Äldre
info om komministerbostället Nyckelbäcken
|
||||||
Det finns naturligtvis mycket som skulle kunna forskas fram för att skriva om ett komministerboställe med anor från 1600-talet, men jag nöjer mig att publicera det spridda material som jag av olika anledningar har halkat över. Här presenteras äldre information, från 1800-talet och bakåt i tiden. Noteras bör att fastigheten Nyckelbäcken utgörs av flera gårdar. Mitt intresse är mest kopplat till komministerbostället Nyckelbäcken som förekommit under namnet Lilla Nyckelbäcken då dess mantal var mindre än Stora Nyckelbäcken som är belägen någon kilometer västerut med en huvudbyggnad och två fastigheter som även de kallats Lilla Nyckelbäcken respektive gamla huset på Lilla Nyckelbäcken. |
||||||
|
||||||
Nyckelbäcken på 2000-talet (Klicka på bilderna för att se dem i större format.) | ||||||
10 sept 2009. |
||||||
När
Johanssons upphörde med sitt arrende har gården sålts
till familjen Sunhede först och senast till familjen Dahlström
som än idag är mjölkbönder som till en början
kombinerades med undervisning på Kvinnersta lantbruksgymnasium.
|
||||||
1900-talet
och nutid |
Tillfällighetspoem av C, 1895 vid Humbles avflyttning. | ||
Afskedsverser Tillägnad kyrkoherden Humble vid afflyttningen från Ramsberg 1895. |
||
Ett hjärtligt tack jag vill frambära Till broder Humble jämte Fru För all den trefnad, vänskap kära, Som jag i flera år och nu Hos Eder ständigt har fått njuta, Då gästfritt hem och dukat bord Stått öppet, dit jag mig fått sluta Som medlem utaf husets hjord, Och därför jag nu lifligt känner, Att saknaden för mig blir stor, När mina dyra kära vänner Ej mer på Nyckelbäcken bor. |
Det nya hem I snart intagen, Förblifve fridfullt, lugnt och godt, Där Herren under lefnadsdagen Er skänke hälsans dyra lott Samt många nya vänner kära. Bland dem som älska Herrens ord, Men sky den färcka atrons lära, Som smittat många på vår jord! Må Gud nu i sin nåd bevara Er alla intill lifvets kväll, Att I mån få bland frälstas skara Ert rätta hem i himlens tjäll! |
1849-1884. Om komminister och vice pastor Anders Gustaf Arlberg: Se noteringar om Arlberg ur husförhörslängder nedan, 1848 till 1884 |
|||
Ur
Astrid Sundins fotoalbum, ca 1870-tal. Astrid var dotter till Alma Arlberg,
född 1851 på Nyckelbäcken. Bilderna tillhandahållna av barnbarnet Anders Anerud december 2010. Se Bildgalleri |
|||
Astrid
Sundin nedteckning av sin mor Alma Arlbergs berättelse från hemmet
i Kapellansgården i Nyckelbäcken (Utdrag som ingår i barnbarnet Anders Aneruds släktkrönika. Texten finns i word och PDF) I barndomshemmet på Nyckelbäcken
hade de eget lantbruk med många kor och hästar. I hemmet spanns o
vävdes. Till underkläder vävdes fina hellinnevävar, bomull var sällsynt,
sen syddes allt för hand som linnen och sänglinne. Skomakare kom en
gång om året o tillverkade familjens skor. Till mamma i pension sändes så skor de gjort
i hemmet. När mamma skrev de var små och gjorde ont, skrev bara hennes
far att du får nöta ut dem. Hon fick därav onda fötter som höll i
sig hela livet. Lovisa
[1]
