Geystliche gesangk Buchleyn: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 3: Rad 3:
'''Geystliche gesangk Buchleyn''' (även känd som ''Eyn geystlich Gesangk Buchleyn'', ''Geystliche Gesangbuch'', ''Wittenbergisches Chorgesangbüchlein'', ''Wittembergisch geistlich Gesangbuch'', ''Walthersches Gesangbuch'') är en fyrstämmig [[koralbok]], eller kanske snarare körsångbok, från 1524 utgiven i Wittenberg av [[Walter, Johann|Johann Walter]] i samarbete med [[Luther, Martin|Martin Luther]]. Den trycktes av [[Joseph Klug]]. Denna är sannolikt, tillsammans med [[Erfurter Enchiridion]], källan för de melodier vars upphov endast anges med årtalet 1524 i de svenska psalmböckerna. Melodierna är satta i tre till fem stämmor med en stämma per bok: sopran, alt, tenor, [[vagans]] och basstämma. Melodin ([[cantus firmus]]) ligger i tenorstämman.
'''Geystliche gesangk Buchleyn''' (även känd som ''Eyn geystlich Gesangk Buchleyn'', ''Geystliche Gesangbuch'', ''Wittenbergisches Chorgesangbüchlein'', ''Wittembergisch geistlich Gesangbuch'', ''Walthersches Gesangbuch'') är en fyrstämmig [[koralbok]], eller kanske snarare körsångbok, från 1524 utgiven i Wittenberg av [[Walter, Johann|Johann Walter]] i samarbete med [[Luther, Martin|Martin Luther]]. Den trycktes av [[Joseph Klug]]. Denna är sannolikt, tillsammans med [[Erfurter Enchiridion]], källan för de melodier vars upphov endast anges med årtalet 1524 i de svenska psalmböckerna. Melodierna är satta i tre till fem stämmor med en stämma per bok: sopran, alt, tenor, [[vagans]] och basstämma. Melodin ([[cantus firmus]]) ligger i tenorstämman.


Utgiven även 1551 av [[Georg Rhaw]] med titeln ''Wittenbergisch | deudsch Geistlich | Gesangbüchlein | Mit vier und fünff stimmen. | Durch Johan Walthern, Chur | fürstlichen von Sachssen Sengermei | stern, auffs new mit vleis corrigirt, | und mit vielen schönen Liedern | gebessert und gemehre. | Gedruckt zu Wittemberg, durch Georgen Rhawen | Erben Anno 1551. (Titeln tryckt i rött och svart).  
Utgiven även 1551 av [[Georg Rhaw]] med titeln ''Wittenbergisch | deudsch Geistlich | Gesangbüchlein | Mit vier und fünff stimmen. | Durch Johan Walthern, Chur | fürstlichen von Sachssen Sengermei | stern, auffs new mit vleis corrigirt, | und mit vielen schönen Liedern | gebessert und gemehre. | Gedruckt zu Wittemberg, durch Georgen Rhawen | Erben Anno 1551''. (Titeln tryckt i rött och svart).  


Ur koralboken har hämtats minst en melodi som använts i [[Den svenska psalmboken (1695)|1695 års psalmbok]] och enligt [[1921 års koralbok med 1819 års psalmer]] fortfarande till psalm nr [[Vi på jorden leva här|26]]. Dock anges, till skillnad från hos [[Sibelius-Akademin]], att trots sitt medeltida ursprung har den föga gemensamt med ''Media vita in morte sumus / Mitten wir im Leben sind'' efter Luthers och Walthers omarbetning.
Ur koralboken har hämtats minst en melodi som använts i [[1695 års psalmbok]] och enligt [[1921 års koralbok med 1819 års psalmer]] fortfarande till psalmen nr 26 [[Vi på jorden leva här]]. Dock anges, till skillnad från hos [[Sibelius-Akademin]], att trots sitt medeltida ursprung har den föga gemensamt med ''Media vita in morte sumus / Mitten wir im Leben sind'' efter Luthers och Walthers omarbetning.


