Haeffners koralbok (1819)

Haeffners koralbok är vanligen benämningen på den koralbok som utgavs av hovkapellmästaren Johann Christian Friedrich Haeffner: "Svensk choralbok. Af kongl. psalm-kommitén gillad och antagen år 1819".

Föregångare

År 1800 färdigställde hovkapellmästaren J C F Haeffner ett förslag till ny koralbok för den då gällande 1695 års psalmbok. Den utgavs dock inte förrän 1808 och då i reviderad upplaga, men bara i Uppsala ärkestift.

1819 års koralbok

En ny psalmbok som ersättning för 1695 års psalmbok kompå tal redan på 1760-talet och ett stort antal officiella och privata förslag gavs ut. Först på 1810-talet kom arbetet in i ett slutskede under ledning av Johan Olof Wallin. Tidigt i förloppet hade Per Frigel varit musikalisk rådgivare till psalmkommitten men senare kom Haeffner i åtanke eftersom han under många år både komponerat musik och skrivit många tidskriftsartiklar om kyrkomusik. Den 7 oktober 1818 fick han, på Erik Gustaf Geijers initiativ, det officiella uppdraget att vara redaktör för koralboken till den nya, s.k. Wallinska psalmboken. Koralboken färdigställdes redan i mars 1819 men trycktes först 1820 på grund av svårigheter i tryckeriet.

Det tog alltså Haeffner bara ett halvår (okt 18 till mars 19) att sammanställa koralboken. Den hade inget förord utan detta, tillsammans med detaljerad melodikällförteckning, melodivarianter och kommentarer, utgavs året efter som Del 2. Den utgavs också i ett liggande, större format som lätt kunde placeras på ett notställ. 1697 var en tjock kvarto svår att hålla öppen.

Karaktär

Haeffners arbete innebar genomgripande förändringar av psalmmelodierna, med en strävan att återgå till en enklare, klassisk stil. Koralerna har 4-stämmig sättning, användbar både som orgelnoter och körnoter. Den tidigare 1697 års koralbok hade haft bara melodistämma, ackompanjemangsstämma och generalbas.

Kontroverser

- något som inte uppskattades av alla hans samtida musikerprofiler och orsakade en flerårig, tidvis hetsig, debatt i musik-akademiska kretsar. 2001 har Anders Dillmar belyst Haeffners koralbok i sin akademiska avhandling, och där helt återupprättat Haeffner, se hans abstract.

Haeffner utgav 1821 även ett häfte med preludier till de flesta psalmerna, tillsammans med några marscher.

Koralboken

Haeffner anses ha hämtat en stor del av sin inspiration till kompositioner ur Johann Balthasar Königs koraler och andra tryckta källor, som Etlich Christlich Lieder. Fem psalmer har Haeffner själv komponerat musiken till.

Koralboken ersattes slutligen med koralboken 1940 för 1937 års psalmbok, och Haeffners koralbok användes alltså i Svenska kyrkan i 120 år.

Publiceringar

• Svensk Choralbok Af Kongl. Psalm-Kommitén gillad och antagen år 1819. Utarbetad af Ioh. Christ. Fred. Haeffner. Stockholm 1820. Stentryck af C Müller på A Wiborgs förlag.
• Svenska choralbokens samt svenska messans discant-stämma efter Haeffner. Uppsala 1824.
• J.A. Josephson: Förslag till ändringar vid J. Chr. Fr. Haeffners år 1819 utgifna Koralbok, enligt uppdrag af Kongl. Musikaliska Akademien (1877)
• Svensk Koralbok (efter Haeffner) i förening med Svenska Psalmboken för kyrkan, skolan och hemmet. Koralerna under medverkan af Conrad Nordqvist, reviderad af Aug. Lagergren. 1877
• Ett antal olika utgåvor av olika personer, mer eller mindre bearbetade från Haeffners original.
• 1921 utgavs i ett tillägg flera nya psalmer, varvid även koralboken utökades.

Se även

• Folkliga koraler

Källor

• Choralbok, Utgifven av Joh. Christian Friedrich Haeffner, Kongl. Hof. Kapellmästare, Stockholm, Tryckt hos Carl Delén, 1808. Original i museet.
• Svensk Choralbok, Af Kongl Psalm-Kommitén gillad och antagen År 1819. Utarbetad af Ioh. Christ. Fred. Haeffner, Stockholm. Stentryck av C Müller år 1820. På A Wiborgs Förlag. Original i museet.
• Svensk Choralbok, utgifven af Joh. Christ. Fred. Haeffner, Stockholm. Andra delen, jemte chronologiskt och melodi-register till första delen. Upsala, Palmblad och C, 1821. Original i museet.
• Statens musikbibliotek: Musikmuseet, Kyrklig musik