spann och vävde, all ull togs av egna får och kardades,
spanns dels till strumpgarn dels till vintertyger. Ännu fanns ej fotogen
utan man hade hemstöpta ljus och lyste sig även med pörtestickor eller
brasa i spisen när de satt och spann. Mamma tyckte om djuren. En gång då hon gick
genom en hage där deras kreatur gick på bete blev hon anfallen av
en tjur. Då kom alla korna och ställde sig i en ring om henne med
huvudena vända utåt och motade tjuren till dess det kom folk. Det var rätt stort umgänge i Ramsberg. Prästens
familj skulle ju alltid vara med. Där var t.ex. brukspatron Erikssons
på Ramsbergs bruk, som hade 15 barn, vilka uppfostrades i särskild
byggnad och ej fick komma upp i stora huset före fyllda 15 år. Brukspatron
Eriksson brukade alltid sända hälsningar till mamma genom sin riksdagskamrat
excellensen Lundeberg, när han kom hem till Forsbacka efter riksdagens
slut på vårarna. Vidare var det familjen Heijkenskjöld på Granhult
samt familjen Beskow på Vrethammar och familjen på Liljendal /Där
lärde sig Kerstin Lundblad
[2]
hushåll ett år. Ramsbergs bruk är numera ett pensionat. Min
en kamrat var där för 2 år sedan, 1946. Det var mycket vackert i Ramsberg. Från Nyckelbäcken
hade de utsikt över sjön, det låg högt. Mamma och systrarna besökte
en gång Ramsberg, när Gurli var i Kopparberg hos gamla Forslunds och
lärde hushåll. De åkte häst hela vägen dit. Skrivet
oktober 1944 |
|
|
|
[1] När Sophia Euphrosyne Arlberg dog 1852 flyttade Alma, då 1 år gammal, till sin mormor i Arboga. Lovisa Andersdotter född 1837 i Ramsberg var 15 år då. Hon följde med Alma till Arboga. När mormodern dog 1858 flyttade Alma som då var sju år hem till Ramsberg igen. Lovisa Andersson följde med och blev som en mor för barnen. Hon skötte hushållet åt komminister Arlberg tills han dog 1884. Då flyttade hon till Almas hem i Forsbacka där hon dog 1898. Trotjänarinnan Lovisa Andersson är begraven i familjegraven i Valbo.
[2]
Tillägg i mail:
Kerstin Lundblad är antagligen Alma Arlbergs dotter Astrids mans (Eric
Lundblads) syster. Hon var född 1872. Hon hette egentligen Lovisa
Sophia Christina men kallades Kerstin. Hennes brorson Olof Lundblad
var kommendörkapten i Flottan och äldre kollega till Thomas Lagerman
(Maria Lagermans tremänning). |
Sophie
Euphosyne Godenius och Anders Gustaf Arlberg
|
||
Sophie Euphrosyne föddes 1818-07-13 i Malungs prostgård. Hon var enda barn till prosten i Malung Daniel Godenius och hans hustru Helena Catharina född Godenius. Några bevarade teckningar tyder på att hon hade en konstnärlig ådra. Hon gifte sig 1841-07-18 i Malungs kyrka med sin farfars sysslings dotterson vicepastorn och sedermera komministern i Ramsberg, Anders Gustaf Arlberg född 1805-05-03. Arlberg
blev student 1822 och prästvigd 1828-10-28. Den första tjänsten
var att biträda komministern i Grangärde. Pastorsadjunkt i
Västra Wåhla 1829. Utnämd komminister 1842. Adjunkt
hos prosten Munktell i Ramsberg. Makarna Arlberg och Munktells är begravda bredvid varandra på Ramsbergs kyrkogård. Ett järnkors utmärker Munktells grav och en urna av järn Arlbergs.
