Samuel Johan Hedborn: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
||
(5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 3: | Rad 3: | ||
== Biografi == | == Biografi == | ||
Hedborn föddes i ett soldattorp i byn Kolstad ute på Östgötaslätten till livgrenadjären Jöns Hedborn och Ingeborg Johansdotter. | Hedborn föddes i ett soldattorp i byn Kolstad ute på Östgötaslätten till livgrenadjären Jöns Hedborn och Ingeborg Johansdotter. Efter socknens kyrkskola fortsatte han snabbt i trivialskolan och gymnasiet i Linköping. Studerade därefter vid Uppsala universitet 1806-1809. Prästvigd 19 april 1809. Blev först pastorsadjunkt i [[Normlösa församling]] samma år, i [[Hults församling]] 1810, lärare vid Svea Livgardes fattigskola i Stockholm från 18 februari 1813, på rekommendation av [[J.O. Wallin]]. Han avlade pastoralexamen 1815 och extraordinarie [[hovpredikant]] från 4 augusti 1815. Den 13 oktober 1820 blev han [[kyrkoherde]] i [[Askeryds församling]] och slutligen [[prost]] 1838. | ||
I Uppsala och Stockholm blev han god vän med många svenska romantiker, bland annat [[Per Daniel Amadeus Atterbom|Atterbom]], som också hade sina rötter i Östergötland och norra Småland. Hedborn blev en av [[Auroraförbundet]]s stiftare och medverkade bland annat i [[Phosphoros]] och [[Poetisk kalender]], där han publicerade ett flertal dikter, av vilka ''Vaggvisa'', Ute blåser sommarvind, 1813, torde vara hans mest kända. 1815 lagerkröntes flera av hans vänner bland fosforisterna och han utsågs till predikant vid tillfället. Efter utnämningen till kyrkoherde i Askeryd minskade hans kontakter med det litterära Uppsala och hans litterära produktion avtog markant. I stället präglades hans vardag av konflikter med ortsbor, som präglades av hans häftiga temperament, härsklystnad och depressioner. Han vann dock så småningom respekt och hans sista år blev lyckligare. | I Uppsala och Stockholm blev han god vän med många svenska romantiker, bland annat [[Per Daniel Amadeus Atterbom|Atterbom]], som också hade sina rötter i Östergötland och norra Småland. Hedborn blev en av [[Auroraförbundet]]s stiftare och medverkade bland annat i [[Phosphoros]] och [[Poetisk kalender]], där han publicerade ett flertal dikter, av vilka ''Vaggvisa'', Ute blåser sommarvind, 1813, torde vara hans mest kända. 1815 lagerkröntes flera av hans vänner bland fosforisterna och han utsågs till predikant vid tillfället. Efter utnämningen till kyrkoherde i Askeryd minskade hans kontakter med det litterära Uppsala och hans litterära produktion avtog markant. I stället präglades hans vardag av konflikter med ortsbor, som präglades av hans häftiga temperament, härsklystnad och depressioner. Han vann dock så småningom respekt och hans sista år blev lyckligare. | ||
1810-14 led Hedborn av depression, som tidvis satte honom ur stånd att sköta sin tjänst. Under denna tid utvecklades han till religiös skald och utgav två samlingar ''Psalmer'' (1812-13), som förslag inför [[1819 års psalmbok]]. Han samarbetade ganska nära med [[J.O. Wallin]] vid utarbetandet av denna psalmbok. Hans främsta inspiration, enligt Atterbom, var bibeln, [[1695 års psalmbok|gamla psalmboken]], Kolmodins, Novalis' och Thomas a Kempis' verk. I 1819 års psalmbok intogs ett tiotal av H:s psalmer, flera, till hans harm, lätt bearbetade av Wallin. Samtliga har fått plats även i 1937 års psalmbok. | 1810-14 led Hedborn av depression, som tidvis satte honom ur stånd att sköta sin tjänst. Under denna tid utvecklades han till religiös skald och utgav två samlingar ''Psalmer'' (1812-13), som förslag inför [[1819 års psalmbok]]. Han samarbetade ganska nära med [[J.O. Wallin]] vid utarbetandet av denna psalmbok. Hans främsta inspiration, enligt Atterbom, var bibeln, [[1695 års psalmbok|gamla psalmboken]], Kolmodins ''[[Andelig Dufwo-Röst]]'', ''[[Mose och Lambsens Wisor]]'', [[Novalis]]' och [[Thomas a Kempis]]' verk. En prägling av [[pietism|pietistiska]] och[[herrnhutism|herrnhutistiska]] inriktingar. I 1819 års psalmbok intogs ett tiotal av H:s psalmer, flera, till hans harm, lätt bearbetade av Wallin. Samtliga har fått plats även i 1937 års psalmbok. Men, enligt Liedgren, hade han, utöver sina psalmer, stort inflytande över arbetet med nya psalmboken via påverkan på J.O. Wallin. | ||
