Den blomstertid nu kommer: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 20: Rad 20:
[[Fil:Hangers kalla 06.jpg|miniatyr|[[Hångers källa]]]]
[[Fil:Hangers kalla 06.jpg|miniatyr|[[Hångers källa]]]]
Texten trycktes först i [[Swedbergs psalmbok (1694)]] och kom med i [[1695 års psalmbok|Den svenska psalmboken 1695]] med tillägget ''"Een Sommarwisa"''. Den tillskrivs [[Israel Kolmodin]], som var [[superintendent]] i Visby.
Texten trycktes först i [[Swedbergs psalmbok (1694)]] och kom med i [[1695 års psalmbok|Den svenska psalmboken 1695]] med tillägget ''"Een Sommarwisa"''. Den tillskrivs [[Israel Kolmodin]], som var [[superintendent]] i Visby.
Det berättas att han skall ha inspirerats efter att ha promenerat vid ''Hångers källa'' utanför Lärbro på norra Gotland. Somliga [[hymnologi|hymnologer]] menar dock (1999) att det är en myt, och att texten har sitt ursprung i äldre, profan poesi. Den har skrivits om flera gånger, [[Johan Olof Wallin]] gjorde en bearbetning 1819, och den har i [[den svenska psalmboken 1986]] fem strofer, varav man på skolavslutningar oftast bara sjunger antingen en, två eller tre. Genom att enbart sjunga den första versen kan man göra om psalmen till en icke-religiös sång.
Det berättas att han skall ha inspirerats efter att ha promenerat vid ''Hångers källa'' utanför Lärbro på norra Gotland. Somliga [[hymnologi|hymnologer]] menar dock (1999) att det är en myt, och att texten har sitt ursprung i äldre, profan poesi. Det har föreslagits att han i stället inspirerats av [[Tempus adest floridum]] - Nu är sommartiden här ur [[Piae cantiones (1582)]].
 
Den har skrivits om flera gånger, [[Johan Olof Wallin]] gjorde en bearbetning 1819, och den har i [[den svenska psalmboken 1986]] fem strofer, varav man på skolavslutningar oftast bara sjunger antingen en, två eller tre. Genom att enbart sjunga den första versen kan man göra om psalmen till en icke-religiös sång.
Den senaste bearbetningen är gjord av [[Britt G. Hallqvist]] 1979 och berörde de två sista verserna. Johan Olof Wallins omarbetning betonar naturen, medan Britt G Hallqvists version betonar omtanke med världens fattiga och svältande.
Den senaste bearbetningen är gjord av [[Britt G. Hallqvist]] 1979 och berörde de två sista verserna. Johan Olof Wallins omarbetning betonar naturen, medan Britt G Hallqvists version betonar omtanke med världens fattiga och svältande.


Rad 52: Rad 54:
* [[Lova Herren 1988]] som nr 787 under rubriken "Årets tider".
* [[Lova Herren 1988]] som nr 787 under rubriken "Årets tider".
* [[Sångboken 1998]] som nr 9
* [[Sångboken 1998]] som nr 9
* [[Swedish Hymns]], 2016 (som "Now Comes the Time for Flowers")
* [[Swedish Hymns]], 2016 (som "Now Comes the Time for Flowers") <ref>[https://www.dagen.se/kultur/psalmer-blir-mangkultur-1.735896 Dagen]</ref>
<ref>[https://www.dagen.se/kultur/psalmer-blir-mangkultur-1.735896 Dagen]</ref>
* ''[[Hela familjens psalmbok]]'' 2013 som nummer 101 under rubriken "Hela året runt".
* ''[[Hela familjens psalmbok]]'' 2013 som nummer 101 under rubriken "Hela året runt".


Rad 75: Rad 76:


=== Källor ===
=== Källor ===
* [Palm Anders, Stenström Johan, [[Barnens svenska sångbok]], 1999,Bonnier,Stockholm, isbn=91-0-057050-8, libris=8345222]
* Palm Anders, Stenström Johan, [[Barnens svenska sångbok]], 1999, Bonnier, Stockholm, ISBN 91-0-057050-8, Libris 8345222
<references/>
<references/>



Nuvarande version från 10 augusti 2021 kl. 07.02

Den blomstertid nu kommer
Den blomstertid nu kommer.png
Originalspråksvenska
Kompositörsvensk folkmelodi
TextförfattareIsrael Kolmodin
Den blomstertid nu kommer i 1819 års psalmbok (psalm 394).