I [[Den svenska psalmboken (1819)|1819 års psalmbok]] är minst fyra melodier hämtade härifrån, nr [[Vi tro på en allsmäktig Gud|17]], [[Gud trefaldig, statt oss bi|22]] (via [[Mönsteråshandskriften]]), [[Lov vare dig, o Jesu Krist|62]] och [[Dig, Helge Ande, bedja vi|135]].
I [[Den svenska psalmboken (1819)|1819 års psalmbok]] är minst fyra melodier hämtade härifrån, nr [[Vi tro på en allsmäktig Gud|17]], [[Gud trefaldig, statt oss bi|22]] (via [[Mönsteråshandskriften]]), [[Lov vare dig, o Jesu Krist|62]] och [[Dig, Helge Ande, bedja vi|135]].
Rad 23: Rad 23:
== Källor ==
== Källor ==
* Eugéne Napoleon Tigerstedt, Ny illustrerad svensk litteraturhistoria, band 1, sid 297
* Eugéne Napoleon Tigerstedt, Ny illustrerad svensk litteraturhistoria, band 1, sid 297
* [https://ia800203.us.archive.org/12/items/cataloguecritiqu01upps/cataloguecritiqu01upps.pdf spalt 489-494]


{{Psalmse}}
{{Psalmse}}


[[Kategori:Tyska koralböcker]]
[[Kategori:Tyska koralböcker]]

Versionen från 1 november 2021 kl. 13.00

Geystliche gesangk Buchleyn

Geystliche gesangk Buchleyn (även känd som Eyn geystlich Gesangk Buchleyn, Geystliche Gesangbuch, Wittenbergisches Chorgesangbüchlein, Wittembergisch geistlich Gesangbuch, Walthersches Gesangbuch) är en fyrstämmig koralbok, eller kanske snarare körsångbok, från 1524 utgiven i Wittenberg av Johann Walter i samarbete med Martin Luther. Den trycktes av Joseph Klug. Denna är sannolikt, tillsammans med Erfurter Enchiridion, källan för de melodier vars upphov endast anges med årtalet 1524 i de svenska psalmböckerna. Melodierna är satta i tre till fem stämmor med en stämma per bok: sopran, alt, tenor, vagans och basstämma. Melodin (cantus firmus) ligger i tenorstämman.

Utgiven även 1551 av Georg Rhaw med titeln Wittenbergisch | deudsch Geistlich | Gesangbüchlein | Mit vier und fünff stimmen. | Durch Johan Walthern, Chur | fürstlichen von Sachssen Sengermei | stern, auffs new mit vleis corrigirt, | und mit vielen schönen Liedern | gebessert und gemehre. | Gedruckt zu Wittemberg, durch Georgen Rhawen | Erben Anno 1551. (Titeln tryckt i rött och svart).

Ur koralboken har hämtats minst en melodi som använts i 1695 års psalmbok och enligt 1921 års koralbok med 1819 års psalmer fortfarande till psalmen nr 26 Vi på jorden leva här. Dock anges, till skillnad från hos Sibelius-Akademin, att trots sitt medeltida ursprung har den föga gemensamt med Media vita in morte sumus / Mitten wir im Leben sind efter Luthers och Walthers omarbetning.

I 1819 års psalmbok är minst fyra melodier hämtade härifrån, nr 17, 22 (via Mönsteråshandskriften), 62 och 135.

Psalmer

Se även

  • Tenor- och basstämman från 1524 finns digitaliserad på Bayerische Staatsbibliothek.
  • En utgåva av von Otto Kade från 1878 baserad på första upplagan från Dresden och München (1524) och andra upplagan från Wien och Berlin (1525) med moderniserad notskrift, finns digitaliserad på Bayerische Staatsbibliothek.
  • Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Wij som lefwe i werlden här. Där framgår att förebilden är: Media vita in morte sumus / Mitten wir im Leben sind

Källor

  • Eugéne Napoleon Tigerstedt, Ny illustrerad svensk litteraturhistoria, band 1, sid 297
  • spalt 489-494