Till dig ur hjärtegrunden: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
Rad 28: | Rad 28: | ||
== Publicerad i == | == Publicerad i == | ||
* [[2 Andelighe Wijsor (1625)]], ”TIl tigh aff hiertans grunde” [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/WivalliusL/titlar/AndeligheWijsor/sida/11/faksimil LB] | * [[2 Andelighe Wijsor (1625)]], ”TIl tigh aff hiertans grunde” [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/WivalliusL/titlar/AndeligheWijsor/sida/11/faksimil LB] | ||
* SAKNAS i [[Göteborgspsalmboken (1650)]] | |||
* [[1695 års psalmbok]] som nr 100 med titeln "Til tigh af hiertans grunde", under rubriken "Konung Davids Psalmer" | * [[1695 års psalmbok]] som nr 100 med titeln "Til tigh af hiertans grunde", under rubriken "Konung Davids Psalmer" | ||
* [[1819 års psalmbok]] som nr 183 med titeln "Till dig av hjärtans grunde", under rubriken "Nådens ordning: Omvändelsen: Ånger och tro (botpsalmer)". | * [[1819 års psalmbok]] som nr 183 med titeln "Till dig av hjärtans grunde", under rubriken "Nådens ordning: Omvändelsen: Ånger och tro (botpsalmer)". |
Versionen från 30 juni 2023 kl. 17.34
Till dig ur hjärtegrunden är en fransk psalm av Clément Marot från 1539, Dv fons de ma pensée. Den översattes till tyska av Ambrosius Lobwasser 1573, Zu dir von hertzen grunde. Enligt originalet är den utgiven av Laurentius W.N.. Detta har tolkats olika. Enligt Högmarck (1736) är översättningen till svenska utförd av D. Wallius som har tolkats som Laurentius Olai Wallius [1] Enligt Libris är den översatt av Lars Wivallius[2]. Så även enligt Oscar Löfgren[3]. Emil Liedgren är tveksam men anger Wivallius som trolig översättare.[4] Psalmens senaste bearbetning stod Anders Frostenson för 1980 då titelraden blev ny, Till dig ur hjärtegrunden.
Psalmen bygger på Psaltaren 130, liksom psalmen Ur djupen ropar jag till dig. De första bokstäverna i respektive vers i originalet 1625 bildar namnet JOHANNES NICOLAI.
Psalmen inleds 1695 med orden:
Til tigh af hiertans grunde I min nödh ropar jagh
Melodi
Originalets melodi är komponerad av den franske kompositören Gentian Melodin är enligt 1986 års psalmbok en tonsättning från "Strassburg 1539", eller möjligen 1542 som enligt Koralbok för Nya psalmer, 1921 också används till psalmen För hednavärlden vida (1921 nr 546). I den koralbok som då också innehöll 1819 års psalmer kallas melodin "gammal fransk folkmelodi" och där framgår att melodin är hämtad ur La forme des prières et chants ecclésiastiques som publicerades 1542 i Genève och oförändrad sen 1695 års psalmbok. Melodin anges därtill vara densamma som Haeffners koralbok nr 33 vilket borde syfta på 1819 års psalm nr 33 (Jag lyfter mina händer), men dess melodi har 1921 ändrats till en tonsättning med helt annat ursprung.
Användning
- Enligt 1697 års koralbok
- nr 33 Säg Herre, huru länge Wil tu förgäta migh
- nr 73 Min Gud jag nu åkallar
- nr 95 Jag lyfter mina händer och 1819 nr 33, vilken i senare psalmböcker har flera olika melodivarianter.
- Stridsropet den 1 april 1899
- Metodistkyrkans psalmbok
- Sånger och Psalmer
- Prof-Psalmer (1812)
- Andliga sånger och psalmer II 1903. N F S Grundtvig
Publicerad i
- 2 Andelighe Wijsor (1625), ”TIl tigh aff hiertans grunde” LB
- SAKNAS i Göteborgspsalmboken (1650)
- 1695 års psalmbok som nr 100 med titeln "Til tigh af hiertans grunde", under rubriken "Konung Davids Psalmer"
- 1819 års psalmbok som nr 183 med titeln "Till dig av hjärtans grunde", under rubriken "Nådens ordning: Omvändelsen: Ånger och tro (botpsalmer)".
- 1937 års psalmbok som nr 279 med titeln "Till dig av hjärtans grunde", under rubriken "Bättring och omvändelse".
- 1986 års psalmbok som nr 538 med titeln "Till dig ur hjärtegrunden", under rubriken "Att leva av tro - Bättring - omvändelse".
- Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986) som nr 359 under rubriken "Nöd och nåd" med något annorlunda text än i Den svenska psalmboken.
Se även
- Til tigh aff hiertans grundhe i 1625 års utgåva på Litteraturbanken
Källor
|