Amanda
Catharina Euphrosyna född 1842-04-29 gift med lantmätare Ture
Essèn Publicerat med tillstånd dec 2010 från källan Anders Anerud - ättling till Alma ovan, ur det pågående arbetet med en släktkrönika. Tillägg
i mail från Anders Anerud, sept 2011: Sophie Euphrosynes mamma
prostinnan Helena Catharina Godenius död 1858-01-09 (född
1785-01-24 i Gagnefs prostgård) i Arboga, ligger begraven i Ramsberg
tillsammans med sin enda dotter. Hennes man var Prost i Malung och hennes
pappa kyrkoherde i Gagnef och kontraktsprost. |
||
|
||
Arlbergs ättlingar, familjen Anders och Merethe Anerud, på besök vid graven 17 maj 2012. |
Runeberg
omtalar bostället som "Kaplansboställe" för
prästen Karl Johan Söderström Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / Söderström, Karl Emil August, latinsk skald, prest, föddes på kaplansbostället Nyckelbäcken, Ramsbergs församling, Vesterås stift, d. 18 Dec. 1818. Af sin fader, Karl Johan S., slutligen kontraktsprost i Grangärde, en skicklig latinare, erhöll S. sin första undervisning, inträdde 1831 i högsta klassen af Örebro skola och kom 1833 på Vesterås gymnasium, biträdde derjämte sin fader att undervisa de gossar, som voro inackorderade hos denne på Nyckelbäcken, och afgick 1838 till Upsala universitet. (Läs mer) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Handlingar som finns i Ramsbergs kyrkoarkiv (SE/ULA/11259/O II/1): Protokoll
över lantmäteriförrättning å Nyckelbäcken
1811 (enligt nedan) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bland Lantmäteriets historiskakartor finns en Undersökning till skattläggning (18-RAM-55) av Gammelbo Bruks Norre Recognitionsskog där man i förrättningstexten namnger såväl Varggropstäppan (nr 5) som Klockartäppan (nr 8) som del av Gammelbos andel i Granhults Norra allmänning. Avdrag görs för Prästbostället Nyckelbäckens tilldelning till Husbehovsskog. Enligt kartan namnges de fastigheter som idag kallas Stora Nyckelbäcken för Södra och Norra Nyckelbäcken. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Åkermans
protokoll över förrättad syn: ("Protokoll
över lantmäteriförrättning å Nyckelbäcken
1811")
År 1811 den 12 Augusti företog för undertecknade Extra Lantmätare att till följd av Konungens Respektive Befallningshavandes under den 13:e sistlidne Juli utfärdade förordnande Afmäta och å Charta lägga ägorna till Ramsbergs Församlings Comminister Boställde Nyckelbäcken kallat; hvarvid sig inställde xxx Boställs Innehafvaren vice Pastorn och Comministern Herr Påhlman som Bostället xxx att Kongl. Majts och Kronans rätt bevaka. Expeditjons Krono Befallningsmannen Herr C Wennervik enligt xxx av den 26 sistlidne Julii å Max Ven Consitorie i Wästerås vägnar Herr Magister Berglius i Ramshyttan enligt förordnande af den 20:e sistlidne Julii samt att Ramsbergs Församlings rätt bevaka Bruksidkaren Herr Edlund från Ramshyttan med vederbörlig Fullmagt försedd Herr Bruks Inspektor Collin från Gammelbo företedde Charta å bemälta Egendoms skog författad år 1774 af Landtmätaren herr JJ Ronmark (ev Renmark) härav upplystes att nämnde Boställe är på alla sidor af Gammelbo skog (sista ordet överstruket) omgifven och finnes således å belagda Charta till yttre Rågångarne affattad; Herr Inspektor Collin förklarade sig ej hafva något vid denna förrättning att erhindra blott att den å ofta bemälte Charta utmärkte häfd blifver som rätt Rågång upmätte: hvilket lofvades. Herr Brukspatron Edlund och öfrige Fullmägtige anförde: att althenstund ofta bemälte Boställe, vid nyligen verkställd Rotering å all oroterad Jord i Riket, blifvit till 1/3 dels Hemman