Allena Gud i himmelrik: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Melodi) |
||
| (6 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Allena Gud i himmelrik''' (tysk originaltitel ''[[Allein Gott in der Höh | '''Allena Gud i himmelrik''' (tysk originaltitel ''[[Allein Gott in der Höh]] '') är en [[lovpsalm]], (tillika "[[ståpsalm]]", av [[Nicolaus Decius|Nicolaus "Tech" Decius]] från 1522/23. Förebilden är [[Gloria in excelsis Deo]]. Psalmen översattes av prosten på Bornholm, [[Arvid Pedersøn]], 1529 och till svenska av icke namngiven person 1562/1567, med titelraden ''"ALeneste Gudh i himmelrik"'' i [[1572 års psalmbok]]. Den bearbetades av [[Johan Olof Wallin]] 1816 och ytterligare något av okänd inför 1986 års psalmbok. Texten är i meterklass 146. | ||
Första versen har under århundraden använts som lovpsalm (det [[liturgi]]ska momentet ''[[Laudamus]]'') i svenska kyrkor. [[Måne och sol]] används ofta som alternativ lovpsalm vid [[familjegudstjänst]]er och [[dop]]. [[I dig, o Herre Jesus kär|Ära ske Gud som från sin tron]] har ofta sjungits som alternativ [[lovsång]] ([[ståpsalm]]) under fastetiden. Numera är också [[Vår Gud, till dig du skapat oss]] flitigt använd året om. | Första versen har under århundraden använts som lovpsalm (det [[liturgi]]ska momentet ''[[Laudamus]]'') i svenska kyrkor. [[Måne och sol]] används ofta som alternativ lovpsalm vid [[familjegudstjänst]]er och [[dop]]. [[I dig, o Herre Jesus kär|Ära ske Gud som från sin tron]] har ofta sjungits som alternativ [[lovsång]] ([[ståpsalm]]) under fastetiden. Numera är också [[Vår Gud, till dig du skapat oss]] flitigt använd året om. | ||
[[Högmarck]] skriver om denna psalmen: <br> | [[Lars Högmarck]] skriver om denna psalmen: <br> | ||
Luk 2:14. I then Första Christna Församlingen i nya Testamentet songs utan twifwel sjefwe Engla songen, på thet sätt och med the ord som [[Lucas]] honom andrager. A C 1150 har [[Påve|Påfwen]] [[Telesophorus]] stadgat, at thenne Song skulle brukas om [[Julotta|Julottan]], emedan Englaskaran honom på samma natt för the [[Betlehem|Betlehemitiska]] herdarna först sungit hafwer. Men [[Symmamachus]] har sedan befalt, at han på alla Sön- samt Martyrers Födelsedagar siungas skulle. I wåra Swensk-Ewangeliska Församlingar begynnes i Högmessan sjelfwa GUDstiensten at thenna Doxologia och Lofsong och thet mästadeles på stora Högtids- och Bönedagar. Förutan thet, at then 3. wersen i Tyskon blifwit af then Swenska Translatoren delad i twenne wersar, så är ock elliest någon olikhet them emellan. | Luk 2:14. I then Första Christna Församlingen i nya Testamentet songs utan twifwel sjefwe Engla songen, på thet sätt och med the ord som [[Lucas]] honom andrager. A C 1150 har [[Påve|Påfwen]] [[Telesophorus]] stadgat, at thenne Song skulle brukas om [[Julotta|Julottan]], emedan Englaskaran honom på samma natt för the [[Betlehem|Betlehemitiska]] herdarna först sungit hafwer. Men [[Symmamachus]] har sedan befalt, at han på alla Sön- samt Martyrers Födelsedagar siungas skulle. I wåra Swensk-Ewangeliska Församlingar begynnes i Högmessan sjelfwa GUDstiensten at thenna Doxologia och Lofsong och thet mästadeles på stora Högtids- och Bönedagar. Förutan thet, at then 3. wersen i Tyskon blifwit af then Swenska Translatoren delad i twenne wersar, så är ock elliest någon olikhet them emellan. | ||
== Melodi == | == Melodi == | ||
Melodin är ursprungligen en liturgisk Gloria-text från 400-talet, bearbetad på 900-talet och därefter av N Decius 1522. Den trycktes 1539 i [[Geistliche Lieder]]. | Melodin är ursprungligen en liturgisk Gloria-text från 400-talet, bearbetad på 900-talet och därefter av N Decius 1522. Den trycktes 1539 i [[Geistliche Lieder]], [[Melodi till Allein Gott in der Höh|Beskrivning av Melodin]]. | ||
Hos [[Sibelius-Akademin]] finns [http://www2.siba.fi/cgi-bin/shubin/edishow_s.cgi?idi=00109 noterna till psalmen] | |||
== Publicerad i == | == Publicerad i == | ||
| Rad 25: | Rad 27: | ||
* [[Den svenska psalmboken (1937)]] som nr 24 under rubriken "Trefaldighetspsalmer". | * [[Den svenska psalmboken (1937)]] som nr 24 under rubriken "Trefaldighetspsalmer". | ||
* [[Frälsningsarméns sångbok (1946)]] som nr 578 under rubriken "Begynnelse och slutsånger" | * [[Frälsningsarméns sångbok (1946)]] som nr 578 under rubriken "Begynnelse och slutsånger" | ||
* [[Förbundstoner | * [[Förbundstoner]] som nr 4 under rubriken "Guds härlighet och trofasthet: Tillbedjan och lov". | ||
* [[Psalmer för bruk vid krigsmakten (1961)]] som nr 24 vers 1. | * [[Psalmer för bruk vid krigsmakten (1961)]] som nr 24 vers 1. | ||
* [[Frälsningsarméns sångbok (1968)]] som nr 702 under rubriken "Begynnelse Och Avslutning". | * [[Frälsningsarméns sångbok (1968)]] som nr 702 under rubriken "Begynnelse Och Avslutning". | ||
| Rad 34: | Rad 36: | ||
== Se även == | == Se även == | ||
== Källor == | == Källor == | ||
Nuvarande version från 20 juli 2024 kl. 04.53
Allena Gud i himmelrik (tysk originaltitel Allein Gott in der Höh ) är en lovpsalm, (tillika "ståpsalm", av Nicolaus "Tech" Decius från 1522/23. Förebilden är Gloria in excelsis Deo. Psalmen översattes av prosten på Bornholm, Arvid Pedersøn, 1529 och till svenska av icke namngiven person 1562/1567, med titelraden "ALeneste Gudh i himmelrik" i 1572 års psalmbok. Den bearbetades av Johan Olof Wallin 1816 och ytterligare något av okänd inför 1986 års psalmbok. Texten är i meterklass 146.
