Geystliche gesangk Buchleyn: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Walthersches_Gesangbuch_B6v.jpg|miniatyr|right|Geystliche gesangk Buchleyn]] | [[Fil:Walthersches_Gesangbuch_B6v.jpg|miniatyr|right|Geystliche gesangk Buchleyn]] | ||
'''Geystliche gesangk Buchleyn''' (även känd som ''Eyn geystlich Gesangk Buchleyn'', ''Geystliche Gesangbuch'', ''Wittenbergisches Chorgesangbüchlein'', ''Wittembergisch geistlich Gesangbuch'', ''Walthersches Gesangbuch'') är en [[koralbok]], eller kanske snarare körsångbok, från 1524 utgiven i Wittenberg av [[Walter, Johann|Johann Walter]] i samarbete med [[Luther, Martin|Martin Luther]]. Den trycktes av [[Joseph Klug]]. Denna är sannolikt, tillsammans med [[Erfurter Enchiridion]], källan för de melodier vars upphov endast anges med årtalet 1524 i de svenska psalmböckerna. Melodierna är satta i tre till fem stämmor med en stämma per bok: sopran, alt, tenor, [[vagans]] och basstämma. Melodin ([[cantus firmus]]) ligger i tenorstämman. | '''Geystliche gesangk Buchleyn''' (även känd som ''Eyn geystlich Gesangk Buchleyn'', ''Geystliche Gesangbuch'', ''Wittenbergisches Chorgesangbüchlein'', ''Wittembergisch geistlich Gesangbuch'', ''Walthersches Gesangbuch'') är en fyrstämmig [[koralbok]], eller kanske snarare körsångbok, från 1524 utgiven i Wittenberg av [[Walter, Johann|Johann Walter]] i samarbete med [[Luther, Martin|Martin Luther]]. Den trycktes av [[Joseph Klug]]. Denna är sannolikt, tillsammans med [[Erfurter Enchiridion]], källan för de melodier vars upphov endast anges med årtalet 1524 i de svenska psalmböckerna. Melodierna är satta i tre till fem stämmor med en stämma per bok: sopran, alt, tenor, [[vagans]] och basstämma. Melodin ([[cantus firmus]]) ligger i tenorstämman. | ||
Ur koralboken har hämtats minst en melodi som använts i [[Den svenska psalmboken (1695)|1695 års psalmbok]] och enligt [[1921 års koralbok med 1819 års psalmer]] fortfarande till psalm nr [[Vi på jorden leva här|26]]. Dock anges, till skillnad från hos [[Sibelius-Akademin]], att trots sitt medeltida ursprung har den föga gemensamt med ''Media vita in morte sumus / Mitten wir im Leben sind'' efter Luthers och Walthers omarbetning. | Ur koralboken har hämtats minst en melodi som använts i [[Den svenska psalmboken (1695)|1695 års psalmbok]] och enligt [[1921 års koralbok med 1819 års psalmer]] fortfarande till psalm nr [[Vi på jorden leva här|26]]. Dock anges, till skillnad från hos [[Sibelius-Akademin]], att trots sitt medeltida ursprung har den föga gemensamt med ''Media vita in morte sumus / Mitten wir im Leben sind'' efter Luthers och Walthers omarbetning. | ||
Versionen från 23 oktober 2021 kl. 16.42
Geystliche gesangk Buchleyn (även känd som Eyn geystlich Gesangk Buchleyn, Geystliche Gesangbuch, Wittenbergisches Chorgesangbüchlein, Wittembergisch geistlich Gesangbuch, Walthersches Gesangbuch) är en fyrstämmig koralbok, eller kanske snarare körsångbok, från 1524 utgiven i Wittenberg av Johann Walter i samarbete med Martin Luther. Den trycktes av Joseph Klug. Denna är sannolikt, tillsammans med Erfurter Enchiridion, källan för de melodier vars upphov endast anges med årtalet 1524 i de svenska psalmböckerna. Melodierna är satta i tre till fem stämmor med en stämma per bok: sopran, alt, tenor, vagans och basstämma. Melodin (cantus firmus) ligger i tenorstämman.
Ur koralboken har hämtats minst en melodi som använts i 1695 års psalmbok och enligt 1921 års koralbok med 1819 års psalmer fortfarande till psalm nr 26. Dock anges, till skillnad från hos Sibelius-Akademin, att trots sitt medeltida ursprung har den föga gemensamt med Media vita in morte sumus / Mitten wir im Leben sind efter Luthers och Walthers omarbetning.
I 1819 års psalmbok är minst fyra melodier hämtade härifrån, nr 17, 22 (via Mönsteråshandskriften), 62 och 135.
Psalmer
- Dig, Helge Ande, bedja vi (1695 nr 182, 1819 nr 135, 1986 nr 362) med ursprung i en medeltida "leiser", allmän på 1200-talet.
- Gud trefaldig, statt oss bi (XXXIIII, 1695 nr 189, 1819 nr 22, 1986 nr 336) processionssång från 1400-talet.
- Lov vare dig, o Jesu Krist (1819 nr 62)
- Vi på jorden leva här (III, 1695 nr 398, 1819 nr 26, 1937 nr 153)
- Wij troo uppå en alsmächtigh Gudh (1695 nr 4, 1819 nr 17, 1937 nr 26)
Se även
- Tenor- och basstämman från 1524 finns digitaliserad på Bayerische Staatsbibliothek.
- En utgåva av von Otto Kade från 1878 baserad på första upplagan från Dresden och München (1524) och andra upplagan från Wien och Berlin (1525) med moderniserad notskrift, finns digitaliserad på Bayerische Staatsbibliothek.
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Wij som lefwe i werlden här. Där framgår att förebilden är: Media vita in morte sumus / Mitten wir im Leben sind
Källor
- Eugéne Napoleon Tigerstedt, Ny illustrerad svensk litteraturhistoria, band 1, sid 297
| |||||