ansedt: thet äfven efter detta Hemman thet torde njuta Skog af tillgränsande Recognitjons Skog hälst Bostället utom sin Åker och Äng blott äger några små Beteshagar hvaraf en del till odling användbara ej kan förse Bostället med nödigt Risbränsle. Detta anförande fants väl enligt med de om Recognitjons Skogarnas användande utkomne höga författningar, likväl kunde ej Undertecknad nu därmed befallning taga, utan äga Vederbörande då Gammelbo Recognitjons Skog skall till Hemmantal förvandlas sin rätt i (?)fall bevaka. Boställs Innehafvaren Herr v. Pastor Påhlman anmälte: att han å boställets ägor nedlagdt betydlige kostnader medelst Röjning, Sank Marks utdikande, Nya Gärdesgårdar uppsättande med mera som till ett rättskaffens Landtbruk fordras; och anhölt om beskigtning därå, för at vid till efventyrs skeende Afflyttning skälig ersättning därå erhålla, men som detta tillhör dem som af- och tillträdessyn då förrätta skall, och ej bör som Landtmätareförrättning komma ifråga thy sant ej undertecknadt sig tillständigt thermå någon befattning taga. Sedan ej mer till Protocollet var at anföra, och då tillkännagifvit var att Chartan öfver thesse ägor, hvad yttre Rågångarne beträffar, kommer vid Häradet nästinfallande allmänna Vinterting å Första Rättegångsdagen till Fastställande Resp. Domstohlen att företes, samt 62:a §, af 1783 års Landtmäterie Stadga blifvit för närvarande Vederbörande upläst afslöts denna Förrättning. Nyckelbäcken
ut supra (som ovan)
* Siffran 3 ¼ är 2 enheter för mycket och ingår i sammanräkningen. Hos Lantmäteriets historiska kartor kan man hitta nedanstående karta från 1811 (18-RAM-57): |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1698-1757 utdrag som berör Nyckelbäcken, för fler utdrag se "folk"-sidan Kyrko-råds
och Sochnestämmo-Protokoller - Hållne ifrån År
1698 till 1757 1698 Aug. 7: "2. Samma dag angaffs klockaren Ambros Hansson för det han S.Jacobi dag under predijkan haar morlat och sachta talat, utom at nogon kunde förstå ell. Höra hwad han sade; item när han gått med hofwen och skulle den ifrån sig leggia i Sakristian, haar han snafwat på törskelen. Klockaren Ambros Hansson ursächtade sig, sägandes sådant intet wara skedt aff dryckenskap, utan huwudswagheet som honom påkommit, aff den siukdom, som han kort tillförene warit beswärat utaff, hwilket somblige närwarande bewitnade; hwarföre stältes till honom en allfwarsam förmaning at taga sig grannerligen tillwara för hwarjehande förargelser, hwilket han ock utloffwade." (Se originaltext från 1698 HÄR.) 1734 (före junimötet): "Dom. Rogate höltz allmän sochnestämma då församblingens Ledamöter bewilliade Ett näfwer af hwart hem till thed i capellans gården nyligen upsatta bryggehusetz betäckning. sammalunda åtogo sig the oskattlagde Torpen ett till samma byggnad lemna hwar sit halfpund näfwer." (Första gången Cappelansgården protokollförs. Se originaltext från 1734 HÄR.) Anno
1735. Febr. 16: "Höltz allmän Sochnestämma
tå Församblingens ledamöter åtogo sig, att emot
the reparationer och omkostningar som framledne Coministern Hr Arvid
Gå...... tid effter annan så Capellanens boastället
anwänt, låta upsättia för des änckia några
nödige huus, till hwilcken ände nu först bewilliades
1. stock och 1& näfwer af hwart hemman och så widare
proortionaliter af torpen." 27
maj 1736: "Hölts Allmän Sochne S tämma, då
följande afgiordes: 1:mo at stenmur skulle läggas under
den nya bygningen wid Capellans gården, til hwilcket arbete
Erich Isräelsson i Buskboa blef antagen." /.../ 19
aug 1736 egentligen 1744: "§ 1. Proponerade H:r Comminist
