Jesus Kristus är vår hälsa: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Luther-Walter-Jesus-Christus-unser-Heiland-1524-1.png|thumb|300px|Luthers psalm i ''[[Geystliche gesangk Buchleyn]]'' 1524.]] | [[Fil:Luther-Walter-Jesus-Christus-unser-Heiland-1524-1.png|thumb|300px|Luthers psalm i ''[[Geystliche gesangk Buchleyn]]'' 1524.]] | ||
'''Jesus Kristus är vår hälsa''' är en [[nattvardspsalm]] | '''Jesus Kristus är vår hälsa''' är en [[nattvardspsalm]]. | ||
== | == Text == | ||
Den ursprungliga latinska hymnen är ''[[Jesus Christus nostra salus]]'' från 1400-talet, som har 7 verser. De två första verserna är skrivna av [[Jan Hus]]. Psalmen bearbetades och utökades av [[Martin Luther]] 1524 till tolv verser, för att översättas av [[Olaus Petri]] 1530. Psalmen bearbetades av [[Anders Frostenson]] 1979. | |||
== Melodi == | |||
[[Fil:Enchiridion_geistlicher_Gesänge_21.jpg|mini|right|]] | [[Fil:Enchiridion_geistlicher_Gesänge_21.jpg|mini|right|]] | ||
Melodin är från 1400-talet, nedtecknad i [[Geystliche gesangk Buchleyn]] och [[Erfurter Enchiridion]] 1524. Men i koralboken [[Koralbok för Nya psalmer (1921)]] anges att melodin har medeltida ursprung men inte användes i [[1697 års koralbok]] och inte heller fanns med i [[J.C.F. Haeffner]]s koralböcker. I [[1940 års koralbok]] anges den melodi som sedan 1986 används till nr 432, [[Prisad högt av herdars skara]] och som anges vara en medeltida julvisa. | Melodin är från 1400-talet, nedtecknad i [[Geystliche gesangk Buchleyn]] och [[Erfurter Enchiridion]] 1524. Men i koralboken [[Koralbok för Nya psalmer (1921)]] anges att melodin har medeltida ursprung men inte användes i [[1697 års koralbok]] och inte heller fanns med i [[J.C.F. Haeffner]]s koralböcker. I [[1940 års koralbok]] anges den melodi som sedan 1986 används till nr 432, [[Prisad högt av herdars skara]] och som anges vara en medeltida julvisa. | ||
Versionen från 7 augusti 2022 kl. 08.12
Luthers psalm i Geystliche gesangk Buchleyn 1524.
Jesus Kristus är vår hälsa är en nattvardspsalm.
Text
Den ursprungliga latinska hymnen är Jesus Christus nostra salus från 1400-talet, som har 7 verser. De två första verserna är skrivna av Jan Hus. Psalmen bearbetades och utökades av Martin Luther 1524 till tolv verser, för att översättas av Olaus Petri 1530. Psalmen bearbetades av Anders Frostenson 1979.
Melodi
Melodin är från 1400-talet, nedtecknad i Geystliche gesangk Buchleyn och Erfurter Enchiridion 1524. Men i koralboken Koralbok för Nya psalmer (1921) anges att melodin har medeltida ursprung men inte användes i 1697 års koralbok och inte heller fanns med i J.C.F. Haeffners koralböcker. I 1940 års koralbok anges den melodi som sedan 1986 används till nr 432, Prisad högt av herdars skara och som anges vara en medeltida julvisa.
Publicerad i
- Erfurter Enchiridion som nr 11 med titeln Jesus Christus unser Heiland, der von uns
- Swenske Songer eller wisor (1536) som nr 23 med titeln Jesus Christus är wor helsa.
- 1572 års psalmbok med titeln JEsus Christus är wår helsa under rubriken "Om Altarens Sacrament".
- Göteborgspsalmboken som nr 7 på sid 13 med titeln Jesus Christus är wår Helsa under rubriken "Om HErrans Nattward".
- Den svenska psalmboken (1694) som nummer 17 med titeln Jesus Christus är wår helsa under rubriken "Om Herrans Nattward".
- Den svenska psalmboken (1695) som nr 14 med titeln Jesus Christus är wår helsa under rubriken "Catechismus författad i Sånger: Om HErrans Nattward".
- Den svenska psalmboken (1819) som nr 152 med titeln Jesus Kristus är vår hälsa under rubriken "Nådens medel: Sakramenten: Nattvarden".
- Den svenska psalmboken (1937) som nr 188 under rubriken "Nattvarden".
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 387 under rubriken "Nattvarden".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 216 under rubriken "Nattvarden".
- Lova Herren (1988) som nr 234 under rubriken "Nattvarden".
- Luthersk psalmbok (1991) som nr 780
Koralbearbetningar
- Jesus Christus, unser Heiland av Franz Tunder.[1]
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Jesus Christus är wår helsa (nr 14), där framgår också att förebilden är: "(Hohenfurth) 1410: Ihesus Christus nostra salus; Augsburg 1524: Jesus Christus unser Heiland, der von uns (tenori)".
- Hos Projekt Runeberg finns texten ur Swenske Songer eller wisor 1536
Källor
- ↑ Franz Tunder, Michael Belotti: Sämtliche Orgelwerke, 2012, Breitkopf & Härtel, Tyskland, ismn 9790004183908
| |||||