f 24/4 1779 och
Lars, f 29/7 1780, dog 22/12 1781
Jan, f 1785
Ambros Janson, f 1752, gift 1777 med
Sara L Ersdotter, f 1749 i Lindesberg med barnen:
Margareta, f 1/1 1778
Lisa, f 9/5 1779, död på sidan
Jan, f 1782

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1786-1795
Hfl AI:11A, sid 140

Gammalbo nr 6, Nyckelbäck
Comministern Jonas Borelius, f 1724 i Dingtuna, dog 1/11 1792, inflyttad 1771 från Gränjä, gift 1772 med
Anna Br Boëtius, f 1849 i Vesterås, inflyttad 1772 från Gränje
Jacob, f 1772 i Ramsberg
Peter Gudmund, f 1775 i Ramsberg
Ulrika, f 1777 i Ramsberg
Carl Daniel, f 1779 i Ramsberg
Theodora, f 1881 i Ramsberg

Nådårspredikant Magister Anders Lidman, f 20/12 1761 i Falun
Informatorn Studeranden Anders Lundberg, f 1766 i Säter, inflyttad 1785 från Uppsala
Tjänstgåsen Anders Karström, f 1765 i Ramsberg

Pålman inskriven på sidan 143 i efterhand under Gammalbo, nr 9, Övre Sjöfallet Comministern Nils Pålman, f 1745 i Köping, med hustrun
Fru Anna Lisa Norrman, f 7/1 1749 i Arboga
Anna Christina, f 1/11 1775 i Fellingsbro gift
Greta Lisa, f 13/1 1778 i Fellingsbro,
Lotta Sophia, f 15/3 1788 utan ort

Gammalbo, nr 7, Nyckelbäcken, sid 141
Hemmansbrukare Ambros Ambrosson, f 1728 i Ramsberg, gift 1750 med
Greta Jernberg, f 1729 i Ramsberg (på Nyckelbäcken nr 6)
Peter, f 1759 i Ramsberg, gift 1784 med
Catharina Olsdotter, f 1767 i Ramsberg deras döttrar
Greta, f 1787
Cathrina, f 29/11 1790 i Ramsberg
Ambros dotter, Anna Catharina, f 1767 i Ramsberg

Gammalbo, nr 8, Nyckelbäcken
Klockare & Hemmansbrukare Jan Ambrosson, f 1725 i Ramsberg, dog 20/5 1793, gift 1748 med
Greta Larsdotter, f 1721 utan ort, dog 1791
Ambros, f 1752 i Ramsberg, dog 1794, gift 1777 med
Sara L Ersdotter, f 1749 i Lindesberg med barnen:
Greta, f 1778 i Ramsberg
Jan, f 1782 i Ramsberg

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1796-1805
Hfl AI:12, sid 163

Gamalbo nr 5, Nyckelbecken,
Comministern Nils Pålman, f 30/11 1745 i Köping, ankom 1795 från Fellingsbro med hustrun
Fru Anna Lisa Norrman, f 10/1 1749 utan ort
Anna Christina, f 1/11 1775, gift
Greta Lisa, f 17/1 1776 i Fellingsbro,
Lotta Sophia, f 15/3 1788 (?) i Fellingsbro

(Se syn 1811 ovan)

 

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1806-1816
Hfl AI:13, sid 166

Gammelbo Nyckelbäcken
Komminister Nils Pålman, f 30/11 1745 i Köping, dog 1815, ankom 1795 från Fellingsbro med hustrun
Fru Anna Lisa Norrman, f 10/1 1749 utan ort, dog 1813
Greta Lisa, 1776 i Fellingsbro, kom inflyttad 1806 ev fr Söderbärke, avflyttar 1813
Lotta Sophia, f 1788 (?) i Fellingsbro, avflyttar 1813

Nådårspredikant Herr Gabriel Sundberg, f 22/6 1785 i Falun, ankom från Munktorp 1815, bortflyttade till Nora maj 1819.
Brorson Jan Jesajas Påhlman, f 12/4 1796 i Köping, inflyttad 1807 från Köping.

