Allena Gud i himmelrik: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
m (→‎Publicerad i: ekumeniska)
 
(14 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Allena Gud i himmelrik''' (tysk originaltitel ''Allein Gott in der Höh' sei Ehr' '') är en [[lovpsalm]] (tillika "[[ståpsalm]]") av [[Nicolaus Decius|Nicolaus "Tech" Decius]] från 1526, som också gjort melodin som trycktes 1539 i [[Geistliche Lieder]] utifrån en gammalkyrklig sekvens. Psalmen översattes av prosten på [[Bornholm]], [[Arvid Pedersøn]], 1529 och till svenska av icke namngiven person 1567, troligen till titelraden ''"Alleneste Gudh i Himmelrijk"''. Den bearbetades av [[Johan Olof Wallin]] 1816 och ytterligare något inför 1986 års psalmbok.  
'''Allena Gud i himmelrik''' (tysk originaltitel ''[[Allein Gott in der Höh]] '') är en [[lovpsalm]], (tillika "[[ståpsalm]]", av [[Nicolaus Decius|Nicolaus "Tech" Decius]] från 1522/23. Förebilden är [[Gloria in excelsis Deo]]. Psalmen översattes av prosten på Bornholm, [[Arvid Pedersøn]], 1529 och till svenska av icke namngiven person 1562/1567, med titelraden ''"ALeneste Gudh i himmelrik"'' i [[1572 års psalmbok]]. Den bearbetades av [[Johan Olof Wallin]] 1816 och ytterligare något av okänd inför 1986 års psalmbok. Texten är i meterklass 146.


Första versen har under århundraden använts som lovpsalm (det [[liturgi]]ska momentet ''[[Laudamus]]'') i svenska kyrkor. [[Måne och sol]] används ofta som alternativ lovpsalm vid [[familjegudstjänst]]er och [[dop]]. [[I dig, o Herre Jesus kär|Ära ske Gud som från sin tron]] har ofta sjungits som alternativ [[lovsång]] ([[ståpsalm]]) under fastetiden. Numera är också [[Vår Gud, till dig du skapat oss]] flitigt använd året om.
Första versen har under århundraden använts som lovpsalm (det [[liturgi]]ska momentet ''[[Laudamus]]'') i svenska kyrkor. [[Måne och sol]] används ofta som alternativ lovpsalm vid [[familjegudstjänst]]er och [[dop]]. [[I dig, o Herre Jesus kär|Ära ske Gud som från sin tron]] har ofta sjungits som alternativ [[lovsång]] ([[ståpsalm]]) under fastetiden. Numera är också [[Vår Gud, till dig du skapat oss]] flitigt använd året om.


