O Kriste, du som ljuset är: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''O Kriste, du som ljuset är''' (''Christe, qui lux es et dies'' på latin) är en [[aftonpsalm]] från före 534 möjligen diktad redan under 300-talet av [[Ambrosius av Milano]]. Översattes till tyska ''Christ der du bist Tag und Licht'' av [[Wolfgang Meusslin]] år 1526 och till svenska troligen av [[Laurentius Petri Nericius]] eller [[Olaus Petri]] år 1536. Bearbetad av [[Britt G. Hallqvist]] 1983. Enligt [[Koralbok för Nya psalmer | '''O Kriste, du som ljuset är''' (''Christe, qui lux es et dies'' på latin) är en [[aftonpsalm]] från före 534 möjligen diktad redan under 300-talet av [[Ambrosius av Milano]]. Översattes till tyska ''Christ der du bist Tag und Licht'' av [[Wolfgang Meusslin]] år 1526 och till svenska troligen av [[Laurentius Petri Nericius]] eller [[Olaus Petri]] år 1536. Bearbetad av [[Britt G. Hallqvist]] 1983. Enligt [[Koralbok för Nya psalmer (1921)]] tillskrevs [[E. Alberus]] (omkring 1500-1553) den första bearbetningen av den latinska texten, vilket inte framgår av senare psalmböcker. | ||
Texten i 1695 års psalmbok reviderades kraftigt av okänd(a) till Nya psalmer 1921. Enligt 1697 års koralbok sjöngs den psalmen till samma melodi som [[Christe sann dagsens ljus och skeen]] (nr 368). Psalmen, med sina sju verser, inleds 1695 med orden: | Texten i 1695 års psalmbok reviderades kraftigt av okänd(a) till Nya psalmer 1921. Enligt 1697 års koralbok sjöngs den psalmen till samma melodi som [[Christe sann dagsens ljus och skeen]] (nr 368). Psalmen, med sina sju verser, inleds 1695 med orden: | ||
Rad 6: | Rad 6: | ||
== Melodi == | == Melodi == | ||
Musiken (F-dur, 3/2, 6/4) är en medeltida hymnmelodi, i tysk form | Musiken (F-dur, 3/2, 6/4) är en medeltida hymnmelodi, i tysk form 1568. | ||
== Publicerad i == | == Publicerad i == | ||
Rad 15: | Rad 15: | ||
* [[Nya psalmer 1921]], tillägget till [[1819 års psalmbok]] med fem verser, som nummer 648 under rubriken "Tidens skiften: Morgon och aftonpsalmer: Aftonpsalmer". | * [[Nya psalmer 1921]], tillägget till [[1819 års psalmbok]] med fem verser, som nummer 648 under rubriken "Tidens skiften: Morgon och aftonpsalmer: Aftonpsalmer". | ||
* [[1937 års psalmbok]] som nummer 445 under rubriken "Afton". | * [[1937 års psalmbok]] som nummer 445 under rubriken "Afton". | ||
* [[ | * [[Psalm 1–325 i den ekumeniska psalmboken]] som nummer 185 under rubriken "Kväll". | ||
* [[Lova Herren 1988]] som nummer 773 under rubriken "Afton". | * [[Lova Herren 1988]] som nummer 773 under rubriken "Afton". | ||
* [[Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986)]] som nummer 515 under rubrik "Morgon och afton" | * [[Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986)]] som nummer 515 under rubrik "Morgon och afton" |
Versionen från 11 oktober 2021 kl. 05.38
O Kriste, du som ljuset är (Christe, qui lux es et dies på latin) är en aftonpsalm från före 534 möjligen diktad redan under 300-talet av Ambrosius av Milano. Översattes till tyska Christ der du bist Tag und Licht av Wolfgang Meusslin år 1526 och till svenska troligen av Laurentius Petri Nericius eller Olaus Petri år 1536. Bearbetad av Britt G. Hallqvist 1983. Enligt Koralbok för Nya psalmer (1921) tillskrevs E. Alberus (omkring 1500-1553) den första bearbetningen av den latinska texten, vilket inte framgår av senare psalmböcker.
Texten i 1695 års psalmbok reviderades kraftigt av okänd(a) till Nya psalmer 1921. Enligt 1697 års koralbok sjöngs den psalmen till samma melodi som Christe sann dagsens ljus och skeen (nr 368). Psalmen, med sina sju verser, inleds 1695 med orden:
Christe som lius och dagen är' Ther mörkret eij kan blifwa när
Melodi
Musiken (F-dur, 3/2, 6/4) är en medeltida hymnmelodi, i tysk form 1568.
Publicerad i
- 1536 års psalmbok med titeln Christe som liuus och daghen är under rubriken "Christe qui lux".
- Een liten Songbook til at bruka j Kyrkionne under rubriken "In Quadragesima".
- Göteborgspsalmboken 1650 under rubriken "Afton Loffsånger".
- 1695 års psalmbok som nummer 364 under rubriken "AftonPsalmer"
- Nya psalmer 1921, tillägget till 1819 års psalmbok med fem verser, som nummer 648 under rubriken "Tidens skiften: Morgon och aftonpsalmer: Aftonpsalmer".
- 1937 års psalmbok som nummer 445 under rubriken "Afton".
- Psalm 1–325 i den ekumeniska psalmboken som nummer 185 under rubriken "Kväll".
- Lova Herren 1988 som nummer 773 under rubriken "Afton".
- Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986) som nummer 515 under rubrik "Morgon och afton"
Källor
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Christe som lius och dagen är. Där framgår också att melodins förebild är: Christe qui lux es et dies
- Hos Projekt Runeberg finns texten ur Swenske Songer eller wisor 1536
|