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1816-1827
Hfl AI:14A, sid 185

Nyckelbäcken, Capellansgården
Komminister vice pastor C J Söderström, f 16/1 1787 i Tillberga, ankom 1814 från Kolbäck, gift 8/2 1818 med
Sara Charlotta Pettersson, f 14/3 1790 i Ludvika
Carl Emil August, f 18/12 1818 i Ramsberg
Selma Charlotta, f 14/6 1820 i Ramsberg
Matilda Eugenia, f 11/11 1823 i Ramsberg
Maria Wilhelmina, f 21/3 1825 i Ramsberg

Nådårspredikant (En vikarie under änkefruns nådår då hon fortfarande uppbär den avlidne makens lön) Herr Gabriel Sundberg, f 22/6 1785 i Falun, ankom från Munktorp 1815, bortflyttade till Nora maj 1819

(Se utdrag ovan om komminister Söderström)

 

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1828-1837
Hfl AI:15 A, sid 167

Nyckelbäcken, Capellansgården
Komminister vice pastor C Joh Söderström, f 1787 i Tillberga, ankom 1814 från Kolbäck, gift 8/2 1818 med
Sara Charlotta Pettersson, f 14/3 1790 i Ludvika
Carl Emil August, f 18/12 1818 i Ramsberg
Selma Charlotta, f 14/6 1820 i Ramsberg
Matilda Eugenia, f 11/11 1823 i Ramsberg
Maria Wilhelmina, f 21/3 1825 i Ramsberg
Johan Conrad, f 24/10 1829 i Ramsberg
Hela familjen avflyttar till Grangärde 1836 (där han blir kontraktsprost enl Runeberg)

Komministern Anders Lundqvist, f 21/8 1791 i Balund (?), gift 1832, ankom 1837 från Irsta, gift med
Anna Elisabet Fernander, f 9/6 1801 i oläsligt
Arvid Viktor, f 5/12 1833 i Irsta
Andreas Edvard, f 22/6 1835 i Irsta
Styvdotter Maria Elisabeth Hammarström, f 19/3 1823 i Balunda
Gustaf Elis, f 13/10 1837 i Ramsberg

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1838-1847
Hfl AI:16, sid 169

Gammelbo Skriftelag, Nyckelbäcken, Kaplansgården
Komminister Anders Lundqvist, f 21/8 1791 i xxx, gift 1832, ankom 1837 från Irsta, dog 27/x 1841 gift med
Anna Elisabet Fernander, födelse ej angiven, avflyttar till Westerås 1845 med barnen
Arvid Viktor, f 5/12 1833 i Irsta
Andreas Edvard, f 22/6 1835 i Irsta
Gustaf Elis, f 13/10 1837 i Ramsberg
Styvdotter Maria Elisabeth Hammarström, f 19/3 1823 i Balunda,
Carl Adolf, f 18/1 1840 i Ramsberg
De båda eller bara styvdottern flyttar 1842 till Långtran (?)

Jag konstaterar därmed att Lundqvist dog 1841 och nästa komminister hittas inte förrän 1849!

 

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1848-1857
Hfl AI:17A, sid 247

Comministerbostället i Gammelbo
Komminister Anders Gustaf Arlberg, f 3/5 1805 i Leksand, gift 18/7 1841 med
Sofi Eufrosyne Godenius, f 13/7 1818 i Malung, dog 21/1 1852
Amanda Katarina Eufrosyne, f 29/4 1842 i Ramsberg
Albert Gustaf, f 2/10 1844 i Ramsberg
Emma Sofia, f 9/3 1846 i Ramsberg, dog 30/10 1848
Robert Daniel, f 10/11 1847 i Ramsberg, dog 2/1 1849
Henrietta Maureta (?) f 22/9 1849 i Ramsberg, dog 20/5 1850
Alma Helena Elisabeth, f 13/4 1851 i Ramsberg
Änkan Fru prostinna Helena Catarina Godenius, f 24/1 1785 i Gagnef, flyttade in från Malung 1852, änka 3/6 1850, flyttar till Arboga 1856,
Hushållerska Stina Maja Jansdotter f 26/9 1832 i Ramsberg (från sidan 386 1856),
pigan Lovisa Andersdotter, f 1831 (från sidan 245 1857)
Torpare, inhyses arbetare

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1858-1865
Hfl AI:18A, sid 262

Komministerbostället i Gammelbo
Komminister Anders Gustaf Arlberg, f 3/5 1805 i Leksand, gift 18/7 1841, änkling 21/1 1852 med döttrarna
Amanda Katarina Eufrosyne, f 29/4 1842 i Ramsberg
Albert Gustaf f 2/10 1844 i Ramsberg flyttar 3/11 1863 till Hjulsjö. Anm: studerande i Örebro.
Alma Helena Elisabeth, f 13/4 1851 i Ramsberg, flyttar till Wahlbo 13/12 1876.
Hushållerska Stina Maja Jansdotter dog 1858 då pigan Lovisa Andersdotter, f 15/2 1831 i Linde, övertar uppdraget.
Torpare, inhyses arbetare

 

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1865-1871
Hfl AI:19A, sid 276