Första versen har under århundraden använts som lovpsalm (det liturgiska momentet Laudamus) i svenska kyrkor. Måne och sol används ofta som alternativ lovpsalm vid familjegudstjänster och dop. Ära ske Gud som från sin tron har ofta sjungits som alternativ lovsång (ståpsalm) under fastetiden. Numera är också Vår Gud, till dig du skapat oss flitigt använd året om.
Lars Högmarck skriver om denna psalmen:
Luk 2:14. I then Första Christna Församlingen i nya Testamentet songs utan twifwel sjefwe Engla songen, på thet sätt och med the ord som Lucas honom andrager. A C 1150 har Påfwen Telesophorus stadgat, at thenne Song skulle brukas om Julottan, emedan Englaskaran honom på samma natt för the Betlehemitiska herdarna först sungit hafwer. Men Symmamachus har sedan befalt, at han på alla Sön- samt Martyrers Födelsedagar siungas skulle. I wåra Swensk-Ewangeliska Församlingar begynnes i Högmessan sjelfwa GUDstiensten at thenna Doxologia och Lofsong och thet mästadeles på stora Högtids- och Bönedagar. Förutan thet, at then 3. wersen i Tyskon blifwit af then Swenska Translatoren delad i twenne wersar, så är ock elliest någon olikhet them emellan.
Melodi
Melodin är ursprungligen en liturgisk Gloria-text från 400-talet, bearbetad på 900-talet och därefter av N Decius 1522. Den trycktes 1539 i Geistliche Lieder, Beskrivning av Melodin.
Hos Sibelius-Akademin finns noterna till psalmen
Publicerad i
- 1572 års psalmbok under rubriken Någhra Hymner och andra Loffsonger om Christi födelse
- Göteborgspsalmboken (1650) på s. 116-117 under rubriken "Om Christi Födelse"
- Den svenska psalmboken (1695) som nr 192 under rubriken "Om then Hel. Trefaldighet".
- Den svenska psalmboken (1819) som nr 24 under rubriken "Guds enhet och treenighet".
- Stockholms söndagsskolförenings sångbok (1882) som nr 82 med vers 1 och 5, under rubriken "Psalmer".
- Sabbatstoner (1888) sång nr 36 med 2 verser
- Sionstoner (1889) som nr 437 med verserna 1-5, under rubriken "Psalmer"
- Svensk söndagsskolsångbok (1908) som nr 151 under rubriken "Böne- och lovsånger".
- Svenska Missionsförbundets sångbok (1920) som nr 3 under rubriken "Guds härlighet".
- Svenska Frälsningsarméns sångbok (1922) som nr 9 under rubriken "Inledningssånger och psalmer ".
- Svensk söndagsskolsångbok (1929) som nr 165 under rubriken "Böne- och lovsånger".
- Frälsningsarméns sångbok (1929) som nr 578 under rubriken "Begynnelse och avslutningssånger".
- Musik till Frälsningsarméns sångbok (1930) som nr 578.
- Den svenska psalmboken (1937) som nr 24 under rubriken "Trefaldighetspsalmer".
- Frälsningsarméns sångbok (1946) som nr 578 under rubriken "Begynnelse och slutsånger"
- Förbundstoner som nr 4 under rubriken "Guds härlighet och trofasthet: Tillbedjan och lov".
- Psalmer för bruk vid krigsmakten (1961) som nr 24 vers 1.
- Frälsningsarméns sångbok (1968) som nr 702 under rubriken "Begynnelse Och Avslutning".
- Sionstoner (1972) som nr 7.
- Den ekumeniska psalmboken (1986) som nr 18 under rubriken "Treenigheten".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 147 under rubriken "Guds treenighet".
- Lova Herren (1988) som ingångspsalm nr 1 under rubriken "Guds heliga trefaldighet".
Se även
Källor
Lova Herren (1988), koralboken
| |||||