Berggren, at åtminstone 2:ne rum måtte inredas åt
Honom i den nya bygningen, samt at Försambl:ns resepctive ledamöter
således behagade anstalta om tegels och Kalcks inkiöp til
murar, helst muren är remnad och mycket förderfwad i den
gl. bygningen, at man ej utan stor fahra och efwentyr kan widare betiena
sig af Honom. 17
feb 1745: "§3. Upläste Samuel Jernberg en restantie
Längd på them som återstodo med den bewiljade utgiften
til byggnaden wid Capellans gården; och blef således här
wid beslutit, at lista til hwarje by el:r skrifftelag måtte
särskildt utdragas och meddelas til wederbörande. 1745, okänt datum anges: "fol: 62. 14. Hölts enskydt Sochnstämma efter förut skiedt pålysning Närwarande församblingens äldste, Herr BruksPatron Petter Lilo, Sexman och Kyrckowärden Anders Nilsson i Östra Löa, B. Olof Hansson och B. gl Erich Larsson i Resta, Klockarn Ambrus Ambrusson i Nyckelbäcken, och Cronones LänsMan Wälachtad Anders Lindborg." (Noteras att Ambrus Ambrusson anges som klockare samtidigt som Berggren är den komminister som flyttat till församlingen 1743 och bor på Nyckelbäcken åtminstone 1750 enl husförhörslängderna.) 12
maj 1745 får Ambrus Ambrusson i uppdrag att mot skälig
betalning laga klockan. "Widare blef föredragit angående
Storklockan upwägande och nålens tilkijlande hwaröfwer
blef beslutit, at Klockaren Ambrusson skulle emot skiälig betalning
företaga arbetet thärpå. Här wid beswärade
sig å Pastors wägnar Joh. Ehgzelius, at en stor del drängar,
som ringa efter lijk, dels för hårdt, dels för länge
fortfara med ringningen, utan at föga wilja rätta sig, då
man genom Kyrckowachtaren gifwer them åtwarning för sådant,
utan mera med spåskhet sådant beswara. 2 juni 1745: "§ 3. Proponerade Herr Comministern Berggren, at i Byggningen wid Nyckelbäcken genom församblingens benägna föranstaltan et rum ytterligare måtte (fol: 69) inredas, neml:n det så kallade Salsrummet, hwilcket församblingens Ledamöter effter något omröstande bijföllo. Och blef thesutan wid thetta tilfälle öfwerenskommit, at Sex d:r Pgr skulle utgiöras af hwarje hemman, samt et Planck och et bräde på twenne hemman, til förenämde rums inredning." 15
sept 1745 beslutas mycket detaljerat om Nyckelbäcken: "S.d.
förestäldte Herr Bergmästare, at arbetet wid Capellans
bygnaden fordrade något alfwarligare pådrifwande än
här tils en tid skiedt, och blef thär wid äfwen beslutit,
som följer. 16
mars 1746: "§ 2. Instälte sig Herr Communistern
Petr. Berggren, anhållabdes om församblingens benägenhet
at framskaffa mer bräder och Plank til the öfriga Rummens
inredning wid Nyckelbäcken, gifwandes tillika wid handen, at
han ej längre kunde bärga sig i then gl. bygningen, som
nu så aldeles är bofällig, at ingen wärma mer
står i henne, och man thes utan i henne är beswärad
af swåra drag, hwar af han mer än mycket lidit til sin
helsa. Församblingen utlofwade altså at ett plank och et
bräde skulle framskaffadt warda af hwarije helt hemman."
19 maj 1746: "§ 1. S,d, förestäldte Herr Bergmästare Detlof Heijke rådeligast at taga en Murmästare ifrån Nora til at upsättia spisar i the Trenne öfriga rummen wid Capellans gården, och thet ju förr, ju hellre. § 2. Faststältes at bräder skulle til bygningen thärsammastädes framskaffas i följande wecka, neml:n ett planck och ett bräde på Hemmanet." 15
juni 1746: "§ 1. S.d. infant sig murmästarn Eric
Bengten ifrån Nora, begiärandes af församblingen för
the femb. Nya murar han wid Capellans gården upmurat,18 Plåtar
el:r 108 d:r Kmt. Sexman Welam Larsson i Ramshyttan tyckte at 15 Plåtar
wore nog för thetta giorda murarbete, Men Herr BruksPatron Dan.