Efter en lång tystnad samlade Hedborn sina dikter i ''Minne och poesi'', som inleds av en självbiografi, som mest handlar om hans barndom. Samuel Johan Hedborns samlade skrifter utgavs med biografi av [[Per Daniel Amadeus Atterbom]] i 2 band 1853. | Efter en lång tystnad samlade Hedborn sina dikter i ''Minne och poesi'', som inleds av en självbiografi, som mest handlar om hans barndom. Samuel Johan Hedborns samlade skrifter utgavs med biografi av [[Per Daniel Amadeus Atterbom]] i 2 band 1853. | ||
Rad 27: | Rad 27: | ||
=== Samlingar och urval === | === Samlingar och urval === | ||
* Psalmer 1-2, Stockholm, 1812-1813, libris 2431654 | * Psalmer 1-2, Stockholm, 1812-1813, libris 2431654 | ||
** [Del 1], Psalmer af Samuel Hedborn, 1812, libris 2431655 | ** [Del 1], Psalmer af Samuel Hedborn, Carl Delén, Stockholm, 1812. [06] , xii, 88 s. (s. ix-xii opag.), libris 2431655 | ||
** [Del 2], Psalmer utgifne af Samuel Hedborn, 1813, libris 2431656 | ** [Del 2], Psalmer utgifne af Samuel Hedborn, Carl Delén, Stockholm, 1813. [02] , 60 s. =(s. 59- 60 opag.), libris 2431656 | ||
* Minne och poesi, Linköping, 1835, libris 1206851 | * Minne och poesi, Linköping, 1835, xiii, 320, [2] s., libris 1206851 | ||
* Samuel Johan Hedborns samlade skrifter / utgifne av P.D.A. Atterbom, 1853, Lindh, Örebro, libris 1201033 | * Samuel Johan Hedborns samlade skrifter / utgifne av P.D.A. Atterbom, 1853, Lindh, Örebro, 2 vol, libris 1201033 | ||
* Sigrid Sundius-Dahlström, Samuel Hedborn, "Ute blåser sommarvind", 1916, Fosterlandsstiftelsen, Stockholm, libris 1659303 | * Sigrid Sundius-Dahlström, Samuel Hedborn, "Ute blåser sommarvind", 1916, Fosterlandsstiftelsen, Stockholm, libris 1659303 | ||
* Svenska mästare. Romantikens mästare, 1 : Atterbom och Hedborn, 1935, Saxon & Lindström, Stockholm, libris 1704710 | * Svenska mästare. Romantikens mästare, 1 : Atterbom och Hedborn, 1935, Saxon & Lindström, Stockholm, libris 1704710 | ||
Rad 41: | Rad 41: | ||
*[[Gläd dig, du helga kristenhet]] (1937 nr 59) skriven 1813 | *[[Gläd dig, du helga kristenhet]] (1937 nr 59) skriven 1813 | ||
*[[Gläd dig, du Kristi brud]] (1986 nr 104) bearbetad 1812 {{src}} | *[[Gläd dig, du Kristi brud]] (1986 nr 104) bearbetad 1812 {{src}} | ||
*[[Höga majestät]] (1986 nr 329) skriven 1812 {{src}} | *[[Höga majestät, vi alle]] (1986 nr 329) skriven 1812 {{src}} | ||
*[[Mitt hjärta slår så underbart]] (1986 nr 391) skriven 1811 | *[[Mitt hjärta slår så underbart]] (1986 nr 391) skriven 1811 | ||
*[[Nu segrar alla trognas hopp]] (1986 nr 132) skriven 1811 {{src}} | *[[Nu segrar alla trognas hopp]] (1986 nr 132) skriven 1811 {{src}} | ||
Rad 52: | Rad 52: | ||
== Källor == | == Källor == | ||
* [https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12697 SBL] | |||
* Oscar Lövgren: Psalm- och Sånglexikon, Gummesons, 1964. | |||
* Svensk Uppslagsbok, 1932, bd 12, sp 861 | * Svensk Uppslagsbok, 1932, bd 12, sp 861 | ||
<references/> | <references/> | ||
Rad 59: | Rad 60: | ||
{{STANDARDSORTERING:Hedborn, Samuel}} | {{STANDARDSORTERING:Hedborn, Samuel}} | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Svenska psalmförfattare]] | ||
[[Kategori:Biografier]] |
Nuvarande version från 16 augusti 2022 kl. 05.29
Samuel Johan Hedborn, född 14 oktober 1783 i Kolstad, Heda församling i Östergötland, död 26 december 1849 i Assjö prästgård i Askeryds församling, Jönköpings län i Småland, var en svensk författare, vis- och psalmförfattare.
