Gud Fader uti himmelrik, Guds Son: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(12 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Ej att förväxla med [[Gud Fader uti himmelrik, sin helga]]


'''Gudh Fader uthi Himmelrijk''' är en [[psalm]] i 20 verser som fanns redan i [[Then Swenska Psalmeboken, Gutterwitz (1576)|1576 års psalmbok]] och i 1694 och 1695 års psalmböcker. Enligt Högmarck (1736) är ursprunget den tyska psalmen ''[[Gott Vater in dem Himmelreich]]'' av [[superintendent]]en och professorn i Stralsund, Greifswald och sedermera i Wissmar [[Johan Frederus]]. Enligt samma källa översattes texten till svenska av Karl IX:s och Gustav II Adolfs hovpredikant [[Jonas Palma Smolandus]].
'''Gudh Fader uthi Himmelrijk, Gudz Son''' är en [[psalm]] i 20 verser som fanns redan i [[Then Swenska Psalmeboken, Gutterwitz (1586)|1586 års psalmbok]] och i [[Swedbergs psalmbok (1694)|1694]] och [[1695 års psalmbok|1695]] års psalmböcker. Enligt Högmarck (1736) är ursprunget den tyska psalmen ''[[Gott Vater in dem Himmelreich]]'' av [[superintendent]]en och professorn i Stralsund, Greifswald och sedermera i Wissmar [[Johan Frederus]].  
 
== Text ==
Enligt Högmarck översattes texten till svenska av Karl IX:s och Gustav II Adolfs hovpredikant [[Jonas Palma]]. Den är skriven i jambisk klass: 8.8 8.8 8.8


{{TOCright-w}}
{{TOCright-w}}
Rad 20: Rad 24:


== Melodi ==
== Melodi ==
I [[1697 års koralbok]] anges att melodin också används till psalmerna 8 [[På Gud, vår Fader, jag nu tror]], 9 [[Vår Fader, som i himlen är]] och 159 [[O du, vår Herre Jesu Krist]].
[[Fil:Schumann_melodi_Vater_unser.png|600 px|right|Melodin ur Schumanns Gesangbuch 1539]]
[[Fil:Zahn 2561.png|600 px|right|Zahn 2561]]
Melodin är komponerad av [[Martin Luther]] 1539 och publicerades först i [[Valentin Schumann]]s [[Strassburger Gesangbuch|Gesangbuch]] <ref>[[1986 års psalmbok]] och [[Haeffners koralbok (1819), del 2]]</ref>. Luther använde en anonym melodi, antagligen till en världslig text. Andra versioner av parafraser på "Fader vår" har använt samma melodi, även känd som "Vater unser" eller "Old 112th" eftersom den senare användes i engelska och skotska psaltarutgåvor till [[Psaltaren 112]].
[http://www.hymnary.org/tune/vater_unser_luther Lyssna på melodin]. Den är registrerad som [[Zahn katalog|Zahn]] 2561.
 
I [[1697 års koralbok]] anges att melodin också används till psalmerna  
* 8 [[På Gud, vår Fader, jag nu tror]]
* 9 [[Fader wår, som i himlom äst]]
* 159 [[O du, vår Herre Jesu Krist]]
 
 
Melodin används i [[den svenska psalmboken (1986)]] till psalmerna
* 486 [[O Gud, du som de världar ser]] F#-moll
* 526 [[Att be till Gud han själv oss lär]] F#-moll
* 603 [[Du, Herre, i din hägnad tar]] F#-moll


== Publicerad i ==
== Publicerad i ==
* [[Then Swenska Psalmeboken, Gutterwitz (1586)]], första publicering.
* [[Then Swenska Psalmeboken, Gutterwitz (1586)]], första publicering.
* [[Swedbergska psalmboken]] som nr 356 med titeln under rubriken "Böne-Psalmer", "Litania i Sångwis"
* [[Rudbeckius Enchiridion]] som nr 2 under rubriken ''Om Gudz Lagh och itt Christelighit leffwerne, som alla the Gudz Folck äre, föra skola, om the ellies wilia undfly hans förbannelse och warda Welsignade''
* [[Swedbergska psalmboken]] 1694, som nr 356 med titeln under rubriken "Böne-Psalmer", "Litania i Sångwis"
* [[1695 års psalmbok]] som nr 296 med titeln ''Gudh Fader uthi Himmelrijk'' ''Litania i Sångwijs''  under rubriken "Böne-Psalmer".
* [[1695 års psalmbok]] som nr 296 med titeln ''Gudh Fader uthi Himmelrijk'' ''Litania i Sångwijs''  under rubriken "Böne-Psalmer".


== Se även ==
== Se även ==
* Hos [http://www.siba.fi/swe/ Sibelius-Akademin] återfinns noterna enligt 1695 års melodi till [http://www2.siba.fi/cgi-bin/shubin/edishow_s.cgi?idi=00018 Fadher wår som i Himblom äst (nr 8)] där framgår också att förebilden är''"Vater unser im Himmelreich"''.
* Hos [http://www.siba.fi/swe/ Sibelius-Akademin] återfinns noterna enligt 1695 års melodi till [http://www2.siba.fi/cgi-bin/shubin/edishow_s.cgi?idi=00018 Fadher wår som i Himblom äst (nr 8)].


== Källor ==
== Källor ==

Nuvarande version från 9 juni 2024 kl. 17.45

Ej att förväxla med Gud Fader uti himmelrik, sin helga

Gudh Fader uthi Himmelrijk, Gudz Son är en psalm i 20 verser som fanns redan i 1586 års psalmbok och i 1694 och 1695 års psalmböcker. Enligt Högmarck (1736) är ursprunget den tyska psalmen Gott Vater in dem Himmelreich av superintendenten och professorn i Stralsund, Greifswald och sedermera i Wissmar Johan Frederus.

Text

Enligt Högmarck översattes texten till svenska av Karl IX:s och Gustav II Adolfs hovpredikant Jonas Palma. Den är skriven i jambisk klass: 8.8 8.8 8.8

I Swedbergs psalmbok 1694, nr 356, är första versen:
Gud Fader uti himmelrik
Gudz Son och Ande sannerlig
Tu heliga Trefaldighet
En enig Gud i ewighet;
Uppå tin ord wi bedie tig
Oss wärdes höra mildelig

I 1695 års psalmbok är den nr 296:
Gudh Fader uthi Himmelrijk
Gudz Son och Ande sannerlig
Tu heliga Trefallighet
En enig Gudh i ewighet
Uppå tin Ord wij bedie tigh
Oss wärdes höra mildelig.

Melodi

Melodin ur Schumanns Gesangbuch 1539
Zahn 2561

Melodin är komponerad av Martin Luther 1539 och publicerades först i Valentin Schumanns Gesangbuch [1]. Luther använde en anonym melodi, antagligen till en världslig text. Andra versioner av parafraser på "Fader vår" har använt samma melodi, även känd som "Vater unser" eller "Old 112th" eftersom den senare användes i engelska och skotska psaltarutgåvor till Psaltaren 112. Lyssna på melodin. Den är registrerad som Zahn 2561.

I 1697 års koralbok anges att melodin också används till psalmerna


Melodin används i den svenska psalmboken (1986) till psalmerna

Publicerad i

Se även

Källor

  1. ↑ 1986 års psalmbok och Haeffners koralbok (1819), del 2


Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Gud_Fader_uti_himmelrik,_Guds_Son&oldid=751256"