Gerhardt, Paul: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
Rad 28: | Rad 28: | ||
* [[I denna ljuva sommartid]], original ("[[Geh' aus, mein Herz, und suche Freud]]") tryckt år 1653, översatt av [[J von Düben]], 1725 (1921 nr 643, 1986 nr 200) | * [[I denna ljuva sommartid]], original ("[[Geh' aus, mein Herz, und suche Freud]]") tryckt år 1653, översatt av [[J von Düben]], 1725 (1921 nr 643, 1986 nr 200) | ||
* [[Bort med tanken, sorgsna hjärta|Ingen herde kan så leta]], översatt av [[Petrus Brask]], tre verser ur psalmen ''Bort med tanken, sorgsna hjärta''. ([[Svensk Söndagsskolsångbok 1908]] nr 13, nr 187 i [[Svenska Missionsförbundets sångbok 1920]]). | * [[Bort med tanken, sorgsna hjärta|Ingen herde kan så leta]], översatt av [[Petrus Brask]], tre verser ur psalmen ''Bort med tanken, sorgsna hjärta''. ([[Svensk Söndagsskolsångbok 1908]] nr 13, nr 187 i [[Svenska Missionsförbundets sångbok 1920]]). | ||
* [[Johannes såg så klar en syn]] (1921 nr 524) | * [[Johannes såg så klar en syn]], översatt av [[Svante Alin]] (1921 nr 524) | ||
* [[Med tacksam röst och tacksam själ]], tryckt 1653, översatt av [[Johan A Eklund]], 1911, (1921 nr 627, 1986 nr 24) | * [[Med tacksam röst och tacksam själ]], tryckt 1653, översatt av [[Johan A Eklund]], 1911, (1921 nr 627, 1986 nr 24) | ||
* [[Nu vilar folk och länder|Nu vilar hela jorden]], tryckt år 1647, översatt av [[Haquin Spegel]], 1686, (1695 nr 375, 1986 nr 186) | * [[Nu vilar folk och länder|Nu vilar hela jorden]], tryckt år 1647, översatt av [[Haquin Spegel]], 1686, (1695 nr 375, 1986 nr 186) |
Versionen från 5 september 2023 kl. 08.07
Paul Gerhardt, född 12 mars 1607 i Gräfenhainichen vid Wittenberg, död 27 maj 1676 i Lübben var en tysk luthersk teolog. Han är framförallt känd som en av de mest spridda lutherska psalmdiktarna och författade bland annat den tyska originaltexten till I denna ljuva sommartid, Geh' aus, mein Herz, und suche Freud.
Biografi
Gerhardt föddes som borgmästarson i den lilla staden Gräfenhainichen. Som 15-åring blev han elev i staden Grimma, i en f.d. klosterskola. År 1627 kom Gerhardt till Wittenberg och lärde känna Martin Opitz idéer om diktkonst. Efter tiden i Wittenberg återvände han hem som privatlärare. När trettioåriga kriget drabbade bygden flydde Gerhardt till Berlin och fortsatte där som privatlärare. I Berlin träffade han Johann Crüger, kantor i Nikolaikyrkan i Berlin, och skrev de flesta av sina psalmer. Oscar Lövgren skriver: "Vid sidan av Luther är han den evangeliska kristenhetens främsta psalmdiktare med sin förening av enkelhet, innerlighet och folklighet." [1]
Först vid 44 års ålder blev Gerhardt präst och fick sin första tjänstgöring i Mittenwalde. Här gifte han sig 1655 med Anna Maria Barthold. År 1657 blev Gerhardt diakon i Nikolaikyrkan i Berlin, men blev inblandad i striden mellan reformerta och lutheraner och avsattes år 1666 från sin tjänst. Då återgick Gerhardt under några år till att vara privatlärare, men blev slutligen kyrkoherde (ärkediakon) i Lübben i Spreewald utanför Berlin.
Gerhardt avled i en ålder av 69 år. Han är begravd i Lübben, i den kyrka som efter honom döptes om till Paul-Gerhardt-Kirche, i en krypta under altaret på gammalt allmänkyrkligt sätt.
Psalmböcker
Översättningar till andra språk
Han finns representerad i danska Psalmebog for Kirke og Hjem och i engelska The Church Hymn book 1872
I den senare finns han representerad med tre till engelska översatta psalmer nr 80 Holy Ghost! dispel our sadness, diktad 1653 och först översatt av John Christian Jacobi 1725 och senare den publicerade versionen av Augustus M. Toplady 1776, nr 439 O sacred head, now wounded, (O Haupt voll Blut und Wunden) diktad 1656 i översättning av James Waddel Alexander 1849 samt nr 775 Jesus! thy boundless love to me (O Jesu Christ, mein schöntes Licht) översatt av John Wesley 1739.
