Den blomstertid nu kommer: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Övrigt) |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Texten) |
||
| (12 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 20: | Rad 20: | ||
[[Fil:Hangers kalla 06.jpg|miniatyr|[[Hångers källa]]]] | [[Fil:Hangers kalla 06.jpg|miniatyr|[[Hångers källa]]]] | ||
Texten trycktes först i [[Swedbergs psalmbok (1694)]] och kom med i [[1695 års psalmbok|Den svenska psalmboken 1695]] med tillägget ''"Een Sommarwisa"''. Den tillskrivs [[Israel Kolmodin]], som var [[superintendent]] i Visby. | Texten trycktes först i [[Swedbergs psalmbok (1694)]] och kom med i [[1695 års psalmbok|Den svenska psalmboken 1695]] med tillägget ''"Een Sommarwisa"''. Den tillskrivs [[Israel Kolmodin]], som var [[superintendent]] i Visby. | ||
Det berättas att han skall ha inspirerats efter att ha promenerat vid ''Hångers källa'' utanför Lärbro på norra Gotland. Somliga [[hymnologi|hymnologer]] menar dock (1999) att det är en myt, och att texten har sitt ursprung i äldre, profan poesi. Det har föreslagits att han i stället inspirerats av [[Tempus adest floridum]] - Nu är sommartiden här ur [[Piae cantiones (1582)]]. | |||
Det berättas att han skall ha inspirerats efter att ha promenerat vid ''Hångers källa'' utanför Lärbro på norra Gotland. Somliga [[hymnologi|hymnologer]] menar dock (1999) att det är en myt, och att texten har sitt ursprung i äldre, profan poesi. Den har skrivits om flera gånger, [[Johan Olof Wallin]] gjorde en bearbetning 1819, och den har i [[den svenska psalmboken 1986]] fem strofer, varav man på skolavslutningar oftast bara sjunger antingen en, två eller tre. Genom att enbart sjunga den första versen kan man göra om psalmen till en icke-religiös sång. | |||
Den har skrivits om flera gånger, [[Johan Olof Wallin]] gjorde en bearbetning 1819, och den har i [[den svenska psalmboken 1986]] fem strofer, varav man på skolavslutningar oftast bara sjunger antingen en, två eller tre. Genom att enbart sjunga den första versen kan man göra om psalmen till en icke-religiös sång. | |||
Den senaste bearbetningen är gjord av [[Britt G. Hallqvist]] 1979 och berörde de två sista verserna. Johan Olof Wallins omarbetning betonar naturen, medan Britt G Hallqvists version betonar omtanke med världens fattiga och svältande. | Den senaste bearbetningen är gjord av [[Britt G. Hallqvist]] 1979 och berörde de två sista verserna. Johan Olof Wallins omarbetning betonar naturen, medan Britt G Hallqvists version betonar omtanke med världens fattiga och svältande. | ||
| Rad 28: | Rad 28: | ||
[[Zenos E. Hawkinson]] har skrivit en text på engelska, "Now Comes the Time for Flowers", från 1978. | [[Zenos E. Hawkinson]] har skrivit en text på engelska, "Now Comes the Time for Flowers", från 1978. | ||
<ref> | <ref>[https://hymnary.org/text/now_comes_the_time_for_flowers Hymnary]</ref> | ||
== Musiken == | == Musiken == | ||
Melodin (F-dur, 2/2) räknas som en svensk folkmelodi. Den är känd från 1693 och används även i [[Den svenska psalmboken 1986|1986 års psalmbok]] för psalmerna [[Som spridda sädeskornen]], [[Som sol om våren stiger]] och [[Den blida vår är inne]]. Även ''[[På bröllopsdagen ber vi]]'' använder samma melodi. | Melodin (F-dur, 2/2) räknas som en svensk folkmelodi. Den är känd från 1693 och används även i [[Den svenska psalmboken 1986|1986 års psalmbok]] för psalmerna [[Som spridda sädeskornen]], [[Som sol om våren stiger]] och [[Den blida vår är inne]]. Även ''[[På bröllopsdagen ber vi]]'' använder samma melodi. | ||
