Ärkebiskop: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
Rad 64: | Rad 64: | ||
# [[Johannes Baazius d.y.]] 1677–1681 | # [[Johannes Baazius d.y.]] 1677–1681 | ||
# [[Olof Svebilius]] 1681–1700 | # [[Olof Svebilius]] 1681–1700 | ||
# [[Erik Benzelius d | # [[Erik Benzelius d ä]] 1700–1709 | ||
# [[Haquin Spegel]] 1711–1714 | # [[Haquin Spegel]] 1711–1714 | ||
# [[Mattias Steuchius]] 1714–1730 | # [[Mattias Steuchius]] 1714–1730 | ||
# [[Johannes Steuchius]] 1730–1742 | # [[Johannes Steuchius]] 1730–1742 | ||
# [[Erik Benzelius d | # [[Erik Benzelius d y]] 1742–1743 | ||
# [[Jakob Benzelius]] 1744–1747 | # [[Jakob Benzelius]] 1744–1747 | ||
# [[Henric Benzelius]] 1747–1758 | # [[Henric Benzelius]] 1747–1758 |
Versionen från 9 mars 2024 kl. 18.35
Ärkebiskop (av grekiska αρχή, arche, "ursprunglig", "förste", och επισκοπος, episkopos, "tillsynsman", "förman"; förkortas ibland ÄB) är en biskop som av högre rang än de andra biskoparna inom ett visst område eller en viss kyrka. Ärkebiskopstiteln är normalt knuten till ett ärkestift. Ärkebiskopstiteln förekommer inom den Romersk-katolska kyrkan samt en del av de ortodoxa och protestantiska kyrkorna.
En ärkebiskop är en biskop som är primus inter pares – främst bland dem av samma rang – och saknar jurisdiktion över övriga biskopar. I princip finns det inget högre ämbete än biskopens inom den kristna kyrkan. På motsvarande sätt är katolska och ortodoxa patriarker i princip jämbördiga fast biskopen av Rom, påven, är primus inter pares; det är åtminstone Östkyrkans inställning till påvedömet.
Ärkebiskopsämbetet inrättades vid första konciliet i Nicaea (325). Detta föranleddes av att stiften hade blivit många och i vissa fall stora (även om de med dagens mått mätt var relativt begränsade i omfång).
Katolska kyrkan
Inom romersk-katolska kyrkan är en ärkebiskop den ledande biskopen i en kyrkoprovins. Vissa ärkebiskopar är också primas.
Ortodoxa kyrkan
Även inom den ortodoxa kyrkan förekommer benämningen ärkebiskop. Överhuvudet för Finlands ortodoxa kyrka tituleras ärkebiskopen av Karelen och hela Finland.[1]
Anglikanska kyrkogemenskapen
Engelska kyrkan har två provinser med varsin ärkebiskop, en i York och en i Canterbury. Den senare är den anglikanska kyrkogemenskapens främste biskop.
Lutherska kyrkor
Svenska kyrkan
Mall:Se även Svenska kyrkan har en ärkebiskop i Uppsala som varit ärkebiskopssäte sedan 1164, först inom katolska kyrkan och från och med 1531 inom den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan. Ärkebiskopen är Svenska kyrkans högste ledare inom riket och internationellt. Uppgifterna sedan reformationen består bland annat i att viga nya biskopar (vilket sker i Uppsala domkyrka). Ärkebiskopen har dock ingen beslutsfunktion över andra biskopar utan är den främste av likar, primus inter pares. Ärkebiskopen är i dag Svenska kyrkans främste företrädare och är ordförande i Kyrkostyrelsen, Kyrkomötets läronämnd, Biskopsmötet, och Uppsala stifts domkapitel.[2] Ärkebiskopen har vidare biskoplig tillsyn över Uppsala kontrakt samt leder de årliga prostmötena.[3] Antje Jackelén, tidigare biskop i Lund, tillträdde 2014 ärkebiskopsstolen efter Anders Wejryd och blev därmed den första kvinnan i ämbetet.[4]
Ärkebiskopslängd[5]
Mall:Huvudartikel Katolska ärkebiskopar
- Stefan 1164–1185
- Johannes 1185–1187
- Petrus 1187–1197
- Olof Lambatunga 1198–1206
- Valerius 1207–1219
- Olof Basatömer 1224–1234
- Jarler 1236–1255
- Laurentius 1257–1267
- Folke Johansson (Ängel) 1274–1277
- Jakob Israelsson 1278–1281
- Magnus Bosson 1285–1289
- Johan 1290–1291
- Nils Allesson 1295–1305
- Nils Kettilsson 1308–1314
- Olof Björnsson 1315–1332
