Gud Fader uti himmelrik, Guds Son: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (23 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Ej att förväxla med [[Gud Fader uti himmelrik, sin helga]] | |||
I Swedbergs psalmbok 1694, nr 356, är första versen: <br> | '''Gudh Fader uthi Himmelrijk, Gudz Son''' är en [[psalm]] i 20 verser som fanns redan i [[Then Swenska Psalmeboken, Gutterwitz (1586)|1586 års psalmbok]] och i [[Swedbergs psalmbok (1694)|1694]] och [[1695 års psalmbok|1695]] års psalmböcker. Enligt Högmarck (1736) är ursprunget den tyska psalmen ''[[Gott Vater in dem Himmelreich]]'' av [[superintendent]]en och professorn i Stralsund, Greifswald och sedermera i Wissmar [[Johan Frederus]]. | ||
== Text == | |||
Enligt Högmarck översattes texten till svenska av Karl IX:s och Gustav II Adolfs hovpredikant [[Jonas Palma]]. Den är skriven i jambisk klass: 8.8 8.8 8.8 | |||
{{TOCright-w}} | |||
I [[Swedbergs psalmbok 1694]], nr 356, är första versen: <br> | |||
Gud Fader uti himmelrik <br> | Gud Fader uti himmelrik <br> | ||
Gudz Son och Ande sannerlig <br> | Gudz Son och Ande sannerlig <br> | ||
| Rad 9: | Rad 15: | ||
Oss wärdes höra mildelig | Oss wärdes höra mildelig | ||
I [[1695 års psalmbok]] är den nr 296: | I [[1695 års psalmbok]] är den nr 296: <br> | ||
Gudh Fader uthi Himmelrijk <br> | Gudh Fader uthi Himmelrijk <br> | ||
Gudz Son och Ande sannerlig <br> | Gudz Son och Ande sannerlig <br> | ||
| Rad 17: | Rad 23: | ||
Oss wärdes höra mildelig. | Oss wärdes höra mildelig. | ||
I [[1697 års koralbok]] anges att melodin också används till psalmerna [[På Gud, vår Fader, jag nu tror]] | == Melodi == | ||
[[Fil:Schumann_melodi_Vater_unser.png|600 px|right|Melodin ur Schumanns Gesangbuch 1539]] | |||
[[Fil:Zahn 2561.png|600 px|right|Zahn 2561]] | |||
Melodin är komponerad av [[Martin Luther]] 1539 och publicerades först i [[Valentin Schumann]]s [[Strassburger Gesangbuch|Gesangbuch]] <ref>[[1986 års psalmbok]] och [[Haeffners koralbok (1819), del 2]]</ref>. Luther använde en anonym melodi, antagligen till en världslig text. Andra versioner av parafraser på "Fader vår" har använt samma melodi, även känd som "Vater unser" eller "Old 112th" eftersom den senare användes i engelska och skotska psaltarutgåvor till [[Psaltaren 112]]. | |||
[http://www.hymnary.org/tune/vater_unser_luther Lyssna på melodin]. Den är registrerad som [[Zahn katalog|Zahn]] 2561. | |||
I [[1697 års koralbok]] anges att melodin också används till psalmerna | |||
* 8 [[På Gud, vår Fader, jag nu tror]] | |||
* 9 [[Fader wår, som i himlom äst]] | |||
* 159 [[O du, vår Herre Jesu Krist]] | |||
== | Melodin används i [[den svenska psalmboken (1986)]] till psalmerna | ||
* 486 [[O Gud, du som de världar ser]] F#-moll | |||
* 526 [[Att be till Gud han själv oss lär]] F#-moll | |||
* 603 [[Du, Herre, i din hägnad tar]] F#-moll | |||
== Publicerad i == | |||
* [[Then Swenska Psalmeboken, Gutterwitz (1586)]], första publicering. | |||
* [[Rudbeckius Enchiridion]] som nr 2 under rubriken ''Om Gudz Lagh och itt Christelighit leffwerne, som alla the Gudz Folck äre, föra skola, om the ellies wilia undfly hans förbannelse och warda Welsignade'' | |||