Psalmer
- "1695" hänvisar till 1695 års psalmbok, "1819" hänvisar till 1819 års psalmbok
- "1921" hänvisar till Nya psalmer (1921), "1937" hänvisar till 1937 års psalmbok, "1986" hänvisar till 1986 års psalmbok
- Bort, mitt hjärta, med de tankar, (1695 nr 243, 1819 nr 192, 1937 nr 362, 1986 241 ändrad titelrad) skriven 1647, översatt av Petrus Brask, 1690
- Den som frisker är och sund, översatt av Petrus Brask 1691, (1695 nr 319)
- Det går ett tyst och tåligt lamm, skriven 1647, översatt av C.D. af Wirsén 1889, (1921 nr 518, 1986 nr 439)
- Ditt huvud, Jesu, böjes, skriven 1601, översatt av Samuel Ödmann, 1793, (1819 och 1937 nr 91)
- Helge Ande, hjärtats nöje, skriven 1642, översatt Haquin Spegel, (1695 nr 184, 1937 nr 136)
- I denna ljuva sommartid, original ("Geh' aus, mein Herz, und suche Freud") tryckt år 1653, översatt av J von Düben, 1725 (1921 nr 643, 1986 nr 200)
- Ingen herde kan så leta, översatt av Petrus Brask, tre verser ur psalmen Bort med tanken, sorgsna hjärta. (Svensk Söndagsskolsångbok 1908 nr 13, nr 187 i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920).
- Johannes såg så klar en syn, översatt av Svante Alin (1921 nr 524)
- Med tacksam röst och tacksam själ, tryckt 1653, översatt av Johan A Eklund, 1911, (1921 nr 627, 1986 nr 24)
- Nu vilar hela jorden, tryckt år 1647, översatt av Haquin Spegel, 1686, (1695 nr 375, 1986 nr 186)
- O huvud, blodigt, sårat, original Salve caput cruentatum av Arnulf av Löwen före 1250, översatt till tyska av Gerhardt O Haupt voll Blut und Wunden 1653/56, (1921 nr 520, 1986 nr 144).
- Vak upp, min själ, giv ära, skriven 1647, översatt av Haquin Spegel, (1695 nr 359, 1937 nr 429)
- Vänd nu om, ni sorgsna sinnen, skriven 1656 översatt Petrus Brask, (1695 nr 294, 1937 nr 389 ändrad förstarad)
- Är Gud i himlen för mig, skriven 1653, översatt av Johan A Eklund 1911 - liknar Nils Frykmans senare psalm Framåt, det går igenom, (1921 nr 595, 1986 nr 553)
Tyska originalen (urval)
- Auf, auf, mein Herz, mit Freuden nimm wahr, was heut geschicht, Osterlied (EG 112, F&L 256, MG 305)
- Befiehl du deine Wege (EG 361, RG 680, GL 418, NG 146, F&L 428, MG 343), basiert auf Psalm 37 „Befiehl dem Herrn deine Wege und hoffe auf ihn, er wird’s wohl machen“. Jeder Vers beginnt mit einem dieser Worte (Akrostichon). Von Johann Sebastian Bach in der Matthäus-Passion verwendet.
- Die güldne Sonne voll Freud und Wonne (EG 449, RG 571, F&L 457, MG 200)
- Du bist ein Mensch, du weißt das wohl (RG 677)
- Du meine Seele singe (EG 302, RG 98, NG 257, F&L 48, MG 85)
- Ein Lämmlein geht und trägt die Schuld, Passionslied (EG 83)
- Fröhlich soll mein Herze springen, Weihnachtslied (EG 36, RG 400, AK 349, F&L 206, MG 255), von Johann Sebastian Bach in Teil III des Weihnachtsoratoriums verarbeitet
- Geh aus, mein Herz, und suche Freud, Sommerlied (EG 503, RG 537, AK 658, F&L 493, MG 455)
- Gib dich zufrieden und sei stille (EG 371, RG 683, NG 149)
- Herr, der du vormals hast dein Land (EG 283)
- Ich bin ein Gast auf Erden (EG 529, RG 753)
- Ich hab in Gottes Herz und Sinn, Grundlage für Bachs Choralkantate BWV 92
- Ich singe dir mit Herz und Mund (EG 324, RG 723, NG 258, F&L 52, MG 45)
- Ich steh an deiner Krippen hier (EG 37, RG 402, GL 256, NG 17, AK 329, F&L 208, MG 251), von Johann Sebastian Bach vertont.
