Världens Frälsare kom här: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(10 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Enchiridion geistlicher Gesänge 35.jpg|miniatyr|Tryckt i [[Erfurter Enchiridion]] 1524]]
[[Fil:Enchiridion geistlicher Gesänge 35.jpg|miniatyr|Tryckt i [[Erfurter Enchiridion]] 1524]]
'''Världens Frälsare kom här''' är psalmbokens äldsta psalm med titeln ''Veni Redemptor gentium'', skriven på 300-talet av biskop [[Ambrosius av Milano|Aurelius Ambrosius av Milano]], som avled år 397. Texten översattes till tyska i [[Erfurt]] 1524 av [[Martin Luther]], (''Nun kommt der Heiden Heiland'') för [[Erfurter Enchiridion|Eyn Enchiridion]]. Redan tolv år senare (1536) översatte [[Olaus Petri]] den till svenska för psalmboken [[{{Psabok|1536}}]]. Olaus Petris översättning har senare bearbetats av flera författare, bland andra [[Johan Olof Wallin]] 1816 och det är denna version som återfinns både i [[1819 års psalmbok|1819]] och [[1937 års psalmbok|1937 års]] psalmböcker. I de två versionerna är skillnaden enbart moderniserad stavning och enstaka ordmoderniseringar.
'''Världens Frälsare kom här''' är en av de äldsta [[psalm]]erna.
 
== Text ==
Ursprunget har titeln ''[[Veni redemptor gentium]]'', skriven på 300-talet av [[biskop]] [[Ambrosius av Milano|Aurelius Ambrosius av Milano]], som avled år 397. Den bygger på [[Psaltaren 72]]. Texten översattes till tyska av [[Martin Luther]], (''[[Nun komm, der Heiden Heiland]]'') för [[Erfurter Enchiridion]] utgiven i Erfurt 1524. Redan tolv år senare, 1536, översatte [[Olaus Petri]] den till svenska för psalmboken [[{{Psabok|1536}}]]. Olaus Petris översättning har senare bearbetats av flera författare, bland andra [[Johan Olof Wallin]] 1816 och det är denna version som återfinns både i [[1819 års psalmbok|1819]] och [[1937 års psalmbok|1937 års]] psalmböcker. I de två versionerna är skillnaden enbart moderniserad stavning och enstaka ordmoderniseringar.


== Melodi ==
== Melodi ==
'''Melodin''' är troligen ungefär lika gammal som texten. Det anses inte uteslutet att även den är av Ambrosius. Melodin i ''{{Psabok|1536}}'' (se källa ''Sibelius-Akademin'' nedan) är inte densamma som i [[Haeffners koralbok]] men däremot mycket lik melodin i Leverths revision 1906 av Haeffners koralbok. En melodi publicerades i [[Erfurt]] 1524 med Martin Luthers översättning. Samma melodi används numera till lovpsalmen [[Gud, vår Gud, för världen all]] (nr 242 nr 99 i 1986).  
Melodin är troligen ungefär lika gammal som texten. Det anses inte uteslutet att även den är komponerad av Ambrosius. Melodin i ''{{Psabok|1536}}'' (se källa ''Sibelius-Akademin'' nedan) är inte densamma som i [[Haeffners koralbok]] men däremot mycket lik melodin i [[Leverths koralbok|Leverths revision]] 1906 av Haeffners koralbok. En melodi publicerades i Erfurt 1524 med Martin Luthers översättning. Samma melodi används numera till lovpsalmen [[Gud, vår Gud, för världen all]] (nr 242 i 1937 och nr 99 i 1986).  


I [[1819 års psalmbok]] anges att melodin till nr 29 [[Lova Herren Gud min själ|Lova Herren Gud, min själ!]] kan användas som alternativ och beskrivs där som "svenskt ursprung; åldern oviss".
I [[1819 års psalmbok]] anges att melodin till nr 29 [[Lova Herren Gud min själ|Lova Herren Gud, min själ!]] kan användas som alternativ och beskrivs där som "svenskt ursprung; åldern oviss".


Enligt [[koralbok till Nya psalmer (1921)]] har psalmen en A- och en B-melodi där den senare är hämtade ur [[Johann Anastasius Freylinghausen|Freylinghausens]] koralbok [[Gesangbuch]] från 1704.
Enligt [[koralbok till Nya psalmer (1921)]] har psalmen en A- och en B-melodi där B-melodin är hämtad ur [[Johann Anastasius Freylinghausen|Freylinghausens]] koralbok [[Hallisches Gesangbuch|Gesangbuch]] från 1704. I [[1940 års koralbok]] är melodin bearbetad av [[J.F Lagergren]], 1871.


==Text==
==Text==
Rad 149: Rad 152:
* [[1819 års psalmbok]] som nr 58 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu födelse (julpsalmer)".
* [[1819 års psalmbok]] som nr 58 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu födelse (julpsalmer)".
* [[1937 års psalmbok]] som nr 58 under rubriken "Jul".
* [[1937 års psalmbok]] som nr 58 under rubriken "Jul".
* [[Bibeltrogna Vänners Tillägg (1980)]] som nr 715
* [[Bibeltrogna Vänners sångbok, tillägg (1980)]] som nr 715
* [[1986 års psalmbok]] som nr 112 under rubriken "Jul".
* [[1986 års psalmbok]] som nr 112 under rubriken "Jul".
* [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 15 med titelraden "Världens Frälsare är här", under rubriken "Jul".
* [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 15 med titelraden "Världens Frälsare är här", under rubriken "Jul".

