Jesus Kristus är vår hälsa: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Text) |
||
Rad 5: | Rad 5: | ||
== Text == | == Text == | ||
Den ursprungliga latinska hymnen är ''[[Jesus Christus nostra salus]]'' från 1400-talet, som har 7 verser. De två första verserna är skrivna av [[Jan Hus]]. Psalmen bearbetades och utökades av [[Martin Luther]] 1524 till tolv verser, [[Jesus Christus, unser Heiland, der von uns den Gotteszorn wandt]]. Den översättes av [[Olaus Petri]] 1530. Psalmen bearbetades av [[Anders Frostenson]] 1979. | Den ursprungliga latinska hymnen är ''[[Jesus Christus nostra salus]]'' från 1400-talet, som har 7 verser. De två första verserna är skrivna av [[Jan Hus]]. Psalmen bearbetades och utökades av [[Martin Luther]] 1524 till tolv verser, [[Jesus Christus, unser Heiland, der von uns den Gotteszorn wandt]]. Den översättes av [[Olaus Petri]] 1530. Psalmen bearbetades av [[Anders Frostenson]] 1979. | ||
== Tyska texten idag == | |||
{| class="wikitable" | |||
|- | |||
! Tyska texten||Svenska 1536|| Svenska 1695 | |||
|- | |||
| | |||
:Jesus Christus, unser Heiland, | |||
:der von uns den Gotteszorn wandt, | |||
:durch das bitter Leiden sein | |||
:half er uns aus der Höllen Pein. | |||
|| a || b | |||
|- | |||
| | |||
:Dass wir nimmer des vergessen, | |||
:gab er uns sein’ Leib zu essen, | |||
:verborgen im Brot so klein, | |||
:und zu trinken sein Blut im Wein. | |||
|| a || b | |||
|- | |||
| | |||
:Du sollst Gott den Vater preisen, | |||
:dass er dich so wohl wollt speisen | |||
:und für deine Missetat | |||
:in den Tod sein’ Sohn geben hat. | |||
|| a || b | |||
|- | |||
| | |||
:Du sollst glauben und nicht wanken, | |||
:dass’s ein Speise sei den Kranken, | |||
:den’ ihr Herz von Sünden schwer | |||
:und vor Angst ist betrübet sehr. | |||
|| a || b | |||
|- | |||
| | |||
:Er spricht selber: „Kommt, ihr Armen, | |||
:lasst mich über euch erbarmen; | |||
:kein Arzt ist dem Starken not, | |||
:sein Kunst wird an ihm gar ein Spott. | |||
|| a || b | |||
|- | |||
| | |||
:Hättst du dir was ’konnt erwerben, | |||
:was braucht ich für dich zu sterben? | |||
:Dieser Tisch auch dir nicht gilt, | |||
:so du selber dir helfen willt.<ref>[http://www.e-learning.germanistik.fu-berlin.de/mittelhochdeutsch-trainer/grammhtml_02.htm Mittelhochdeutsch und frühneuhochdeutsch „du wilt“ für neuhochdeutsch „du willst“, hier wegen des Reims beibehalten]</ref> | |||
|| a || b | |||
|- | |||
| | |||
:Glaubst du das von Herzensgrunde | |||
:und bekennest mit dem Munde, | |||
:so du bist<ref>Die Originaldrucke haben „so bistu“.</ref> recht wohlgeschickt, | |||
:und die Speise dein Seel erquickt. | |||
|| a || b | |||
|- | |||
| | |||
:Die Frucht soll auch nicht ausbleiben: | |||
:deinen Nächsten sollst du lieben, | |||
:dass er dein genießen kann, | |||
:wie dein Gott hat an dir getan. | |||
|} | |||
== Melodi == | == Melodi == |
Versionen från 8 augusti 2022 kl. 13.04
Jesus Kristus är vår hälsa är en nattvardspsalm.
