Jesus Kristus är vår hälsa: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 10: Rad 10:
Melodin är från 1400-talet, nedtecknad i [[Geystliche gesangk Buchleyn]] och [[Erfurter Enchiridion]] 1524. Men i koralboken [[Koralbok för Nya psalmer (1921)]] anges att melodin har medeltida ursprung men inte användes i [[1697 års koralbok]] och inte heller fanns med i [[J.C.F. Haeffner]]s koralböcker. I [[1940 års koralbok]] anges den melodi som sedan 1986 används till nr 432, [[Prisad högt av herdars skara]] och som anges vara en medeltida julvisa.
Melodin är från 1400-talet, nedtecknad i [[Geystliche gesangk Buchleyn]] och [[Erfurter Enchiridion]] 1524. Men i koralboken [[Koralbok för Nya psalmer (1921)]] anges att melodin har medeltida ursprung men inte användes i [[1697 års koralbok]] och inte heller fanns med i [[J.C.F. Haeffner]]s koralböcker. I [[1940 års koralbok]] anges den melodi som sedan 1986 används till nr 432, [[Prisad högt av herdars skara]] och som anges vara en medeltida julvisa.


== Lars [[Högmarck]]s kommentar ==
== Lars [[Psalmopoeographia|Högmarck]]s kommentar ==
Psalm nr 14 i [[1695 års psalmbok]] <br>
Psalm nr 14 i [[1695 års psalmbok]] <br>
Jesus Christus nostra salus [[Jan Hus|HUSS]], Jesus Christus unser heyland [[Martin Luther|D LUTHER]], övers [[Petri Nericius, Laurentius|Laur PETRI]] <br>
Jesus Christus nostra salus [[Jan Hus|HUSS]], Jesus Christus unser heyland [[Martin Luther|D LUTHER]], övers [[Petri Nericius, Laurentius|Laur PETRI]] <br>

Versionen från 8 augusti 2022 kl. 06.51

Luthers psalm i Geystliche gesangk Buchleyn 1524.

Jesus Kristus är vår hälsa är en nattvardspsalm.

Text

Den ursprungliga latinska hymnen är Jesus Christus nostra salus från 1400-talet, som har 7 verser. De två första verserna är skrivna av Jan Hus. Psalmen bearbetades och utökades av Martin Luther 1524 till tolv verser, Jesus Christus, unser Heiland, der von uns den Gotteszorn wandt. Den översättes av Olaus Petri 1530. Psalmen bearbetades av Anders Frostenson 1979.

Melodi

Enchiridion geistlicher Gesänge 21.jpg

Melodin är från 1400-talet, nedtecknad i Geystliche gesangk Buchleyn och Erfurter Enchiridion 1524. Men i koralboken Koralbok för Nya psalmer (1921) anges att melodin har medeltida ursprung men inte användes i 1697 års koralbok och inte heller fanns med i J.C.F. Haeffners koralböcker. I 1940 års koralbok anges den melodi som sedan 1986 används till nr 432, Prisad högt av herdars skara och som anges vara en medeltida julvisa.

Lars Högmarcks kommentar

Psalm nr 14 i 1695 års psalmbok
Jesus Christus nostra salus HUSS, Jesus Christus unser heyland D LUTHER, övers Laur PETRI
Thenne psalm är ock af D Lutheri förbettrad. Then tyska har allenast 10, men wår 14 wersar, och äro the eliest ganska olike til orden, fast än meningen och saken är then samma. V 3 med then spjs wil han trösta (D Sw, Psb), oss trösta (Cens). V 4 skal man stå i trone hårda (D Sw), sig om trone wårda (Cens), V 9 Jag tina synder på mig bär (D Sw), Tina synder jag på mig bär (Vet och Cens).

Publicerad i

Koralbearbetningar

Se även

Källor

  1. Franz Tunder, Michael Belotti: Sämtliche Orgelwerke, 2012, Breitkopf & Härtel, Tyskland, ismn 9790004183908
Wikisource
Texten till Jesus Kristus är vår hälsa finns på Wikisource.