Nuvarande version från 2 september 2023 kl. 12.00

Tryckt i Erfurter Enchiridion 1524

Världens Frälsare kom här är en av de äldsta psalmerna.

Text

Ursprunget har titeln Veni redemptor gentium, skriven på 300-talet av biskop Aurelius Ambrosius av Milano, som avled år 397. Den bygger på Psaltaren 72. Texten översattes till tyska av Martin Luther, (Nun komm, der Heiden Heiland) för Erfurter Enchiridion utgiven i Erfurt 1524. Redan tolv år senare, 1536, översatte Olaus Petri den till svenska för psalmboken Swenske Songer eller wisor (1536). Olaus Petris översättning har senare bearbetats av flera författare, bland andra Johan Olof Wallin 1816 och det är denna version som återfinns både i 1819 och 1937 års psalmböcker. I de två versionerna är skillnaden enbart moderniserad stavning och enstaka ordmoderniseringar.

Melodi

Melodin är troligen ungefär lika gammal som texten. Det anses inte uteslutet att även den är komponerad av Ambrosius. Melodin i Swenske Songer eller wisor (1536) (se källa Sibelius-Akademin nedan) är inte densamma som i Haeffners koralbok men däremot mycket lik melodin i Leverths revision 1906 av Haeffners koralbok. En melodi publicerades i Erfurt 1524 med Martin Luthers översättning. Samma melodi används numera till lovpsalmen Gud, vår Gud, för världen all (nr 242 i 1937 och nr 99 i 1986).

I 1819 års psalmbok anges att melodin till nr 29 Lova Herren Gud, min själ! kan användas som alternativ och beskrivs där som "svenskt ursprung; åldern oviss".

Enligt koralbok till Nya psalmer (1921) har psalmen en A- och en B-melodi där B-melodin är hämtad ur Freylinghausens koralbok Gesangbuch från 1704. I 1940 års koralbok är melodin bearbetad av J.F Lagergren, 1871.

Text

Ambrosius Luther Olaus Petri

Veni, redemptor gentium;
Ostende partum virginis;
Miretur omne saeculum.
Talis decet partus Deo.

Non ex virili semine,
Sed mystico spiramine
Verbum Dei factum est caro,
Fructusque ventris floruit.

Alvus tumescit virginis.
Claustrum pudoris permanet;
Vexilla virtutum micant,
Versatur in templo Deus.

Procedit e thalamo suo,
Pudoris aula regia,
Geminae gigans substantiae
Alacris ut currat viam.

Egressus eius a Patre,
Regressus eius ad Patrem;
Excursus usque ad inferos
Recursus ad sedem Dei.

Aequalis aeterno Patri,
Carnis tropaeo accingere,
Infirma nostri corporis
Virtute firmans perpeti.

Praesepe iam fulget tuum,
Lumenque nox spirat novum,
Quad nulla nox interpolet
Fideque iugi luceat.

Gloria tibi, Domine,
Qui natus es de virgine,
Cum Patre et Sancto Spiritu,
In sempiterna saecula.

Nu kom der Heyden heyland /
der yungfrawen kynd erkannd.
Das sych wunnder alle welt /
Gott solch gepurt yhm bestelt.

Nicht von Mans blut noch von fleisch /
allein von dem heyligen geyst /
Ist Gottes wort worden eyn mensch /
vnd bluet eyn frucht weibs fleisch.

Der yungfraw leib schwanger ward /
doch bleib keuscheyt reyn beward
Leucht erfar manch tugend schon /
Gott da war yn seynem thron.

Er gieng aus der kamer seyn /
dem könglichen saal so reyn.
Gott von art vnd mensch eyn hellt /
seyn weg er zu lauffen eyllt.

Seyn laufft kam vom vatter her /
vnd keret wider zum vater.
Fur hyn vndtern zu der hell /
vnd wider zu Gottes stuel.

Der du bist dem vater gleich /
fur hynnaus den syeg ym fleisch /
das dein ewig gots gewalt /
ynn vnns das kranck fleysch enthallt.

Dein kryppen glentzt hell vnd klar /
die nacht gybt eyn new liecht dar /
tunckel muß nicht komen dreyn /
der glaub bleib ymer ym scheyn.

Lob sey Gott dem vatter thon /
Lob sey got seym eyngen son.
Lob sey got dem heyligen geyst /
ymer vnnd ynn ewigkeyt.

Verldenes frelsare kom här/
lät see at iungfru moder är/
alt werlden må thet vndia sich/
een sådana byrd höffdes tich

Aff mandz hielp är the ey så skiedt/
gud sielff haffuer sijn krafft beteedt/
gudz ord är här nuu wordet köt/
aff iungfru lijffue är thet födt

Jungfrunes qwid här fructsam war/
men iungfrudomen bleeff doch qwar/
gudz stora krafft lät sich skina/
werkandes j temple sina

Aff himmels throne kom här nidh/
en starck kempe och baar oss fridh/
han är nuu både gud och man/
then som oss allom hielpa kan

Frå fadren han vtgongen är/
sann mandom han til fadren bär/
hans welle går offuer all land/
och sitter på gudz högro hand

Så stor som fadrenz är hans mact/
döden haffuer han niderlagdt/
heluetis krafft hon gaffe ther widh/
at hennes förste lagdes nidh






Äära och prijs skee fadrenom/
teslikes ock så sonenom/
them helga anda skee också /
at ther är ingen ende på

Publicerad i

Se även

Källor


Wikisource
Texten till Världens Frälsare kom här finns på Wikisource.