Text
Den ursprungliga latinska hymnen är Jesus Christus nostra salus från 1400-talet, som har 7 verser. De två första verserna är skrivna av Jan Hus. Psalmen bearbetades och utökades av Martin Luther 1524 till tolv verser, Jesus Christus, unser Heiland, der von uns den Gotteszorn wandt. Den översättes av Olaus Petri 1530. Psalmen bearbetades av Anders Frostenson 1979.
Tyska texten idag
Tyska texten | Svenska 1536 | Svenska 1695 |
---|---|---|
|
a | b |
|
a | b |
|
a | b |
|
a | b |
|
a | b |
|
a | b |
|
a | b |
|
Melodi
Melodin är från 1400-talet, nedtecknad i Geystliche gesangk Buchleyn och Erfurter Enchiridion 1524. Men i koralboken Koralbok för Nya psalmer (1921) anges att melodin har medeltida ursprung men inte användes i 1697 års koralbok och inte heller fanns med i J.C.F. Haeffners koralböcker. I 1940 års koralbok anges den melodi som sedan 1986 används till nr 432, Prisad högt av herdars skara och som anges vara en medeltida julvisa.
Lars Högmarcks kommentar
Psalm nr 14 i 1695 års psalmbok
Jesus Christus nostra salus HUSS, Jesus Christus unser heyland D LUTHER, övers Laur PETRI
Thenne psalm är ock af D Lutheri förbettrad. Then tyska har allenast 10, men wår 14 wersar, och äro the eliest ganska olike til orden, fast än meningen och saken är then samma. V 3 med then spjs wil han trösta (D Sw, Psb), oss trösta (Cens). V 4 skal man stå i trone hårda (D Sw), sig om trone wårda (Cens), V 9 Jag tina synder på mig bär (D Sw), Tina synder jag på mig bär (Vet och Cens).
Publicerad i
- Tyska
- Erfurter Enchiridion som nr 11 med titeln Jesus Christus unser Heiland, der von uns
- Svenska
- Swenske Songer eller wisor (1536) som nr 23 med titeln Jesus Christus är wor helsa.
- 1572 års psalmbok med titeln JEsus Christus är wår helsa under rubriken "Om Altarens Sacrament".
- Göteborgspsalmboken som nr 7 på sid 13 med titeln Jesus Christus är wår Helsa under rubriken "Om HErrans Nattward".
- Den svenska psalmboken (1694) som nummer 17 med titeln Jesus Christus är wår helsa under rubriken "Om Herrans Nattward".
- Den svenska psalmboken (1695) som nr 14 med titeln Jesus Christus är wår helsa under rubriken "Catechismus författad i Sånger: Om HErrans Nattward".
- Den svenska psalmboken (1819) som nr 152 med titeln Jesus Kristus är vår hälsa under rubriken "Nådens medel: Sakramenten: Nattvarden".
- Den svenska psalmboken (1937) som nr 188 under rubriken "Nattvarden".
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 387 under rubriken "Nattvarden".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 216 under rubriken "Nattvarden".
- Lova Herren (1988) som nr 234 under rubriken "Nattvarden".
- Luthersk psalmbok (1991) som nr 780
Koralbearbetningar
- Jesus Christus, unser Heiland av Franz Tunder.[3]
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Jesus Christus är wår helsa (nr 14), där framgår också att förebilden är: "(Hohenfurth) 1410: Ihesus Christus nostra salus; Augsburg 1524: Jesus Christus unser Heiland, der von uns (tenori)".
- Hos Projekt Runeberg finns texten ur Swenske Songer eller wisor 1536
Källor
- ↑ Mittelhochdeutsch und frühneuhochdeutsch „du wilt“ für neuhochdeutsch „du willst“, hier wegen des Reims beibehalten
- ↑ Die Originaldrucke haben „so bistu“.
- ↑ Franz Tunder, Michael Belotti: Sämtliche Orgelwerke, 2012, Breitkopf & Härtel, Tyskland, ismn 9790004183908
|