==Publicerad i==
[[Lars Högmarck]] skriver om denna psalmen: <br>
*[[Göteborgspsalmboken 1650]] på s. 116-117 under rubriken "Om Christi Födelse"
Luk 2:14. I then Första Christna Församlingen i nya Testamentet songs utan twifwel sjefwe Engla songen, på thet sätt och med the ord som [[Lucas]] honom andrager. A C 1150 har [[Påve|Påfwen]] [[Telesophorus]] stadgat, at thenne Song skulle brukas om [[Julotta|Julottan]], emedan Englaskaran honom på samma natt för the [[Betlehem|Betlehemitiska]] herdarna först sungit hafwer. Men [[Symmamachus]] har sedan befalt, at han på alla Sön- samt Martyrers Födelsedagar siungas skulle. I wåra Swensk-Ewangeliska Församlingar begynnes i Högmessan sjelfwa GUDstiensten at thenna Doxologia och Lofsong och thet mästadeles på stora Högtids- och Bönedagar. Förutan thet, at then 3. wersen i Tyskon blifwit af then Swenska Translatoren delad i twenne wersar, så är ock elliest någon olikhet them emellan.
*[[1695 års psalmbok]] som nr 192 under rubriken "Om then Hel. Trefaldighet".
*[[1819 års psalmbok]] som nr 24 under rubriken "Guds enhet och treenighet".
*[[Stockholms söndagsskolförenings sångbok 1882]] som nr 82 med vers 1 och 5, under rubriken "Psalmer".
*[[Sabbatstoner 1888]] sång nr 36 med 2 verser
*[[Sionstoner 1889]] som nr 437 med verserna 1-5, under rubriken "Psalmer"
*[[Svensk söndagsskolsångbok 1908]] som nr 151 under rubriken "Böne- och lovsånger".
*[[Svenska Missionsförbundets sångbok 1920]] som nr 3 under rubriken "Guds härlighet".
*[[Svenska Frälsningsarméns sångbok 1922]] som nr 9 under rubriken "Inledningssånger och psalmer ".
*[[Svensk söndagsskolsångbok 1929]] som nr 165 under rubriken "Böne- och lovsånger".
*[[Frälsningsarméns sångbok 1929]] som nr 578 under rubriken "Begynnelse och avslutningssånger".
*[[Musik till Frälsningsarméns sångbok 1930]] som nr 578.
*[[1937 års psalmbok]] som nr 24 under rubriken "Trefaldighetspsalmer".
*[[Frälsningsarméns sångbok]] 1946 som nr 578 under rubriken "Begynnelse och slutsånger"
*[[Förbundstoner 1957]] som nr 4 under rubriken "Guds härlighet och trofasthet: Tillbedjan och lov".
*[[Psalmer för bruk vid krigsmakten 1961]] som nr 24 vers 1.
*[[Frälsningsarméns sångbok 1968]] som nr 702 under rubriken "Begynnelse Och Avslutning".
*[[Sionstoner 1972]] som nr 7.
*Den ekumeniska delen av [[Den svenska psalmboken 1986]], [[1986 års Cecilia-psalmbok]], [[Psalmer och Sånger 1987]], [[Segertoner|Segertoner 1988]] och [[Frälsningsarméns sångbok 1990]] som nr 18 under rubriken "Treenigheten".
*[[Finlandssvenska psalmboken 1986]] som nr 147 under rubriken "Guds treenighet".
*[[Lova Herren 1988]] som nr 1 en ingångspsalm under rubriken "Guds heliga trefaldighet".


==Externa länkar==
== Melodi ==
*Hos [[Konstuniversitetets Sibelius-Akademi|Sibelius-Akademin]] finns [http://www2.siba.fi/cgi-bin/shubin/edishow_s.cgi?idi=00109 noterna] till psalmen
Melodin är ursprungligen en liturgisk Gloria-text från 400-talet, bearbetad på 900-talet och därefter av N Decius 1522. Den trycktes 1539 i [[Geistliche Lieder]], [[Melodi till Allein Gott in der Höh|Beskrivning av Melodin]].


Hos [[Sibelius-Akademin]] finns [http://www2.siba.fi/cgi-bin/shubin/edishow_s.cgi?idi=00109 noterna till psalmen]
== Publicerad i ==
* [[1572 års psalmbok]] under rubriken ''Någhra Hymner och andra Loffsonger om Christi födelse''
* [[Göteborgspsalmboken (1650)]] på s. 116-117 under rubriken "Om Christi Födelse"
* [[Den svenska psalmboken (1695)]] som nr 192 under rubriken "Om then Hel. Trefaldighet".
* [[Den svenska psalmboken (1819)]] som nr 24 under rubriken "Guds enhet och treenighet".
* [[Stockholms söndagsskolförenings sångbok (1882)]] som nr 82 med vers 1 och 5, under rubriken "Psalmer".
* [[Sabbatstoner (1888)]] sång nr 36 med 2 verser
* [[Sionstoner (1889)]] som nr 437 med verserna 1-5, under rubriken "Psalmer"
* [[Svensk söndagsskolsångbok (1908)]] som nr 151 under rubriken "Böne- och lovsånger".
* [[Svenska Missionsförbundets sångbok (1920)]] som nr 3 under rubriken "Guds härlighet".
* [[Svenska Frälsningsarméns sångbok (1922)]] som nr 9 under rubriken "Inledningssånger och psalmer ".
* [[Svensk söndagsskolsångbok (1929)]] som nr 165 under rubriken "Böne- och lovsånger".
* [[Frälsningsarméns sångbok (1929)]] som nr 578 under rubriken "Begynnelse och avslutningssånger".
* [[Musik till Frälsningsarméns sångbok (1930)]] som nr 578.
* [[Den svenska psalmboken (1937)]] som nr 24 under rubriken "Trefaldighetspsalmer".
* [[Frälsningsarméns sångbok (1946)]] som nr 578 under rubriken "Begynnelse och slutsånger"
* [[Förbundstoner]] som nr 4 under rubriken "Guds härlighet och trofasthet: Tillbedjan och lov".
* [[Psalmer för bruk vid krigsmakten (1961)]] som nr 24 vers 1.
* [[Frälsningsarméns sångbok (1968)]] som nr 702 under rubriken "Begynnelse Och Avslutning".
* [[Sionstoner (1972)]] som nr 7.
* [[Den ekumeniska psalmboken (1986)]] som nr 18 under rubriken "Treenigheten".
* [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 147 under rubriken "Guds treenighet".
* [[Lova Herren (1988)]] som ingångspsalm nr 1 under rubriken "Guds heliga trefaldighet".
== Se även ==
== Källor ==
[[Lova Herren (1988)]], koralboken


