Läseri: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(7 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 3: Rad 3:
[[File:Kolportor.jpg|thumb|En [[kolportör]] predikar samt säljer småskrifter till sin målgrupp, som består av läsare. Bild ur [[Ny illustrerad tidning]], andra halvan av 1800-talet.]]
[[File:Kolportor.jpg|thumb|En [[kolportör]] predikar samt säljer småskrifter till sin målgrupp, som består av läsare. Bild ur [[Ny illustrerad tidning]], andra halvan av 1800-talet.]]


'''Läsare''' är [[väckelserörelse]]r och personer, som betonade vikten av '''läseri''', det vill säga läsande av Bibeln och annan [[kristendom|kristen]] [[litteratur]]. ''[[Gammalläseri]]et'' präglades av [[pietism]]ens [[lagiskhet]], främst på 1700-talet. ''[[Nyläseri]]et'' präglades av 1800-talets [[nyevangelism]] och [[frikyrka|frikyrkliga]] rörelser med rötter i [[herrnhutism]]en.
'''Läsare''' är [[väckelserörelse]]r och personer, som betonade vikten av '''läseri''', det vill säga läsande av Bibeln och annan [[kristendom|kristen]] litteratur. [[Pietism]]en lärde att bibeln var den enda auktoriteten och att den skulle, i sann luthersk anda, vara allas bok. Därmed kon pietismen att verka för spridning av bibeln så att den blev en folkbok. <ref>Den svenska bibeln - Ett 450-årsjubileum, sid 200</ref> Forskaren och prästen [[Nils Johan Ekdahl]] skriver 1838 att termen läsare uppkommit i [[konsistorium|konsistorierna]], på Kungl Maj:ts uppmaning den 12 jan 1726, där man ansåg att ordet [[Pietet]] inte skulle ohelgas med benämningen "pietisteri". Man skriver "ordet Pietet, eller Gudsfruktan förvandlas till ett smädeord" och i stället låta "sitt hufwudverk wara, att driva den lärdom, som är om gudaktigheten och dess rätta och sannskyldiga utöfning".
De som smädade pietisterna bytte till termen "läsare". Första gången termen ''läsare'' förekommer är i ett religionsmål i Västergötland år 1761. En person, präglad av den herrnhutiska väckelsen, stod åtalad. Så småningom vidgades begreppet att omfatta alla kristna som flitigt läste bibeln och andra uppbyggelseböcker.


Första gången termen ''läsare'' förekommer är i ett religionsmål i Västergötland år 1761. En person, präglad av den [[herrnhutisk]]a väckelsen, stod åtalad. Senare kom termen att användas för personer som flitigt läste bibeln, både enskilt och högläsning. Enligt Lilja hämtade pietismen näring även från katolsk mystik och reformert helgelseaktivitet. <ref>Einar Lilja: Den svenska katekestraditionen mellan [[Svebilius|Svebelius]] och Lindblom... 1947, sid 148</ref>
Rörelserna kan indelas i:
 
* ''[[Gammalläseri]]et'', som präglades av [[pietism]]ens [[lagiskhet]], främst på 1700-talet.  
== Norrlandsläseriet ==
* ''[[Nyläseri]]et'', som präglades av 1800-talets [[nyevangelism]] och [[frikyrka|frikyrkliga]] rörelser med rötter i [[herrnhutism]]en.
Norrlandsläseriet var en form av nyläseri och hade sin storhetstid 1810–1850. Bland ledarna fanns [[Anders Larsson i Norrlångträsk]], 1794–1876 och [[Gerhard Gerhardsson]], 1792–1878. De stod inför rätta 1819 i [[Skellefteå landsförsamling|Landsförsamlingens]] Kyrka i Skellefteå för upprorisk verksamhet och ohörsamhet gentemot präster, [[biskop]] och [[gudstjänstordning]] och för att ha brutit mot [[konventikelplakatet]], förbudet mot samlingar utan ledning av [[präst]].
* ''[[Norrlandsläseri]], en form av Nyläseri.
Kvinnor talade och predikade bland läsarna, [[Maja-Lisa Söderlund]] var en av de kvinnor som var vida känd i norra Västerbotten. Hon var nära vän till [[Carl Olof Rosenius]], som senare skulle bli en av ledarna i [[Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen]], då under betydligt lugnare former. Men under en kort tid var kvinnans röst fri i församlingarna, för att sedan tystna igen. Läseriets upproriskhet och fritänkande har en koppling till den senare komna arbetarrörelsen. Läsarna bestod av människorna i glesbygden, långt från de högkyrkliga i statens kyrkoorganisation.
Ett exempel på läsarnas sätt att uttrycka sig


  ''Den som tror det prästerna lära, han faller säkert i helvetet!''
  ''Den som tror det prästerna lära, han faller säkert i helvetet!''

Nuvarande version från 30 april 2024 kl. 05.09


En kolportör predikar samt säljer småskrifter till sin målgrupp, som består av läsare. Bild ur Ny illustrerad tidning, andra halvan av 1800-talet.

Läsare är väckelserörelser och personer, som betonade vikten av läseri, det vill säga läsande av Bibeln och annan kristen litteratur. Pietismen lärde att bibeln var den enda auktoriteten och att den skulle, i sann luthersk anda, vara allas bok. Därmed kon pietismen att verka för spridning av bibeln så att den blev en folkbok. [1] Forskaren och prästen Nils Johan Ekdahl skriver 1838 att termen läsare uppkommit i konsistorierna, på Kungl Maj:ts uppmaning den 12 jan 1726, där man ansåg att ordet Pietet inte skulle ohelgas med benämningen "pietisteri". Man skriver "ordet Pietet, eller Gudsfruktan förvandlas till ett smädeord" och i stället låta "sitt hufwudverk wara, att driva den lärdom, som är om gudaktigheten och dess rätta och sannskyldiga utöfning". De som smädade pietisterna bytte till termen "läsare". Första gången termen läsare förekommer är i ett religionsmål i Västergötland år 1761. En person, präglad av den herrnhutiska väckelsen, stod åtalad. Så småningom vidgades begreppet att omfatta alla kristna som flitigt läste bibeln och andra uppbyggelseböcker.

Rörelserna kan indelas i: 

Den som tror det prästerna lära, han faller säkert i helvetet!

M J Ahnqvist - Nyläsarväckelsen 1815–1923

Läsarrörelser i andra länder

Pietismen spreds över hela den germansk-talande delen av Europa. Termen läsare synes dock vara specifikt nordisk. I Norge betecknar ordet ofta en specifik läsarrörelse, haugianerna. Laestadianismen har också sina rötter i läsarrörelsen.

Se även

  • Bokstavstro
  • Hallingberg, Gunnar: Läsarna (Bokförlaget Atlantis 2010)
  1. ↑ Den svenska bibeln - Ett 450-årsjubileum, sid 200
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Läseri&oldid=749999"