En jungfru födde ett barn i dag: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 34: Rad 34:
* [[1819 års psalmbok]] som nummer 60 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu födelse (julpsalmer)"
* [[1819 års psalmbok]] som nummer 60 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu födelse (julpsalmer)"
* [[1937 års psalmbok]] som nummer 60 under rubriken "Jul".  
* [[1937 års psalmbok]] som nummer 60 under rubriken "Jul".  
* [[Den ekumeniskapsalmboken (1986)]] som nummer 124 under rubriken "Jul".
* [[Den ekumeniska psalmboken (1986)]] som nummer 124 under rubriken "Jul".
* [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nummer 20, där den är betydligt bearbetad och med titelraden "Ett barn har fötts till vår jord i dag" under rubriken "Jul"
* [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nummer 20, där den är betydligt bearbetad och med titelraden "Ett barn har fötts till vår jord i dag" under rubriken "Jul"
* [[Lova Herren (1987)]] som nummer 106 under rubriken "Jul".
* [[Lova Herren (1987)]] som nummer 106 under rubriken "Jul".

Versionen från 21 maj 2022 kl. 17.59

En jungfru födde ett barn i dag är en gammal julpsalm som återberättar julevangeliet enligt Luk 2:8-14, och då särskilt änglasången som utgör andra hälften av både vers 2 och vers 3. Första strofen var från början en latinsk växelsång från 1300-talet, och under 1400-talet formades psalmen på tyska (av okänd författare). Enligt vissa uppgifter ska psalmen vara författad av biskop Benno i Meissen, död 1107. Martin Luther översatta psalmen till tyska och omarbetade den. Han skriver:

Den Helige Ande måste wisserligen hafwa lärt den, som författat denna sång, att så sjunga. Hwem än författaren må wara, så har han träffat rätt, nemligen att Kristusbarnet är allena wår tröst, hwilka äro stora, förträffliga ord, som man billigtwis borde med allt allwar uppmärksamma

I 1695 års psalmbok tryckt 1767 anges upphovet vara av "Joh. Bona. Laur. Petri.", vilket borde avses vara att författaren är Benno och att översättningen gjordes av Laurentius Petri. "Bona" har en gång varit ett feltryck i en tysk psalmbok. [1] Men det är enligt 1986 års psalmbok Olaus Petri som givit psalmen dess svenska språkdräkt 1530, vilken vi än idag lätt känner igen:

En song vnder the noter Dies est
leticie / then om iulatijd tienar

EEn iungfru födde itt barn jdagh/
thet skole wij prijsa och ära/
j thet haffuer gud itt gott begagh/
han biudher oss höra hans lära/
wore icke the barn til werlden födt/
tå skule hwar man ewinnerliga dödt/
nuu ärom wij frelste alle/
loffuarz ware tu Jesus Christ/
som oss haffuer frelst aff dieffuulsens list/
me pino och dödzens galla

För 1819 års psalmbok bearbetades psalmen av Johan Olof Wallin i arkaiserande stil, vilket gör att psalmen fortfarande doftar 1500-tal. Insatsen finns inte omnämnd i 1986 års psalmbok.

Melodi

Melodin är från Böhmen 1410, i Sverige sjungen enligt en version av år 1533.

  • i Revalpsalmboken används melodin till psalmen [[]], [[]], [[]], [[]], [[]], [[]], [[]], [[]], [[]], [[]]

Publicerad i

Se även

Källor

  • J Gerdin: Hjelpreda wid Underwisningen i Kyrkopsalmer för Skollärare och Seminarister
  1. Gerdin
Wikisource
Texten till En jungfru födde ett barn i dag finns på Wikisource.