{{wikisource verk}}
{{wikisource verk}}
{{Psalmse}}
{{Psalmse}}
[[Kategori:psalmer]]
[[Kategori:psalmer]]
{{wpkop|Allena_Gud_i_himmelrik|--[[Användare:Vadmal|Vadmal]] ([[Användardiskussion:Vadmal|diskussion]]) 25 juni 2015 kl. 19.41 (UTC)}}

Nuvarande version från 20 juli 2024 kl. 04.53

Allena Gud i himmelrik (tysk originaltitel Allein Gott in der Höh ) är en lovpsalm, (tillika "ståpsalm", av Nicolaus "Tech" Decius från 1522/23. Förebilden är Gloria in excelsis Deo. Psalmen översattes av prosten på Bornholm, Arvid Pedersøn, 1529 och till svenska av icke namngiven person 1562/1567, med titelraden "ALeneste Gudh i himmelrik" i 1572 års psalmbok. Den bearbetades av Johan Olof Wallin 1816 och ytterligare något av okänd inför 1986 års psalmbok. Texten är i meterklass 146.

Första versen har under århundraden använts som lovpsalm (det liturgiska momentet Laudamus) i svenska kyrkor. Måne och sol används ofta som alternativ lovpsalm vid familjegudstjänster och dop. Ära ske Gud som från sin tron har ofta sjungits som alternativ lovsång (ståpsalm) under fastetiden. Numera är också Vår Gud, till dig du skapat oss flitigt använd året om.

Lars Högmarck skriver om denna psalmen:
Luk 2:14. I then Första Christna Församlingen i nya Testamentet songs utan twifwel sjefwe Engla songen, på thet sätt och med the ord som Lucas honom andrager. A C 1150 har Påfwen Telesophorus stadgat, at thenne Song skulle brukas om Julottan, emedan Englaskaran honom på samma natt för the Betlehemitiska herdarna först sungit hafwer. Men Symmamachus har sedan befalt, at han på alla Sön- samt Martyrers Födelsedagar siungas skulle. I wåra Swensk-Ewangeliska Församlingar begynnes i Högmessan sjelfwa GUDstiensten at thenna Doxologia och Lofsong och thet mästadeles på stora Högtids- och Bönedagar. Förutan thet, at then 3. wersen i Tyskon blifwit af then Swenska Translatoren delad i twenne wersar, så är ock elliest någon olikhet them emellan.

Melodi

Melodin är ursprungligen en liturgisk Gloria-text från 400-talet, bearbetad på 900-talet och därefter av N Decius 1522. Den trycktes 1539 i Geistliche Lieder, Beskrivning av Melodin.

Hos Sibelius-Akademin finns noterna till psalmen

Publicerad i

Se även

Källor

Lova Herren (1988), koralboken

Wikisource
Texten till Allena Gud i himmelrik finns på Wikisource.
Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Allena_Gud_i_himmelrik&oldid=753282"