Jesus Kristus är vår hälsa: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Text) |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Text) |
||
Rad 27: | Rad 27: | ||
:und zu trincken seyn blut ym weyn. | :und zu trincken seyn blut ym weyn. | ||
|| a || b || | || a || b || | ||
: | :Att vi Herren ej förgäte | ||
: | :har han, i det bröd vi äte | ||
:I det vin vi dricke här | |||
:I | :Själv lovat att oss vara när | ||
|- | |- | ||
| | | | ||
Rad 48: | Rad 48: | ||
:und fur deyne missethat | :und fur deyne missethat | ||
:ynn den tod seyn son geben hat. | :ynn den tod seyn son geben hat. | ||
|| a || b || | || a || b || | ||
:Nådens kraft vi då erfara | |||
:Endast vi vår tro bevara | |||
:Att för oss han blivit död | |||
:Så visst vi äte detta bröd | |||
|- | |- | ||
| | | | ||
Rad 55: | Rad 59: | ||
:den yhr hertz von sunden schweer | :den yhr hertz von sunden schweer | ||
:und fur angst ist betrubet seer. | :und fur angst ist betrubet seer. | ||
|| a || b || | || a || b || | ||
:Ingen har han vägrat kalla | |||
:Kärleksfull han bjuder alla | |||
:Til sitt helga nådebord | |||
:Det är så skrivet i hans ord | |||
|- | |- | ||
| | | | ||
Rad 62: | Rad 70: | ||
:Ist dyr wol so bleyb dauon | :Ist dyr wol so bleyb dauon | ||
:das du nich krigest bosen lohn. | :das du nich krigest bosen lohn. | ||
|| a || b || | || a || b || | ||
:Dock skall man sig själv betrakta | |||
:Och uppå sitt hjärta akta | |||
:Ty den hit i otro går | |||
:För livet han här döden får | |||
|- | |- | ||
| | | | ||
Rad 69: | Rad 81: | ||
:keyn arzt ist dem starken not, | :keyn arzt ist dem starken not, | ||
:sein kunst wird an yhm gar eyn spot. | :sein kunst wird an yhm gar eyn spot. | ||
|| a || b || | || a || b || | ||
:Därför ömt din nöd begrunda | |||
:Och sen tvivla ingalunda | |||
:Att hans nådeord är sant | |||
:Du finner här dess underpant | |||
|- | |- | ||
| | | | ||
Rad 76: | Rad 92: | ||
:Diser tisch auch dir nicht gillt, | :Diser tisch auch dir nicht gillt, | ||
:so du selber dyr helfen willt. | :so du selber dyr helfen willt. | ||
|| a || b || | || a || b || | ||
:Han vår sveda på sig lade | |||
:"Kom till mig" han mildrik sade | |||
:"Kom, du som betungad är | |||
:Din syndaskuld på mig jag bär | |||
|- | |- | ||
| | | | ||
Rad 83: | Rad 103: | ||
:so du bistu recht wohl geschickt, | :so du bistu recht wohl geschickt, | ||
:und die speyse dein seel erquickt. | :und die speyse dein seel erquickt. | ||
|| a || b || | || a || b || | ||
:Detta löfte tillhör alla | |||
:Som här ödmjukt nederfalla | |||
:Den som känner synden svår | |||
:Till detta bordet värdig går. | |||
|- | |- | ||
| | | | ||
Rad 90: | Rad 114: | ||
:Das er dein geniessen kan, | :Das er dein geniessen kan, | ||
:wie deyn Gott hat an dir gethan. | :wie deyn Gott hat an dir gethan. | ||
|| a || b || | || a || b || | ||
:När sig syndarn vill besinna | |||
:Och till bättring krafter vinna | |||
:Äter så i sann tro | |||
:Så får han i sitt hjärta ro | |||
| || a || b || | |||
:Herre, vi dig skola prisa | |||
:Som oss will så huld bespisa | |||
:Tack ske dig i evighet | |||
:För en så stor barmhärtighet. | |||
|} | |} | ||
Versionen från 8 augusti 2022 kl. 19.23
Jesus Kristus är vår hälsa är en nattvardspsalm.
