Kristus, den rätte Herren: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Kristus, den rätte Herren''' (på tyska ''Herr Christ, der enig Gotts Sohn'') är en [[psalm]] av [[Elisabet Cruciger]], troligen från år 1524 | '''Kristus, den rätte Herren''' (på tyska ''Herr Christ, der enig Gotts Sohn'') är en [[psalm]] av [[Elisabet Cruciger]], troligen från år 1524. | ||
Psalmen översattes troligen av [[Olaus Petri]] 1526 och gav den titelraden ''"Christus then rätte Herren"''. | Psalmen översattes troligen av [[Olaus Petri]] 1526 och gav den titelraden ''"Christus then rätte Herren"''. | ||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
Sedan 1986 finns två versioner av hennes psalm, dels de tre sista stroferna från Åstöms bearbetning som en särskild psalm (efter en mindre bearbetning): ''O Kriste, oss benåda'', dels [[Olov Hartman]]s bearbetning av psalmen från 1978 med titelraden ''Vår Herre Krist var Sonen''. | Sedan 1986 finns två versioner av hennes psalm, dels de tre sista stroferna från Åstöms bearbetning som en särskild psalm (efter en mindre bearbetning): ''O Kriste, oss benåda'', dels [[Olov Hartman]]s bearbetning av psalmen från 1978 med titelraden ''Vår Herre Krist var Sonen''. | ||
Melodin är en gammal folkmelodi upptecknad i Erfurt 1524, tryckt i samlingen [[Erfurter Enchiridion]] och samma melodi som till psalmerna [[Du segern oss förkunnar]] (1819 nr 105) och [[Låt oss nu Jesus prisa]] (1695 nr 172). Enligt [[1697 års koralbok]] användes melodin då även till psalmen [[Himmelske Fader fromme]] (1695 nr 11). | Melodin är en gammal folkmelodi upptecknad i Erfurt 1524, tryckt i samlingen [[Erfurter Enchiridion]] och samma melodi som till psalmerna [[Du segern oss förkunnar]] (1819 nr 105) och [[Låt oss nu Jesus prisa]] (1695 nr 172). Enligt [[1697 års koralbok]] användes melodin då även till psalmen [[Himmelske Fader fromme]] (1695 nr 11). Finns aven i [[Evangelisches Gesangbuch]] som nr 67. | ||
==Publicerad i== | ==Publicerad i== | ||
Versionen från 2 december 2020 kl. 11.07
Kristus, den rätte Herren (på tyska Herr Christ, der enig Gotts Sohn) är en psalm av Elisabet Cruciger, troligen från år 1524.
Psalmen översattes troligen av Olaus Petri 1526 och gav den titelraden "Christus then rätte Herren".
Johan Åström bearbetade psalmen 1816 och gav den titelraden Förlossningen är vunnen. En engelsk översättning gjordes av Arthur T Russell och gavs ut 1851.
Sedan 1986 finns två versioner av hennes psalm, dels de tre sista stroferna från Åstöms bearbetning som en särskild psalm (efter en mindre bearbetning): O Kriste, oss benåda, dels Olov Hartmans bearbetning av psalmen från 1978 med titelraden Vår Herre Krist var Sonen.
Melodin är en gammal folkmelodi upptecknad i Erfurt 1524, tryckt i samlingen Erfurter Enchiridion och samma melodi som till psalmerna Du segern oss förkunnar (1819 nr 105) och Låt oss nu Jesus prisa (1695 nr 172). Enligt 1697 års koralbok användes melodin då även till psalmen Himmelske Fader fromme (1695 nr 11). Finns aven i Evangelisches Gesangbuch som nr 67.
Publicerad i
- Swenske Songer eller wisor (1536) som nr 36 "Jesu som är wor frelsare".
- Göteborgspsalmboken (1650) på s. 118-119 under rubriken "Om Christi Födelse".
- Den svenska psalmboken (1695) som nr 119 under rubriken "Om Christi mandoms anammelse".
- Den svenska psalmboken (1819) som nr 50 med titeln "Förlossningen är vunnen", under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu anträde till sitt medlarekall (adventspsalmer)".
- Stockholms söndagsskolförenings sångbok (1882) som nr 85 med verserna 1-3, under rubriken "Psalmer".
- Sionstoner (1889) som nr 443 med verserna 1-4, under rubriken "Psalmer".
- Svensk söndagsskolsångbok (1908) med titeln "Förlossningen är vunnen" som nr 65 under rubriken "Frälsningen i Kristus".
- Lilla Psalmisten (1909) som nr 34 med titeln "Förlossningen är vunnen" under rubriken "Kristus: Hans födelse, död och uppståndelse".
- Svenska Missionsförbundets sångbok (1920) som nr 92 under rubriken "Jesu födelse"
- Svenska Frälsningsarméns sångbok (1922) som nr 4 med titeln "Förlossningen är vunnen", under rubriken "Inledningssånger och psalmer".
- Sionstoner (1935) som nr 90 med titeln "Förlossningen är vunnen", under rubriken "Frälsningens grund i Guds kärlek och förverkligande genom Kristus".
- Den svenska psalmboken (1937) som nr 50 fortfarande med titeln "Förlossningen är vunnen", under rubriken "Jul".
- Sionstoner (1972) som nr 104 med titeln "Förlossningen är vunnen", under rubriken "Frälsningens grund i Guds kärlek och förverkligande genom Kristus".
- Den ekumeniska delen av Den svenska psalmboken (1986), Cecilia (1986), Psalmer och Sånger (1987), Segertoner (1988) och Frälsningsarméns sångbok (1990) som nr 36 med titeln "O Kriste, oss benåda" under rubriken "Jesus, vår Herre och broder" samt också som
- Den ekumeniska delen av Den svenska psalmboken (1986), Cecilia (1986), Psalmer och Sånger (1987), Segertoner (1988) och Frälsningsarméns sångbok (1990) som nr 350 med titeln "Vår Herre Krist var Sonen", under rubriken "Jesus, vår Herre och broder".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 54 med titeln "Kristus den rätte Herren", under rubriken "Marie bebådelsedag".
- Lova Herren (1988) som nr 49 med titeln "Förlossningen är vunnen", under rubriken "frälsningen i Kristus".
Externa länkar
- Hos The Cyber Hymnal finns också melodin
- Inspelning på YouTube [1]
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Christus then rätte Herren, där framgår att förebilden är: "Lochamer LB n 1455: Mein frewd möcht sich wol meren, Erfurt 1524: Herr Christ, der einig Gottes".
- Hos Projekt Runeberg finns texten ur Swenske Songer eller wisor 1536
Texter
Kristus, den rätte Herren, texter
| |||||
Ursprungligen hämtad från Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/O_Kriste,_oss_benåda) --av --Vadmal (diskussion) 26 juni 2015 kl. 12.46 (UTC) och redigerad.