- Peter Filipsson 1332–1341
- Heming Nilsson 1342–1351
- Peter Tyrgilsson 1351–1366
- Birger Gregersson 1367–1383
- Henrik Karlsson 1383–1408
- Jöns Gerekesson 1408–1422
- Johan Håkansson 1422–1432
- Olof Larsson 1432–1438
- Nils Ragvaldsson 1438–1448
- Jöns Bengtsson (Oxenstierna) 1448–1467
- Jakob Ulvsson 1469–1515
- Gustaf Trolle 1515–1521
- Johannes Magnus 1523–1528
Evangelisk-lutherska ärkebiskopar
- Laurentius Petri Nericius 1531–1573
- Laurentius Petri Gothus 1574–1579
- Andreas Laurentii Björnram 1583–1591
- Abraham Angermannus 1594–1599
- Nicolaus Olai Bothniensis 1599–1600
- Olaus Martini 1601–1609
- Petrus Kenicius 1609–1636
- Laurentius Paulinus Gothus 1637–1646
- Johannes Canuti Lenaeus 1647–1669
- Laurentius Stigzelius 1670–1676
- Johannes Baazius d.y. 1677–1681
- Olof Svebilius 1681–1700
- Erik Benzelius d ä 1700–1709
- Haquin Spegel 1711–1714
- Mattias Steuchius 1714–1730
- Johannes Steuchius 1730–1742
- Erik Benzelius d y 1742–1743
- Jakob Benzelius 1744–1747
- Henric Benzelius 1747–1758
- Samuel Troilius 1758–1764
- Magnus Beronius 1764–1775
- Carl Fredrik Mennander 1775–1786
- Uno von Troil 1786–1803
- Jacob Axelsson Lindblom 1805–1819
- Carl von Rosenstein 1819–1836
- Johan Olof Wallin 1837–1839
- Carl Fredrik af Wingård 1839–1851
- Hans Olof Holmström 1852–1855
- Henrik Reuterdahl 1856–1870
- Anton Niklas Sundberg 1870–1900
- Johan August Ekman 1900–1913
- Nathan Söderblom 1914–1931
- Erling Eidem 1931–1950
- Yngve Brilioth 1950–1958
- Gunnar Hultgren 1958–1967
- Ruben Josefson 1967–1972
- Olof Sundby 1972–1983
- Bertil Werkström 1983–1993
- Gunnar Weman 1993–1997
- K.G. Hammar 1997–2006
- Anders Wejryd 2006–2014
- Antje Jackelén 2014–
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
Har sin ärkebiskop i Åbo. Kyrkan i Finland löd under ärkebiskopen i Uppsala fram till år 1809 då Finland avträddes till Ryssland. Därefter konstituerades den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inom det ryska storfurstendömet och 1817 upphöjdes Åbobiskopen till ärkebiskop av Åbo och Finland. Sedan år 2018 är Tapio Luoma ärkebiskop. Ärkebiskopen fungerar, förutom som en av två biskopar i Åbo ärkestift, även som ordförande för kyrkomötet, kyrkostyrelsen, biskopsmötet och kyrkans utrikesråd.[6]
Estniska evangelisk-lutherska kyrkan
Har sin ärkebiskop i Tallinn. Nuvarande ärkebiskop är Andres Pöder.
Lettlands evangelisk-lutherska kyrka
Har en ärkebiskop i Riga. Nuvarande ärkebiskop är Jānis Vanags.
Lutherska kyrkorna i Norge och Danmark
De lutherska kyrkorna i Norge och Danmark använder inte benämningen ärkebiskop men biskopen av Köpenhamn har en jämförbar ställning med ärkebiskopen i Sverige och Finland. I Norge finns sedan 2011 en fast preses för biskopsmötet och ledamot av kyrkostyrelsen samt en av två biskopar i Nidaros stift, den medeltida ärkebiskopsstolen. Den nuvarande innehavaren är Helga Haugland Byfuglien.
Referenser
- ↑ Finlands ortodoxa kyrka
- ↑ Hansson, Klas (2014). Svenska kyrkans primas. Ärkebiskopsämbetet i förändring 1914–1990.. Studia Historico-Ecclesiastica Upsaliensis 47. Uppsala. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- ↑ Uppsala stift
- ↑ Marie Ström (15 oktober 2013) "Antje Jackelén ny ärkebiskop" UNT. Hämtad 15 oktober 2013.
- ↑ Svenska kyrkan
- ↑ http://evl.fi/arkebiskopen
Se även
- Apostolisk succession
- Lista över biskopar i Uppsala stift
- Lista över Finlands ärkebiskopar
- Ärkebiskopsvalet i Svenska kyrkan 2006
- Ärkebiskopsvalet i Svenska kyrkan 2013
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör ärkebiskopar.Skriptfel: Modulen "Åtgärdskategorier Wikidata" finns inte.
- Ärkebiskopen – Svenska kyrkan