Heijke förmodade, at 14 plåtar kunde wara någorlunda
tilräckel. betalning för Bergsten; hwilcket äfwen församblingen
ansåg för skiäligt. Men Bergsten lät härwid
förstå sit missnöije. 10 aug 1746 fortsätter detaljerade beslut om insatser och tillbyggning på Cappelansgården, bl.a att: "§5. Påstod murmästare Anders Jacobsson i Buskaboda, at få betalning för the spisar han i Kiöket och Kammaren thär jemte först upsatt hafwer i Nya byggningen wid Capellans gården; Men som samma spisar woro så odugel:a at man i the rummen ej kunde bärga sig för rök, och the thes utan wid raserandet och nedertagningen efter församblingens egit gifna tilstånd, befunnes så wårdslöst warit upsatta, at byggnngen, om the kommit at stå qwar, warit i största osäkerhet för eldswåda, och wäggen thes utan genom then myckna wåta sand, som Anders Jacobsson in til henne häfwit wid sielfwa murningen, nog tagit shada, så blef honom härwid förehållit, at han mera borde stå församblingen i answar för et så wårdslöst arbete, hwarwid then fruchtlöst anwändt sina dagzwerken wid första murningen, än han nu skulle äska och påcka på någon wedergälning." |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
om släkten Mineur på Nyckelbäcken #50. (5 december 1997) Efterlysning #50 undrar om namnet "Mineur", som Torbjörn Näs i sitt svar identifierar som vallonskt, men säger sig inte stött på i Orsa/Ore. Mitt bidrag är att tipsa om att släkten Mineur åtminstone fanns i Ramsberg och Skinnskatteberg på 1600-talet. Om Jacques Mineur (död i Färna, Gunnilbo 1692, 81½ år gammal) och hans familj har Maj-Britt Nergård skrivit romanen "Fransosen" [LT:s förlag 1985, ISBN 91-36-02319-1]. Sonen Mats Minöör (1632-97) - min anfader - flyttade till Kärrgeten i Skinnskattebergs socken, men dog i Nyckelbäck, Ramsberg. Om din Erik är av samma släkt vet jag inte, men det kan ju vara något att nysta i. Uppgifterna om Jacques Mineur har jag fått i brev från Gustav Gustavsson i Norberg och Maj-Britt Nergård i Ludvika. Hälsningar, Anders Berglund |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Från
Släktforskarnytt Nummer 45, Juni 1998 ISSN 1101-3826 (c)
Föreningen DIS om att Nyckelbäcken var en gåva från Karl XI 1694-11-24 till Karl Larsson Barkman Efterlysning
45:2 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hos Lantmäteriets historiska kartor kan man hitta nedanstående karta i fullformat från 1694, men jag är inte människa att hitta tillbaka till sidan (lh_s012). Nyckelbäckens prästboställe syns inte vara avstyckat ännu. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Personakt
för Ambrus Hansson Klockare, född 1655 Ramsberg, Nyckelbäcken. Ambrus Hansson Klockare Klockare. Åke Norgrens källa är Sigvard Holmberg som tillåtit publicering från sin sida (om Ester) där han förtäljer om barnet: Ambrusson,
Ambrus. Gift 1:a gången 1718-03-18 i Ramsberg sn, (T) [C(E):2 s 11 Gid 300.59.82300] med Andersdotter, Brita. Född omkring 1700 i Ramsberg sn?, (T) [db C(F):2 s 141 Gid 300.60.8400]. Död i en ålder av 23 år 39 veckor 1723-09-.. i Nyckelbäcken, Ramsberg sn, (T) [C(F):2 s 141 Gid 300.60.8400]. Gift 2:a gången 1724-07-26 i Ramsberg sn, (T) [C(E):2 s 13 Gid 300.59.82500] med efterföljande ana]. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Från husförshörslängder Nyckelbäck Från husförshörslängder Hans
Klåckare - litterat Nyckelbäck Hfl AI:1, 1669 Nyckelbäcken, sid 36 Nuckelbäcken:
Hfl AI:1, 1682-1687 Nyckelbäcken, sid 49 Nÿckelbäcken:
Sid 50: Hfl AI:1, 1682-1687 Nyckelbäcken, sid 60 Nÿckelbäcken:
Hfl AI:1, 1688-1690 Nyckelbäcken, sid 129 Nÿckelbäcken:
Ambrus
Klockare Mats
Ersson |
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Nÿckelbäcken:
Fader
