Guidning i Psalmboksmuseet

Gården Krokens historia

Sidan är inte färdig än

Handout Psalmboks- och Bibelmuseet på Kroken, ett litet kom-ihåg

Välkomna till Sveriges enda Psalmboks- och Bibel-museum. Såväl besök som guidning är kostnadsfria men bokdonationer mottages tacksamt. Museet har totalt 3000 unika böcker och många dubbletter. Det är ca 1 800 psalmböcker från 32 olika samfund, en stor mängd koralböcker samt flera hundra biblar, både "av konungen godkända" och privata utgivningar.

Jag guidar om svensk kulturhistoria från 1500-talet och framåt, inte religion i sig.

Vi börjar med Martin Luther var en av grundarna av den evangeliskt-lutherska tro som blir den Svenska kyrkans tro. Några av hans grundstenar är att församlingen skulle vara med och sjunga, inte bara kören i koret som oftast sjöng på latin, obegripligt för de flesta. Han menade också att var och en skulle bilda sig en egen uppfattning om bibeln, vilket var omöjligt för de flesta eftersom de inte kunde läsa latin. Till dessa ändamål behövdes både bibel och psalmer på det egna språket, i hans fall tyska.

Psalmböcker

Luther och Olaus Petri

Luther började tidigt översätta latinska psalmer och författa nya psalmer. Han komponerade egna melodier, eller bearbetade folkmelodier, till psalmerna. Redan 1524 utkommer en liten bok med åtta psalmer på tyska och de närmaste åren ges det ut ett flertal nya psalm- och sångböcker, med många fler psalmer, på tyska.

Redan ett par år efter Luthers första psalmbok utges den första psalmboken på svenska. Det var år 1526, den hette Suenska visor eller sånger och finns omtalad bl.a. i brev från Gustav Vasa, men inget exemplar finns kvar idag. Enligt forskaren Sverker Ek innehöll den åtta psalmer, varav alla åtta finns i 1695 års psalmbok och tre i vår nuvarande psalmbok från 1986. Sannolikt har bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri Nericius översatt de flesta och skrivit tre.

Flera olika lokala

• Andra utgåvan ges ut 1530 med namnet Någre Gudhelige Wijsor och innehåller tio psalmer. Nr 1-7 och 10 fanns i 1526.
  
• Tredje utgåvan kommer 1536 och har redan då 45 psalmer. Av dessa finns fortfarande nitton stycken kvar i vår nuvarande psalmbok från 1986. Böckerna saknar uppgifter om författare/översättare och melodier. De utges inom ett begränsat område och är inte avsedda för hela riket.
• 1582 utkommer en psalmbok i Uppsala
• 1645 utkommer en psalmbok i Uppsala
• 1650 utkommer Göteborgspsalmboken som bara har ett känt exemplar i ett bibliotek i Oxford, England.
• 1688 återfinns psalmboken Andelige Psalmer och Lofsånger i en bibel från Wankijfs boktryckeri.

Alla dessa och flera har utgivits i begränsade upplagor med begränsad spridning.

Första gemensamma 1694/95/97

Den 5 december 1691 fick Jesper Swedberg kung Karl XI:s uppdrag att tillsammans med assessor Urban Hjärne, prosten i Mora Jacob Boëthius och Johannes Laurentii Barchius utarbeta en ny, för Sverige gemensam psalmbok. De hittills utgivna hade haft en begränsad utgivning. 1693 kom första förlaget och 1694 det andra, en utgåva som trycktes på Burchardi tryckeri av faktorn Johan Jacob Genath och bekostades av Swedberg själv. Den innehöll 483 psalmer, många bearbetade eller kopierade från psalmböcker under senare delen av 1600-talet.

Dock blev denna utgåva inte godkänd av biskoparna. Den ansågs för pietistisk och delvis kättersk. Swedberg lindrade delvis sin förlust genom att exportera delar av upplagan till svenska församlingar i Amerika.

Swedbergs psalmbok togs dock som utgångspunkt för en revision som innebar att man refuserade åttioen psalmer, lade till elva nya och gjorde många ändringar i många psalmer - Se lars Högmarcks Psalmopoeographia.

Psalmboken gavs utt 1695 och blev den första svenska gemensamma psalmboken. Den trycktes i ganska stor upplaga och har tryckts om i åtskilliga upplagor, huvusakligen fram till 1819, då nästa utgåva av Svenska Kyrkans psalmbok kommer ut. Men även efter 1819 trycks 1695 års psalmbok av flera frikyrkliga samfund. Bl a. av bodellisterna i Norrland så sent som 1973.

Pietism och herrnhutism

Pietism

Nåd, helgelse, passion.

Herrnhutism

Sår- och blodsdyrkan

Tillägg 1921

1920 överlämnade kyrkomötet ett förslag till ny psalmbok, som ersättning för 1819 års psalmbok till riksdagen. Vissa inom riksdagen tyckte inte om förslaget utan skrev till kung Gustaf V och bad att han inte skulle godkänna psalmboken. Men kungen fattade ett diplomatiskt beslut att ge ut ett tillägg till psalmboken, som alla fick yttra sig över. Så tillkom Nya psalmer (1921) med 173 psalmer. Snart utkom kombinerade psalmböcker med 1819 års psalmbok (500 oförändrade psalmer) plus 173 psalmer ur Nya psalmer (1921), vilket noggrant dokumenterades på titelbladet.

Förutom att Nya psalmer inte är en ny psalmbok och inte av kungen godkänd som sådan utan egentligen bara en provpsalmbok så är den banbrytande eftersom det nu tillkommer 14 psalmer av kvinnliga psalmförfattare: Lina Sandell (6 psalmer), Betty Ehrenborg-Posse m fl. Detta var en naturlig följd av frikyrkornas och de inomkyrkliga väckelsernas framgångar under 1800-talets andra hälft. I och med detta gör också den engelska och amerikanska musiktraditionen sitt intåg, en mera lättsam musik.

Biblar

Svenska kyrkan

Luthers översättning av Nya Testamentet trycktes 1522 och redan fyra år senare utkom NT på svenska, 1526. Det trycktes av en inkallad tysk boktryckare Georg Richolff. Efter att Luther 1534 blivit färdig med Gamla Testamentet översattes även detta till svenska och 1540-41 trycker samme tryckare Richolff en komplett bibel, kallad Gustav Vasas Bibel

Frikyrkliga och samfundslösa

• Melins Bibelverk
• Peter Fjellstedts Bibel
• Missionskyrkan: P P Waldenströms NT
• Fribaptism: Helge Åkesons Bibel 1911. Mycket ordagrann. Använder "Jehova"
• Jehovas vittnen: Nya Världens Bibel. Använder "Jehova"