Biografi
Hedborn föddes i ett soldattorp i byn Kolstad ute på Östgötaslätten till livgrenadjären Jöns Hedborn och Ingeborg Johansdotter. Efter socknens kyrkskola fortsatte han snabbt i trivialskolan och gymnasiet i Linköping. Studerade därefter vid Uppsala universitet 1806-1809. Prästvigd 19 april 1809. Blev först pastorsadjunkt i Normlösa församling samma år, i Hults församling 1810, lärare vid Svea Livgardes fattigskola i Stockholm från 18 februari 1813, på rekommendation av J.O. Wallin. Han avlade pastoralexamen 1815 och extraordinarie hovpredikant från 4 augusti 1815. Den 13 oktober 1820 blev han kyrkoherde i Askeryds församling och slutligen prost 1838.
I Uppsala och Stockholm blev han god vän med många svenska romantiker, bland annat Atterbom, som också hade sina rötter i Östergötland och norra Småland. Hedborn blev en av Auroraförbundets stiftare och medverkade bland annat i Phosphoros och Poetisk kalender, där han publicerade ett flertal dikter, av vilka Vaggvisa, Ute blåser sommarvind, 1813, torde vara hans mest kända. 1815 lagerkröntes flera av hans vänner bland fosforisterna och han utsågs till predikant vid tillfället. Efter utnämningen till kyrkoherde i Askeryd minskade hans kontakter med det litterära Uppsala och hans litterära produktion avtog markant. I stället präglades hans vardag av konflikter med ortsbor, som präglades av hans häftiga temperament, härsklystnad och depressioner. Han vann dock så småningom respekt och hans sista år blev lyckligare.
1810-14 led Hedborn av depression, som tidvis satte honom ur stånd att sköta sin tjänst. Under denna tid utvecklades han till religiös skald och utgav två samlingar Psalmer (1812-13), som förslag inför 1819 års psalmbok. Han samarbetade ganska nära med J.O. Wallin vid utarbetandet av denna psalmbok. Hans främsta inspiration, enligt Atterbom, var bibeln, gamla psalmboken, Kolmodins Andelig Dufwo-Röst, Mose och Lambsens Wisor, Novalis' och Thomas a Kempis' verk. En prägling av pietistiska ochherrnhutistiska inriktingar. I 1819 års psalmbok intogs ett tiotal av H:s psalmer, flera, till hans harm, lätt bearbetade av Wallin. Samtliga har fått plats även i 1937 års psalmbok. Men, enligt Liedgren, hade han, utöver sina psalmer, stort inflytande över arbetet med nya psalmboken via påverkan på J.O. Wallin.
Efter en lång tystnad samlade Hedborn sina dikter i Minne och poesi, som inleds av en självbiografi, som mest handlar om hans barndom. Samuel Johan Hedborns samlade skrifter utgavs med biografi av Per Daniel Amadeus Atterbom i 2 band 1853.
Han var kyrkoherde i sin moders Askeryd församling i Linköpings stift från 1820 till sin död, där Hedborn även ligger begravd vid Askeryds kyrka med ett gjutjärnskors. Hedborn finns representerad i Den svenska psalmboken 1986 med originaltexterna till fem verk samt bearbetning/översättning av en psalm (se nedan).