Redan enligt [[1697 års koralbok]] användes melodin till fler psalmer: [[Min Gud och Fader käre]] (nr 355) och den 31 verser långa [[Migh giör stoor lust och glädie]] (nr 412). Om melodin är osäkerheten stor (1999), en källa åberopar tyska folkvisan [[Graf von Rom]] som förlaga, andra hävdar att den har anknytning till Åbo. Senare forskning (1999) har inte kunnat hitta utländska belägg för meloditypen, och man har därför antaget att den trots allt är svensk. | Redan enligt [[1697 års koralbok]] användes melodin till fler psalmer: [[Min Gud och Fader käre]] (nr 355) och den 31 verser långa [[Migh giör stoor lust och glädie]] (nr 412). Om melodin är osäkerheten stor (1999), en källa åberopar tyska folkvisan [[Graf von Rom]] som förlaga, andra hävdar att den har anknytning till Åbo. Senare forskning (1999) har inte kunnat hitta utländska belägg för meloditypen, och man har därför antaget att den trots allt är svensk. | ||
| Rad 55: | Rad 54: | ||
* [[Lova Herren 1988]] som nr 787 under rubriken "Årets tider". | * [[Lova Herren 1988]] som nr 787 under rubriken "Årets tider". | ||
* [[Sångboken 1998]] som nr 9 | * [[Sångboken 1998]] som nr 9 | ||
* [[Swedish Hymns]], 2016 (som "Now Comes the Time for Flowers") | * [[Swedish Hymns]], 2016 (som "Now Comes the Time for Flowers") <ref>[https://www.dagen.se/kultur/psalmer-blir-mangkultur-1.735896 Dagen]</ref> | ||
<ref> | |||
* ''[[Hela familjens psalmbok]]'' 2013 som nummer 101 under rubriken "Hela året runt". | * ''[[Hela familjens psalmbok]]'' 2013 som nummer 101 under rubriken "Hela året runt". | ||
==Inspelningar== | ==Inspelningar== | ||
En tidig inspelning gjordes av [[Engelbrektskyrkan|Engelbrekts kyrkokör]] i februari 1941, men utgavs först 1951 på en grammofonskiva tillsammans med ''[[I denna ljuva sommartid]]''. | En tidig inspelning gjordes av [[Engelbrektskyrkan|Engelbrekts kyrkokör]] i februari 1941, men utgavs först 1951 på en grammofonskiva tillsammans med ''[[I denna ljuva sommartid]]''. | ||
<ref> | <ref>[https://smdb.kb.se/catalog/id/000088231, Svensk Media Databas]</ref> | ||
==Övrigt== | ==Övrigt== | ||
* [[Miss Li]] gjorde 2018 en vintervariant vid namn "Den vintertid nu kommer". | * [[Miss Li]] gjorde 2018 en vintervariant vid namn "Den vintertid nu kommer". | ||
===Film=== | ===Film=== | ||
| Rad 74: | Rad 70: | ||
=== Böcker === | === Böcker === | ||
* Sista kapitlet i ''[[Sagan om Sune]]'' av [[Anders Jacobsson (författare)|Anders Jacobsson]] och [[Sören Olsson]], "Den blomstertid", är uppkallat efter psalmen och handlar om tiden kring skolavslutningen. Barnen i [[Sune Andersson (fiktiv person)|Sunes]] skolklass har då lärt sig psalmen, och i kapitlet citeras även raden "Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor". | * Sista kapitlet i ''[[Sagan om Sune]]'' av [[Anders Jacobsson (författare)|Anders Jacobsson]] och [[Sören Olsson]], "Den blomstertid", är uppkallat efter psalmen och handlar om tiden kring skolavslutningen. Barnen i [[Sune Andersson (fiktiv person)|Sunes]] skolklass har då lärt sig psalmen, och i kapitlet citeras även raden "Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor". | ||
* Titeln på [[Marie-Chantal Long]]s barnbok ''Den blomstertid nu kommer'' från 2016, är hämtad ur denna psalms första textrad. | * Titeln på [[Marie-Chantal Long]]s barnbok ''Den blomstertid nu kommer'' från 2016, är hämtad ur denna psalms första textrad. | ||
* Titeln på [[Maria Richardsson]]s ungdomsbok ''Den blomstertid nu kommer''<ref> | * Titeln på [[Maria Richardsson]]s ungdomsbok ''Den blomstertid nu kommer''<ref>[http://libris.kb.se/bib/20811449 Libris]</ref> från 2017, är hämtad ur denna psalms första textrad. | ||