* [[Swedbergska psalmboken]] 1694, som nr 356 med titeln under rubriken "Böne-Psalmer", "Litania i Sångwis" | |||
* [[1695 års psalmbok]] som nr 296 med titeln ''Gudh Fader uthi Himmelrijk'' ''Litania i Sångwijs'' under rubriken "Böne-Psalmer". | |||
== Se även == | |||
* Hos [http://www.siba.fi/swe/ Sibelius-Akademin] återfinns noterna enligt 1695 års melodi till [http://www2.siba.fi/cgi-bin/shubin/edishow_s.cgi?idi=00018 Fadher wår som i Himblom äst (nr 8)]. | |||
== Källor == | |||
* [[Lars Högmarck]], ''[[Psalmopoeographia]]'', Stockholm, 1736 | |||
<references/> | <references/> | ||
{{Psalmse}} | {{Psalmse}} | ||
[[Kategori:Psalmer]] | |||
[[Kategori:Bönepsalmer]] | [[Kategori:Bönepsalmer]] | ||
Nuvarande version från 9 juni 2024 kl. 17.45
Ej att förväxla med Gud Fader uti himmelrik, sin helga
Gudh Fader uthi Himmelrijk, Gudz Son är en psalm i 20 verser som fanns redan i 1586 års psalmbok och i 1694 och 1695 års psalmböcker. Enligt Högmarck (1736) är ursprunget den tyska psalmen Gott Vater in dem Himmelreich av superintendenten och professorn i Stralsund, Greifswald och sedermera i Wissmar Johan Frederus.
Text
Enligt Högmarck översattes texten till svenska av Karl IX:s och Gustav II Adolfs hovpredikant Jonas Palma. Den är skriven i jambisk klass: 8.8 8.8 8.8
I Swedbergs psalmbok 1694, nr 356, är första versen:
Gud Fader uti himmelrik
Gudz Son och Ande sannerlig
Tu heliga Trefaldighet
En enig Gud i ewighet;
Uppå tin ord wi bedie tig
Oss wärdes höra mildelig
I 1695 års psalmbok är den nr 296:
Gudh Fader uthi Himmelrijk
Gudz Son och Ande sannerlig
Tu heliga Trefallighet
En enig Gudh i ewighet
Uppå tin Ord wij bedie tigh
Oss wärdes höra mildelig.
Melodi
Melodin är komponerad av Martin Luther 1539 och publicerades först i Valentin Schumanns Gesangbuch [1]. Luther använde en anonym melodi, antagligen till en världslig text. Andra versioner av parafraser på "Fader vår" har använt samma melodi, även känd som "Vater unser" eller "Old 112th" eftersom den senare användes i engelska och skotska psaltarutgåvor till Psaltaren 112. Lyssna på melodin. Den är registrerad som Zahn 2561.
I 1697 års koralbok anges att melodin också används till psalmerna
Melodin används i den svenska psalmboken (1986) till psalmerna
- 486 O Gud, du som de världar ser F#-moll
- 526 Att be till Gud han själv oss lär F#-moll
- 603 Du, Herre, i din hägnad tar F#-moll
Publicerad i
- Then Swenska Psalmeboken, Gutterwitz (1586), första publicering.
- Rudbeckius Enchiridion som nr 2 under rubriken Om Gudz Lagh och itt Christelighit leffwerne, som alla the Gudz Folck äre, föra skola, om the ellies wilia undfly hans förbannelse och warda Welsignade
- Swedbergska psalmboken 1694, som nr 356 med titeln under rubriken "Böne-Psalmer", "Litania i Sångwis"
- 1695 års psalmbok som nr 296 med titeln Gudh Fader uthi Himmelrijk Litania i Sångwijs under rubriken "Böne-Psalmer".
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Fadher wår som i Himblom äst (nr 8).
Källor
- Lars Högmarck, Psalmopoeographia, Stockholm, 1736
| |||||