Desse äro de tio bud

Första versen i originalupplagan av 1697 års koralbok

Desse äro de tio bud är en budordspsalm i 1695 års psalmbok med tolv verser, som liksom titeln anger innehåller tio guds bud.

Text

Upphovsman till den ursprungliga texten, Diß sind die heil'gen Zehn Geboth, är Martin Luther. Texten har översatts av Laurentius Petri Nericius. Från 1536 och tom 1695 slutar varje vers med orden "Kyrie eleison".

Vid Johan Olof Wallins kraftiga omarbetning till 1819 års psalmbok (nr 142) försvinner denna fras men ersätts av annan text. Dessutom byts titelraden "Desse äro de tio bud" till "Betraktom väl de tio bud". Några har betraktat den som en ny psalm. Till 1937 års psalmbok moderniseras bara språket. Den har uteslutits ur 1986 års psalmbok.

Melodi

Dys synd die heylgen zehn gebot, Erfurter Enchiridion, 1524

Melodin, som sattes av Luther, är hämtad från 11- 1200-talets folkliga Kyrie eleison, till exempel en av Heinrich Laufenberg. Melodin finns i Geystliche gesangk Buchleyn. Där är den satt i F-dur med C-klav (se nedan) 2/2 takt. I 1697 års koralbok är den i samma tonart, fortfarande med C-klav, men med något utjämnad rytm. I Haeffners koralbok är den satt i C-dur men samma utjämnade rytm som i 1697. I dennas del 2 finns anteckningar som noterar en variant på de första 3 takterna som, enligt Haeffner, "förekommer i åtskilliga Svenska Choralböcker". Dessutom finns 3 takter för fjärde strofen i original, dvs Luthers egna. Det finns dessutom i del 2, som nr 1, en helt annan melodi till denna psalm, även den av M Luther.

Från 1819 är den i 4/4 takt, tidigare var den 2/2. Melodin i 1940 års koralbok är i princip helt ny och i 4/4 takt och F-dur.

Högmarcks Psalmopoeographia

Diss sind die heil'gen Zehn Geboth D Lutherus. Her ser man att Laur Petri är allenast Translator, efter han står jemte then Swenska Psalmen, men D Lutherus först Auctor til then tyska, hwaraf wår är tagen. Then siette och elfte wersarna af then Tyska Psalmen äro något annorlunda upsatte i Swenskon. I somliga Tyska Psalmböker finnas femton wersar, af hwilka de tre sidste icke äro förswenskade och lära twifwels utan wara af någon, efter Lutheri tid, tillagde. v.1. Genom Mosen tienaren sin. Veteres ) sin tienare D Swedbergs Psalm Bok sin tienare tro Censores). v.3. Låt intet fåfängt af tin mun D Swedb Ps.B.) --- gå af tin mun Veteres och Censores) v.8. fals Vet och D Sweb Ps.B.) falsk Cens.) Thet förra, såsom rettare, behålles doch i största delen af wåra nya Psalmböcker. v.9. Falskt ord D Sw Ps.B.) Falskt tyg Vet. och Cens.) v 11 GUDs bud-- lära oss hwad honom är täckt, them wil D Sw Ps.B.) thet wil Vet. och Cens.)

Publicerad i

• Swenske Songer eller wisor (1536) på psalmbokens 20:e uppslag, sid 40 i 1862 års utgåva.
• 1572 års psalmbok med titeln THesse äro the tiyo Budh
• Manuale Lapponicum (1648) med titeln Thesse är the tijo Budh
• Göteborgspsalmboken (1650) på s. 3 under rubriken "Om Gudz Lagh och itt Christeligit Lefwerne."
• Swedbergs psalmbok (1694) som nr 1
• 1695 års psalmbok som nr 1 med titeln Thesse äro the ti-jo Budh, under rubriken "Catechismus författad i Sånger:Tio Gudz Budh."
• 1819 års psalmbok som nr 142, kraftigt omarbetad av Johan Olof Wallin med ny titelrad Betraktom väl de tio bud under rubriken Helgelsen: Ordet
• 1937 års psalmbok som nr 178, med ny melodi, med titelraden Betrakten väl de tio bud under rubriken Kyrkan och nådemedlen: Ordet med en fransk melodi från 1551
• (Finns ej i 1986 års psalmbok)

Se även

• Betraktom väl de helga bud (1695, nr 3) som är en nyöversättning Luthers text av Haquin Spegel 1695.
• Betrakten väl de tio bud (1819, nr 142) vilket är en omfattande bearbetning av Desse äro de tio bud av Johan Olof Wallin 1819.
• Texten på Wikisource
• Hos Projekt Runeberg finns texten i faksimil från 1536.
• Hos Sibelius-Akademien finns noterna till Thesse äro the tijo Bodh från 1589.

---