* Titeln på [[Maria Richardsson]]s uppföljare ''Och allt blir återfött''<ref> | * Titeln på [[Maria Richardsson]]s uppföljare ''Och allt blir återfött''<ref>[https://www.boktugg.se/bok/9789185311828 Boktugg]</ref> från 2019, är hämtad ur denna psalms åttonde textrad. | ||
=== Källor === | === Källor === | ||
* | * Palm Anders, Stenström Johan, [[Barnens svenska sångbok]], 1999, Bonnier, Stockholm, ISBN 91-0-057050-8, Libris 8345222 | ||
<references/> | <references/> | ||
Nuvarande version från 10 augusti 2021 kl. 07.02
| Den blomstertid nu kommer | |
 Noter och de tre första verserna ur Svensk söndagsskolsångbok för hem, skolor och barngudstjänster från 1929. | |
| Originalspråk | svenska |
|---|---|
| Kompositör | svensk folkmelodi |
| Textförfattare | Israel Kolmodin |
Den blomstertid nu kommer i 1819 års psalmbok (psalm 394).
Den blomstertid nu kommer är en svensk sommarpsalm och som sådan en av de mest välkända och omtyckta även bland sekulariserade svenskar eftersom den, liksom I denna ljuva sommartid, oftast sjunges på skolavslutningar före sommarlovet i Sveriges skolor. Den har en viktig roll vid skolavslutningarna i Finland; de tre första stroferna sjungs på skolavslutningarna såväl i finska som i svenska skolor.
Texten
Texten trycktes först i Swedbergs psalmbok (1694) och kom med i Den svenska psalmboken 1695 med tillägget "Een Sommarwisa". Den tillskrivs Israel Kolmodin, som var superintendent i Visby. Det berättas att han skall ha inspirerats efter att ha promenerat vid Hångers källa utanför Lärbro på norra Gotland. Somliga hymnologer menar dock (1999) att det är en myt, och att texten har sitt ursprung i äldre, profan poesi. Det har föreslagits att han i stället inspirerats av Tempus adest floridum - Nu är sommartiden här ur Piae cantiones (1582).
Den har skrivits om flera gånger, Johan Olof Wallin gjorde en bearbetning 1819, och den har i den svenska psalmboken 1986 fem strofer, varav man på skolavslutningar oftast bara sjunger antingen en, två eller tre. Genom att enbart sjunga den första versen kan man göra om psalmen till en icke-religiös sång. Den senaste bearbetningen är gjord av Britt G. Hallqvist 1979 och berörde de två sista verserna. Johan Olof Wallins omarbetning betonar naturen, medan Britt G Hallqvists version betonar omtanke med världens fattiga och svältande.
Psalmen har nummer 535 i den finlandssvenska psalmboken och 571 i den finska och är sannolikt den mest kända psalmen i Finland. Psalmen översattes till finska för första gången år 1700 och heter i finsk översättning Jo joutui armas aika. I Norge heter psalmen Den blomstertid nå kommer och har nr 763 i Norsk Salmebok.
Zenos E. Hawkinson har skrivit en text på engelska, "Now Comes the Time for Flowers", från 1978. [1]
Musiken
Melodin (F-dur, 2/2) räknas som en svensk folkmelodi. Den är känd från 1693 och används även i 1986 års psalmbok för psalmerna Som spridda sädeskornen, Som sol om våren stiger och Den blida vår är inne. Även På bröllopsdagen ber vi använder samma melodi. Redan enligt 1697 års koralbok användes melodin till fler psalmer: Min Gud och Fader käre (nr 355) och den 31 verser långa Migh giör stoor lust och glädie (nr 412). Om melodin är osäkerheten stor (1999), en källa åberopar tyska folkvisan Graf von Rom som förlaga, andra hävdar att den har anknytning till Åbo. Senare forskning (1999) har inte kunnat hitta utländska belägg för meloditypen, och man har därför antaget att den trots allt är svensk.