Hedborn gifte sig den 22 augusti 1824 i Askeryd med Henrietta Eleonora Gyllenram, född den 16 mars 1786 på Sätra, Röks församling (Östergötland), död den 2 november 1853 i Askeryd, dotter till kaptenen Carl Johan Gyllenram och Catharina Antoinetta Kindt samt förut gift med kyrkoherde Daniel Peter Luthander (1766—1819).
Bibliografi
litet urval
- Christelig predikan, vid philosophiæ magister-promotionen i Upsala den 15 juni 1815 : hållen i Upsala domkyrka, Uppsala , 1815, libris 2422536
- Råd till Carolina : läsning för små flickor, Stockholm, 1817, libris 2427506
- Åminnelse-tal öfver ärke-biskopen, prokansleren ... Jacob Axelson Lindblom, utgivare: Elmén, Stockholm, 1819, libris 2410062
- Åminnelse-tal öfver contracts-prosten öfver Bergslags contract, kyrkoherden i Tjällmo ... Olof Johan Nordvall, Linköping, 1826, libris 2398996
- Minne af enke-öfverstinnan, välborna fru von Krusenstjerna, född Anna Magdalena Grubbe, vid dess jordfästning i Askeryds kyrka den 3 mars 1835 Digitaliserad på KB], Utgivare P.E. Flygare, Carlskrona, 1835, libris 19273606
- Minne af prosten öfver Norra Vedbo contrakt och kyrkoherden i Linderås, i lifstiden högärevördige och höglärde, herr Anders Hagert, tolkadt vid dess begrafning i Linderås kyrka den 9 april 1839 Digitaliserad på KB, Linköping, 1839, libris l0l50vm0j5ktxq9p
- Tal vid Linköpings stifts bibel-sällskaps adertonde allmänna sammankomst den 31 augusti 1843, Utg: A. Petré & sons boktryckeri, Linköping, 1843, libris 20217006
Samlingar och urval
- Psalmer 1-2, Stockholm, 1812-1813, libris 2431654
- [Del 1], Psalmer af Samuel Hedborn, Carl Delén, Stockholm, 1812. [06] , xii, 88 s. (s. ix-xii opag.), libris 2431655
- [Del 2], Psalmer utgifne af Samuel Hedborn, Carl Delén, Stockholm, 1813. [02] , 60 s. =(s. 59- 60 opag.), libris 2431656
- Minne och poesi, Linköping, 1835, xiii, 320, [2] s., libris 1206851
- Samuel Johan Hedborns samlade skrifter / utgifne av P.D.A. Atterbom, 1853, Lindh, Örebro, 2 vol, libris 1201033
- Sigrid Sundius-Dahlström, Samuel Hedborn, "Ute blåser sommarvind", 1916, Fosterlandsstiftelsen, Stockholm, libris 1659303
- Svenska mästare. Romantikens mästare, 1 : Atterbom och Hedborn, 1935, Saxon & Lindström, Stockholm, libris 1704710
- Litteraturbanken: Samuel Hedborn: Dikter, noveller, essäer, etc. som ingår i andra verk
Psalmer
- Beseglat är de trognas hopp vers ur "Gläd dig, du helga kristenhet" Finns på Wikisource
- En blomma uti öknen stod (1986 nr 347) skriven 1813
- Esaias såg den Allraheligste (1937 nr 605) bearbetat 1811
- Gläd dig, du helga kristenhet (1937 nr 59) skriven 1813
- Gläd dig, du Kristi brud (1986 nr 104) bearbetad 1812 Finns på Wikisource
- Höga majestät, vi alle (1986 nr 329) skriven 1812 Finns på Wikisource
- Mitt hjärta slår så underbart (1986 nr 391) skriven 1811
- Nu segrar alla trognas hopp (1986 nr 132) skriven 1811 Finns på Wikisource
- O säg, min själ, vi du förfäras? (1819 års ("Wallins") psalmbok, också utgiven av Herzog-Melins 1932, nr 243)
- Se natten flyr för dagens fröjd (1986 nr 120) möjligen originaltext som Johan Olof Wallin bearbetade 1813 Finns på Wikisource
- Än ett år uti sitt sköte (1937 nr 462) skriven okänt årtal Finns på Wikisource
Visor
Källor
- SBL
- Oscar Lövgren: Psalm- och Sånglexikon, Gummesons, 1964.
- Svensk Uppslagsbok, 1932, bd 12, sp 861
|