Komministerbostället i Gammelbo
Komminister Anders Gustaf Arlberg, f 3/5 1805 i Leksand, gift 18/7 1841, änkling 21/1 1852 med döttrarna
Amanda Katarina Eufrosyne, f 29/4 1842 i Ramsberg, gift 9/11 1871, flyttar till Malmköping 18/11 1871.
Alma Helena Elisabeth, f 13/4 1851 i Ramsberg, flyttar till Wahlbo 13/12 1876.
Hushållerska Lovisa Andersdotter, f 15/2 1831 i Linde
Torpare, inhyses arbetare

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1872-1878
Hfl AI:20A, sid 317

Komministerbostället i Gammelbo
Komminister Anders Gustaf Arlberg, f 3/5 1805 i Leksand, gift 18/7 1841, änkling 21/1 1852 med dottern
Alma Helena Elisabeth, f 13/4 1851 i Ramsberg, flyttar till Wahlbo 13/12 1876.
S.M Adjunkten Erik Efraim Arén, f 29/11 1851 i Kungsåra, flyttar in 7/2 1878 från Kungsåra och flyttar ut till Idre 2/5 1878
S M Adjunkten och friherren Carl Adolf Rudbeck, f 8/9 1847 i Hjelsta, flyttar in 7/7 1878 från Sofia Magdalena och flyttar ut till Säfsnäs 15/9 1878
Hushållerska Lovisa Andersdotter, f 15/2 1831 i Linde
Flera arbetare finns också

 

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1879-1886
Hfl AI:21C, sidan 606

Lilla Nyckelbäcken, Komministerbostället.
Komminister Gustaf Vilhelm Humble f 23/7 1846 i Kolbäck, gift 9/6 1881 med
Alma Gustava Gustin, f 30/6 1851 i Rimbo, med barnen
Helfrid Alma Maria, f 14/9 1883 i Medåker
Gösta Oscar Sigfrid, f 25/11 1885 i Medåker
Inflyttad från Medåker 9/5 1886 (med barnen ovan)

På Lilla Nyckelbäcken bor också enl sid 605:
Komminister och vice pastorn Anders Gustaf Arlberg, f 3/5 1805 i Leksand, gift 18/7 1841, änkling 1852, dog 19/6 1884.
Hushållerska Lovisa Andersdotter, f 15/2 1831 i Linde
Adjunkt Olof Victor Bolin, f 12/6 1846 i Åhrsta, inflyttad 3/6 1880 från Husby, gift 26/4 1882 med Ulrika Lovisa Östergren, född ej angiven. Utflyttar till Kungsåra med hustrun 28/4 1884.
Vice komminister Hjalmar Torsten Sivert, f 12/5 1859 i Linköping, flyttar in från Stora Tuna 6/5 1884, flyttar ut till Särna 8/1 1885.
Vice komminister Anders Alin, f 3/11 i Gillberga, flyttar in från Särna 31/12 1884, flyttar ut till Söderbärke 7/3 1885.
Vice komminister Oscar Sixten Kjellin, f 31/1 1851 i Suttarbo, flyttar in 9/5 1885 från Leksand, flyttar till Lima 26/4 1886.

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Från husförhörslängder 1887-1894
Hfl AI:22C, sidan 1041

Lilla Nyckelbäcken, komministergården
Komminister Gustaf Vilhelm Humble, f 23/7 1846 i Kolbäck, gift 9/6 1881 med
Alma Gustava Gustin, f 30/6 1851 i Rimbo, med barnen
Helfrid Alma Maria, f 14/9 1883 i Medåker
Gösta Oscar Sigfrid, f 25/11 1885 i Medåker
Ebba Alma Sofia, f 7/12 1887 i Ramsberg
Flyttar ut 24/4 1895 till Kungs Barkarö (?) nr 17 i flyttlängd [Se även avskedsvers överst ur samlingarna i Västerås Stiftsbibliotek]
  """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
     
 

Nyckelbäcken på 1900-talet och nutid.

Johns Brolins berättelser om Nyckelbäcken (word)

Bengt Antonsson om Holger Eklövs kolning

Herdaminne med citat ang Ramsbergs präster

Tillbaka till Bygden

 


Sidan publicerad den 30 nov 2008
Uppdaterad den 9 dec 2010

NYTT
5 sept 2011: Lagt in om prostinnan som är begravd i Ramsberg.
9 dec 2010: Lagt in släktuppgifter om Komminister Arlberg (1849-1884) med fru.
26 sept 2010: Skrivit av Avskedsversen tillägnad Humble vid avflyttning 1895.
22 juli 2010: Delat upp innehållet på flera sidor, bla denna.
I övrigt noteras nyheter på Nyckelbäckens startsida.