O du, vår Herre Jesu Krist: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
== Melodin == | == Melodin == | ||
[[Fil:Schumann_melodi_Vater_unser.png|600 px|right|Melodin ur Schumanns Gesangbuch 1539]] | [[Fil:Schumann_melodi_Vater_unser.png|600 px|right|Melodin ur Schumanns Gesangbuch 1539]] | ||
Melodin är | Melodin är komponerad av [[Martin Luther]] 1539 och publicerades först i [[Valentin Schumann]]s [[Strassburger Gesangbuch|Gesangbuch]] <ref>[[1986 års psalmbok]] och [[Haeffners koralbok (1819), del 2]]</ref>. Luther använde en anonym melodi, antagligen till en världslig text. Andra versioner av parafraser på "Fader vår" har använt samma melodi, även känd som "Vater unser" eller "Old 112th" eftersom den senare användes i Engelska och skotska psaltarutgåvor till [[Psaltaren 112]]. | ||
[http://www.hymnary.org/tune/vater_unser_luther Lyssna på melodin]. Den är registrerad som [[Zahn katalog|Zahn]] 2561. | |||
I [[1697 års koralbok]] anges att melodin också används till psalmerna | I [[1697 års koralbok]] anges att melodin också används till psalmerna | ||
* 8 [[På Gud, vår Fader, jag nu tror|UPpå Gudh Fader jagh fast troor]] | * 8 [[På Gud, vår Fader, jag nu tror|UPpå Gudh Fader jagh fast troor]] | ||
* 9 [[Fader wår, som i himlom äst]] | * 9 [[Fader wår, som i himlom äst]] | ||
* 296 [[Gud Fader uti himmelrik|Gudh Fader uthi Himmelrijk]]. | * 296 [[Gud Fader uti himmelrik|Gudh Fader uthi Himmelrijk]]. | ||
Melodin används i [[den svenska psalmboken (1986)]] till psalmerna | Melodin används i [[den svenska psalmboken (1986)]] till psalmerna | ||
* 486 [[O Gud, du som de världar ser]] | * 486 [[O Gud, du som de världar ser]] | ||
Versionen från 11 september 2022 kl. 07.03
O du, vår Herre Jesus Krist är en gammal passionspsalm vars enda vers i 1695 års psalmbok var en översättning från 1694 av Jesper Swedberg av en tysk text av okänd författare, "O du mein Heiland Jesu Christ" från 1643. Den tyska texten är i sin tur en versifiering av en latinsk bön. Upphov anges först i 1819 års psalmbok då psalmen utökats med tre verser och bearbetats av Johan Olof Wallin 1816 (årtalen angavs först 1937).
Psalmen inleds 1695 med orden:
O Tu wår HErre JEsu Christ!
Som på tigh togst wår synd och brist
Melodin
Melodin är komponerad av Martin Luther 1539 och publicerades först i Valentin Schumanns Gesangbuch [1]. Luther använde en anonym melodi, antagligen till en världslig text. Andra versioner av parafraser på "Fader vår" har använt samma melodi, även känd som "Vater unser" eller "Old 112th" eftersom den senare användes i Engelska och skotska psaltarutgåvor till Psaltaren 112. Lyssna på melodin. Den är registrerad som Zahn 2561.
I 1697 års koralbok anges att melodin också används till psalmerna
Melodin används i den svenska psalmboken (1986) till psalmerna
- 486 O Gud, du som de världar ser
- 526 Att be till Gud han själv oss lär
- 603 Du, Herre, i din hägnad tar.
Publicerad i
- 1695 års psalmbok, nr 159 under rubriken "Om Christi pino och dödh".
- 1819 års psalmbok, nr 93 under rubriken "Jesu lidande, död och begravning: Jesus på korset".
- Sionstoner 1935, nr 188 under rubriken "Passionstiden".
- 1937 års psalmbok, nr 93 under rubriken "Passionstiden".
- Lova Herren 1987, nr 154 under rubriken "Passionstiden".
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Fadher wår som i Himblom äst (nr 8) där framgår också att förebilden är: "Vater unser im Himmelreich".
Källor
- Psalm- och sånglexikon av Oscar Lövgren (1964), sp. 492.
| |||||