- Ich weiß, mein Gott, daß all mein Tun (EG 497)
- Ist Gott für mich, so trete (EG 351, RG 656, NG 150, F&L 316, MG 437), 1855 ins Englische übersetzt von Catherine Winkworth: If God be on my side
- Kommt und laßt uns Christum ehren (EG 39, RG 403, NG 19, AK 331, F&L 210, MG 261)
- Lobet den Herren alle, die ihn ehren (EG 447, RG 570, GL 81, NG 151, AK 687, F&L 460, MG 16)
- Nun danket all und bringet Ehr (EG 322, RG 235, GL 403, AK 581, F&L 53, MG 52)
- Nun freut euch hier und überall, Osterlied (RG 476, GL/Eigenteil Bistum Mainz 814, AK 420)
- Nun lasst uns gehn und treten, Lied zur Jahreswende (EG 58, RG 548, NG 29, AK 709, F&L 230, MG 273)
- Nun ruhen alle Wälder, Abendlied (EG 477, RG 594, GL 101, NG 323, F&L 474, MG 229). Der Hymnologe Günter Balders wies nach, dass dieses Abendlied persönliche Grüße an eine Berliner Familie enthält. In der Schlussstrophe finden sich die Monogramme der Familienmitglieder und das Signet des Studenten der Heiligen Schrift Paul Gerhardt.[2]
- O Haupt voll Blut und Wunden, Übersetzung des lateinischen „Salve caput cruentatum“ von Arnulf von Löwen (traditionell Bernhard von Clairvaux zugeschrieben), von Johann Sebastian Bach in der Matthäus-Passion verwendet (EG 85, RG 445, GL 289, NG 43, AK 372, F&L 241, MG 291)
- O Herz des Königs aller Welt (AK 471, GL 369)
- O Jesu Christ, mein schönstes Licht (RG 654)
- O Welt, sieh hier dein Leben, Passionslied (EG 84, RG 441, F&L 246)
- Sollt ich meinem Gott nicht singen? (EG 325, RG 724 und 725, NG 259, F&L 54, MG 18 und 19)[3] (Verkündigungssendung vom 3. August 2019)
- Wach auf, mein Herz, und singe (EG 446, RG 568, F&L 461, MG 209 und 210)
- Warum sollt ich mich denn grämen? (EG 370, RG 678, NG 152, F&L 387, MG 381)
- Wer wohlauf ist und gesund (EG-Württemberg 674, MG 62)
- Wie soll ich dich empfangen Adventslied, von Johann Sebastian Bach im Weihnachtsoratorium aufgenommen. (EG 11, RG 367, NG 3, AK 307, F&L 182, MG 236 und 237)
- Wir singen dir, Immanuel (EG-Baden-Elsass-Lothringen 549)
- Zeuch ein zu deinen Toren, Pfingstlied (EG 133, RG 508, F&L 280, MG 318)
(EG: Evangelisches Gesangbuch; RG: Evangelisch-reformiertes Gesangbuch der deutschsprachigen Schweiz; F&L: Freikirchliches Gesangbuch Feiern & Loben; GL: Katholisches Gebet- und Gesangbuch Gotteslob; NG: Neuapostolisches Gesangbuch; AK: Alt-Katholisches Gesangbuch Eingestimmt; MG: Mennonitisches Gesangbuch)
Minnesmärken
I Lübbens Paul Gerhardt-kyrka finns en minnestavla med texten: Theologus in cribro Satanae versatus. Framför kyrkan står en staty av Gerhardt.
Gerhardts födelsestad Gräfenhainichen har ett kapell och ett hus som bär hans namn, med ett minnesmärke vid Paul-Gerhardt-Haus.
I Wittenberg bär en gata och en stiftelse hans namn.
Utanför Mittenwaldes Sankt Moritz-kyrka finns en staty av Gerhardt, och i närheten finns även en utställning om hans tid i Mittenwalde på det lokala stadsmuseet.
Nikolaikyrkan i Berlin har sedan 1957 en minnestavla över Gerhardt; en ny tavla sattes upp 1999 som även nämner kantorn och medarbetaren Johann Crüger.
Källor
- ↑ Lövgren, Oscar: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 230
- ↑ Klaus Rösler: Elstaler Hymnologe zur Buchstabensymbolik in Paul Gerhardts Gedichten. In: Zeitschrift Die Gemeinde, 27. Mai 2008
- ↑ Gerd Höft:Beitrag in Kirche-im-wdr.de
|