Till dig ur hjärtegrunden: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Till dig ur hjärtegrunden''' är en fransk psalm av Clément Marot från 1539. Den översattes till tyska av Ambrosius Lobwasser 1573. Enligt Högmarck (1736) är...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
:''I min nödh ropar jagh'' | :''I min nödh ropar jagh'' | ||
Melodin är enligt 1986 års psalmbok en tonsättning från "[[Strasbourg|Strassburg]] 1539", eller möjligen 1542 som enligt [[Koralbok för Nya psalmer, 1921]] också används till psalmen [[För hednavärlden vida]] (1921 nr 546). I den koralbok som då också innehöll [[ | Melodin är enligt 1986 års psalmbok en tonsättning från "[[Strasbourg|Strassburg]] 1539", eller möjligen 1542 som enligt [[Koralbok för Nya psalmer, 1921]] också används till psalmen [[För hednavärlden vida]] (1921 nr 546). I den koralbok som då också innehöll [[koralbok till Nya psalmer (1921)|1819 års psalmer]] kallas melodin "gammal fransk folkmelodi" och där framgår att melodin är hämtad ur [[La forme des prières et chants ecclésiastiques]] som publicerades 1542 i Genève och oförändrad sen 1695 års psalmbok. Melodin anges därtill vara densamma som [[Haeffners koralbok]] nr 33 vilket borde syfta på 1819 års psalm [[Jag lyfter mina händer|nr 33]] (Jag lyfter mina händer), men dess melodi har 1921 ändrats till en tonsättning med helt annat ursprung. Enligt [[1697 års koralbok]] användes samma melodi för psalmerna [[Säg Herre, huru länge Wil tu förgäta migh]] (1695 nr 33), [[Min Gud jag nu åkallar]] (1695 nr 73) och [[Jag lyfter mina händer]] (1695 nr 95, 1819 nr 33) vilken i senare psalmböcker har flera olika melodivarianter. | ||
== Publicerad i == | == Publicerad i == | ||
Versionen från 22 juli 2022 kl. 09.19
Till dig ur hjärtegrunden är en fransk psalm av Clément Marot från 1539. Den översattes till tyska av Ambrosius Lobwasser 1573. Enligt Högmarck (1736) är översättningen till svenska utförd av Laurentius Olai Wallius [1] och har 1625 bearbetats av Lars Wivallius till den psalm som 1819 fick titelraden "Till dig av hjärtans grunde". Psalmens senaste bearbetning stod Anders Frostenson för 1980 då titelraden blev ny. Psalmen har sin grund i Psaltaren 130, liksom psalmen Ur djupen ropar jag till dig.
Psalmen inleds 1695 med orden:
- Til tigh af hiertans grunde
- I min nödh ropar jagh
Melodin är enligt 1986 års psalmbok en tonsättning från "Strassburg 1539", eller möjligen 1542 som enligt Koralbok för Nya psalmer, 1921 också används till psalmen För hednavärlden vida (1921 nr 546). I den koralbok som då också innehöll 1819 års psalmer kallas melodin "gammal fransk folkmelodi" och där framgår att melodin är hämtad ur La forme des prières et chants ecclésiastiques som publicerades 1542 i Genève och oförändrad sen 1695 års psalmbok. Melodin anges därtill vara densamma som Haeffners koralbok nr 33 vilket borde syfta på 1819 års psalm nr 33 (Jag lyfter mina händer), men dess melodi har 1921 ändrats till en tonsättning med helt annat ursprung. Enligt 1697 års koralbok användes samma melodi för psalmerna Säg Herre, huru länge Wil tu förgäta migh (1695 nr 33), Min Gud jag nu åkallar (1695 nr 73) och Jag lyfter mina händer (1695 nr 95, 1819 nr 33) vilken i senare psalmböcker har flera olika melodivarianter.
Publicerad i
- 2 Andelighe Wijsor'' (1625) Lars Wivallius, ”TIl tigh aff hiertans grunde”
- 1695 års psalmbok som nr 100 med titeln "Til tigh af hiertans grunde", under rubriken "Konung Davids Psalmer"
- 1819 års psalmbok som nr 183 med titeln "Till dig av hjärtans grunde", under rubriken "Nådens ordning: Omvändelsen: Ånger och tro (botpsalmer)".
- 1937 års psalmbok som nr 279 med titeln "Till dig av hjärtans grunde", under rubriken "Bättring och omvändelse".
- 1986 års psalmbok som nr 538 med titeln "Till dig ur hjärtegrunden", under rubriken "Att leva av tro - Bättring - omvändelse".
- Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986) som nr 359 under rubriken "Nöd och nåd" med något annorlunda text än i Den svenska psalmboken.
Se även
- Til tigh aff hiertans grundhe i 1625 års utgåva på Litteraturbanken
Källor
- ↑ Högmarck, Lars Psalmopoeographia, Stockholm, 1736. Oscar Lövgren nämner däremot inte Wallius utan endast Wivallius som översättare i sin Psalm- och sånglexikon (1964).
| |||||