Publikation
- 1695 års psalmbok som nr 317 under rubriken "Om Jordenes fruktbarhet".
- 1701 års finska psalmbok
- 1819 års psalmbok som nr 394 under rubriken "Med avseende på särskilda personer, tider och omständigheter: Årets tider och jordens fruktbarhet: Sommaren".
- Finlandssvenska psalmboken 1886
- Finska psalmboken 1886 ("Nya psalmboken") som nummer 472
- Sionstoner 1889 som nr 532.
- Svensk söndagsskolsångbok 1908 som nr 283 under rubriken "Årstiderna"
- Svensk söndagsskolsångbok 1929 som nr 257 under rubriken "Naturen och årstiderna"
- Sionstoner 1935 som nr 752 under rubriken "Årets tider".
- 1937 års psalmbok som nr 474 under rubriken "Sommaren".
- Den finska psalmboken 1938 som nr 557
- Finlandssvenska psalmboken 1943 som nr 520
- Psalmer för bruk vid krigsmakten 1961 som nr 474 verserna 1-4.
- Frälsningsarméns sångbok 1968 som nr 645 under rubriken "Årstiderna".
- Nr 199 i den ekumeniska delen av den svenska psalmboken (dvs psalm 1-325 i Den svenska psalmboken 1986, Cecilia 1986, Psalmer och Sånger 1987, Segertoner 1988 och Frälsningsarméns sångbok 1990) under rubriken "Årstiderna".
- Finlandssvenska psalmboken 1986 som nummer 535 under rubriken "Årstiderna"
- Den finska psalmboken för ev. luth. kyrkan i Finland 1986 som nr 571 under rubriken "Årstiderna"
- Lova Herren 1988 som nr 787 under rubriken "Årets tider".
- Sångboken 1998 som nr 9
- Swedish Hymns, 2016 (som "Now Comes the Time for Flowers") [2]
- Hela familjens psalmbok 2013 som nummer 101 under rubriken "Hela året runt".
Inspelningar
En tidig inspelning gjordes av Engelbrekts kyrkokör i februari 1941, men utgavs först 1951 på en grammofonskiva tillsammans med I denna ljuva sommartid. [3]
Övrigt
- Miss Li gjorde 2018 en vintervariant vid namn "Den vintertid nu kommer".
Film
- Titeln på Alf Sjöbergs film Den blomstertid från 1940, är hämtad ur denna psalms första textrad.
- Titeln på Bo Widerbergs film Lust och fägring stor från 1995 är hämtad ur denna psalms andra textrad.
- Titeln på Crazy Pictures film Den blomstertid nu kommer från 2018, är hämtad ur denna psalms första textrad.
Böcker
- Sista kapitlet i Sagan om Sune av Anders Jacobsson och Sören Olsson, "Den blomstertid", är uppkallat efter psalmen och handlar om tiden kring skolavslutningen. Barnen i Sunes skolklass har då lärt sig psalmen, och i kapitlet citeras även raden "Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor".
- Titeln på Marie-Chantal Longs barnbok Den blomstertid nu kommer från 2016, är hämtad ur denna psalms första textrad.
- Titeln på Maria Richardssons ungdomsbok Den blomstertid nu kommer[4] från 2017, är hämtad ur denna psalms första textrad.
- Titeln på Maria Richardssons uppföljare Och allt blir återfött[5] från 2019, är hämtad ur denna psalms åttonde textrad.
Källor
- Palm Anders, Stenström Johan, Barnens svenska sångbok, 1999, Bonnier, Stockholm, ISBN 91-0-057050-8, Libris 8345222
Externa länkar
- Hos Hångers källa, där Kolmodin anses fått inspiration till psalmen
- Hos Svenska Akademien finns psalmtexten från 1695 i "Den gamla psalmboken" i PDF
- Hos Projekt Runeberg finns noterna till melodin; även här.
| |||||