Den blomstertid nu kommer är en svensk sommarpsalm och som sådan en av de mest välkända och omtyckta även bland sekulariserade svenskar eftersom den, liksom I denna ljuva sommartid, oftast sjunges på skolavslutningar före sommarlovet i Sveriges skolor. Den har en viktig roll vid skolavslutningarna i Finland; de tre första stroferna sjungs på skolavslutningarna såväl i finska som i svenska skolor.

Texten

Texten trycktes först i Swedbergs psalmbok (1694) och kom med i Den svenska psalmboken 1695 med tillägget "Een Sommarwisa". Den tillskrivs Israel Kolmodin, som var superintendent i Visby. Det berättas att han skall ha inspirerats efter att ha promenerat vid Hångers källa utanför Lärbro på norra Gotland. Somliga hymnologer menar dock (1999) att det är en myt, och att texten har sitt ursprung i äldre, profan poesi. Det har föreslagits att han i stället inspirerats av Tempus adest floridum - Nu är sommartiden här ur Piae cantiones (1582).

Den har skrivits om flera gånger, Johan Olof Wallin gjorde en bearbetning 1819, och den har i den svenska psalmboken 1986 fem strofer, varav man på skolavslutningar oftast bara sjunger antingen en, två eller tre. Genom att enbart sjunga den första versen kan man göra om psalmen till en icke-religiös sång. Den senaste bearbetningen är gjord av Britt G. Hallqvist 1979 och berörde de två sista verserna. Johan Olof Wallins omarbetning betonar naturen, medan Britt G Hallqvists version betonar omtanke med världens fattiga och svältande.

Psalmen har nummer 535 i den finlandssvenska psalmboken och 571 i den finska och är sannolikt den mest kända psalmen i Finland. Psalmen översattes till finska för första gången år 1700 och heter i finsk översättning Jo joutui armas aika. I Norge heter psalmen Den blomstertid nå kommer och har nr 763 i Norsk Salmebok.

Zenos E. Hawkinson har skrivit en text på engelska, "Now Comes the Time for Flowers", från 1978. [1]

Musiken

Melodin (F-dur, 2/2) räknas som en svensk folkmelodi. Den är känd från 1693 och används även i 1986 års psalmbok för psalmerna Som spridda sädeskornen, Som sol om våren stiger och Den blida vår är inne. Även På bröllopsdagen ber vi använder samma melodi. Redan enligt 1697 års koralbok användes melodin till fler psalmer: Min Gud och Fader käre (nr 355) och den 31 verser långa Migh giör stoor lust och glädie (nr 412). Om melodin är osäkerheten stor (1999), en källa åberopar tyska folkvisan Graf von Rom som förlaga, andra hävdar att den har anknytning till Åbo. Senare forskning (1999) har inte kunnat hitta utländska belägg för meloditypen, och man har därför antaget att den trots allt är svensk.

Publikation

Inspelningar

En tidig inspelning gjordes av Engelbrekts kyrkokör i februari 1941, men utgavs först 1951 på en grammofonskiva tillsammans med I denna ljuva sommartid. [3]

Övrigt

  • Miss Li gjorde 2018 en vintervariant vid namn "Den vintertid nu kommer".

Film

Böcker

  • Sista kapitlet i Sagan om Sune av Anders Jacobsson och Sören Olsson, "Den blomstertid", är uppkallat efter psalmen och handlar om tiden kring skolavslutningen. Barnen i Sunes skolklass har då lärt sig psalmen, och i kapitlet citeras även raden "Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor".
  • Titeln på Marie-Chantal Longs barnbok Den blomstertid nu kommer från 2016, är hämtad ur denna psalms första textrad.
  • Titeln på Maria Richardssons ungdomsbok Den blomstertid nu kommer[4] från 2017, är hämtad ur denna psalms första textrad.
  • Titeln på Maria Richardssons uppföljare Och allt blir återfött[5] från 2019, är hämtad ur denna psalms åttonde textrad.

Källor

Externa länkar

Wikisource
Texten till Den blomstertid nu kommer finns på Wikisource.