Matsson |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Nÿckelbäcken: Johan
Jönsson 40 år Ambros
Hansson Klockare 45 år (Mer om Carin finns hos Stefan Helsings släktforskning där Karin Ambrosdotter ingår.) |
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Nyckelbäcken Johan
Johansson 30 år Jöns
Jönsson Matz
Ersson med titel 39 år Enka
hustru Cherstin Ersdotter 64 år |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Under
Gammelbo Siöfallet Hfl AI:5 1723-1733, sid 88 Nyckelbäcken |
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Gammelbo
Nr 6, Nyckelbäcken (se näsa Hfl) Gammelbo
Nr 7, Klockare Gammelbo
Nr 8, Comminister Gammelbo
Nr 9, Sjöfallet (Möjligen den Jan Andersson som i sockenprotokoll 1726 anges vara kyrkodörrvaktare: "Samma dag tillsattes til Kyrckiodöörwachtare uthi Erich Larssons den yngres ställe uthi Resta Erich Bengtsson dersammastädes att med Jan Andersson i Siöfallet, som än et åhr blef qwar, beställningen upwachta." Uppdraget övergår 1727 till Anders Andersson på Norrbo - se "bygden-sidan") |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Gamleboskriftlag,
nr 5, Nyckelbäcken
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Gamlebo,
nr 5, Nyckelbäcken Comm.
Jonas Borelius, f 1724, inflyttad 1771, gift 1772 med Gamlebo,
nr 7, Nyckelbäcken, sid 189 Gamlebo,
nr 6, Nyckelbäcken, sid 189 |
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Gamblebo,
nr 6, Nyckelbäcken Sid 172,
Gamblebo, nr 7, Nyckelbäcken Sid 170,
Gamblebo, nr 5, Nyckelbäcken |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Gamelbo,
Nyckelbäcken, nr 3 Gamelbo,
nr 6, Nyckelbäcken, sid 130 Gamelbo,
nr 7, Nyckelbecken, sid 131 |
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Nådårspredikant
Magister Anders Lidman, f 20/12 1761 i Falun Pålman
inskriven på sidan 143 i efterhand under Gammalbo, nr 9, Övre
Sjöfallet Comministern Nils Pålman, f 1745 i Köping,
med hustrun Gammalbo,
nr 7, Nyckelbäcken, sid 141 Gammalbo,
nr 8, Nyckelbäcken |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" (Se syn 1811 ovan) |
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Nådårspredikant (En vikarie under änkefruns nådår då hon fortfarande uppbär den avlidne makens lön) Herr Gabriel Sundberg, f 22/6 1785 i Falun, ankom från Munktorp 1815, bortflyttade till Nora maj 1819 (Se utdrag ovan om komminister Söderström) |
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Komministern
Anders Lundqvist, f 21/8 1791 i Balund (?), gift 1832, ankom 1837
från Irsta, gift med |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Jag konstaterar därmed att Lundqvist dog 1841 och nästa komminister hittas inte förrän 1849! |
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" |
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" |
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" På
Lilla Nyckelbäcken bor också enl sid 605: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Från husförhörslängder 1887-1894 Hfl AI:22C, sidan 1041 Lilla Nyckelbäcken, komministergården Komminister Gustaf Vilhelm Humble, f 23/7 1846 i Kolbäck, gift 9/6 1881 med Alma Gustava Gustin, f 30/6 1851 i Rimbo, med barnen Helfrid Alma Maria, f 14/9 1883 i Medåker Gösta Oscar Sigfrid, f 25/11 1885 i Medåker Ebba Alma Sofia, f 7/12 1887 i Ramsberg Flyttar ut 24/4 1895 till Kungs Barkarö (?) nr 17 i flyttlängd [Se även avskedsvers överst ur samlingarna i Västerås Stiftsbibliotek] |
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nyckelbäcken på 1900-talet och nutid. Johns Brolins berättelser om Nyckelbäcken (word) Bengt Antonsson om Holger Eklövs kolning Herdaminne med citat ang Ramsbergs präster Tillbaka till Bygden |
NYTT |