Text
Den ursprungliga latinska hymnen är Jesus Christus nostra salus från 1400-talet, som har 7 verser. De två första verserna är skrivna av Jan Hus. Psalmen bearbetades och utökades av Martin Luther 1524 till tolv verser, Jesus Christus, unser Heiland, der von uns den Gotteszorn wandt. Den översättes av Olaus Petri 1530, till 14 verser. Psalmen bearbetades av Anders Frostenson 1979 och har nu åter 7 verser.
Tyska texten | 1536 | 1695 | 1937 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
|
a | b |
| ||||
|
a | b |
| ||||
|
a | b |
| ||||
|
a | b |
| ||||
|
a | b |
| ||||
|
a | b |
| ||||
|
a | b |
| ||||
|
a | b |
| ||||
|
a | b |
| ||||
|
a | b |
|
a | b |
|
Melodi
Melodin är från 1400-talet, nedtecknad i Geystliche gesangk Buchleyn och Erfurter Enchiridion 1524. Men i koralboken Koralbok för Nya psalmer (1921) anges att melodin har medeltida ursprung men inte användes i 1697 års koralbok och inte heller fanns med i J.C.F. Haeffners koralböcker. I 1940 års koralbok anges den melodi som sedan 1986 används till nr 432, Prisad högt av herdars skara och som anges vara en medeltida julvisa.
Lars Högmarcks kommentar
Psalm nr 14 i 1695 års psalmbok
Jesus Christus nostra salus HUSS, Jesus Christus unser heyland D LUTHER, övers Laur PETRI
Thenne psalm är ock af D Lutheri förbettrad. Then tyska har allenast 10, men wår 14 wersar, och äro the eliest ganska olike til orden, fast än meningen och saken är then samma. V 3 med then spjs wil han trösta (D Sw, Psb), oss trösta (Cens). V 4 skal man stå i trone hårda (D Sw), sig om trone wårda (Cens), V 9 Jag tina synder på mig bär (D Sw), Tina synder jag på mig bär (Vet och Cens).
Publicerad i
- Tyska
- Erfurter Enchiridion som nr 11 med titeln Jesus Christus unser Heiland, der von uns
- Svenska
- Swenske Songer eller wisor (1536) som nr 23 med titeln Jesus Christus är wor helsa.
- 1572 års psalmbok med titeln JEsus Christus är wår helsa under rubriken "Om Altarens Sacrament".
- Göteborgspsalmboken som nr 7 på sid 13 med titeln Jesus Christus är wår Helsa under rubriken "Om HErrans Nattward".
- Den svenska psalmboken (1694) som nummer 17 med titeln Jesus Christus är wår helsa under rubriken "Om Herrans Nattward".
- Den svenska psalmboken (1695) som nr 14 med titeln Jesus Christus är wår helsa under rubriken "Catechismus författad i Sånger: Om HErrans Nattward".
- Den svenska psalmboken (1819) som nr 152 med titeln Jesus Kristus är vår hälsa under rubriken "Nådens medel: Sakramenten: Nattvarden".
- Den svenska psalmboken (1937) som nr 188 under rubriken "Nattvarden".
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 387 under rubriken "Nattvarden".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 216 under rubriken "Nattvarden".
- Lova Herren (1988) som nr 234 under rubriken "Nattvarden".
- Luthersk psalmbok (1991) som nr 780
Koralbearbetningar
- Jesus Christus, unser Heiland av Franz Tunder.[1]
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Jesus Christus är wår helsa (nr 14), där framgår också att förebilden är: "(Hohenfurth) 1410: Ihesus Christus nostra salus; Augsburg 1524: Jesus Christus unser Heiland, der von uns (tenori)".
- Hos Projekt Runeberg finns texten ur Swenske Songer eller wisor 1536
Källor
- ↑ Franz Tunder, Michael Belotti: Sämtliche Orgelwerke, 2012, Breitkopf & Härtel, Tyskland, ismn 9790004183908
|