Välsignat vare Jesu namn: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Högmarck (1736) menar bestämt att det inte är en text av tyskt ursprung, utan menar att texten är av den danske kyrkoherden [[Hans Thomissøn|Hans Thomæus]]' text ''"Den kristne kirkes skønne navn"'' från 1560.<ref>Högmarck, Lars ''Psalmopoeographia'', Stockholm, 1736.</ref> Texten bearbetades av [[Johan Åström]] 1814 och senare också bearbetades ytterligare av [[Johan Olof Wallin]] 1816. Psalmen togs inte med i [[Den svenska psalmboken 1986]]. | Högmarck (1736) menar bestämt att det inte är en text av tyskt ursprung, utan menar att texten är av den danske kyrkoherden [[Hans Thomissøn|Hans Thomæus]]' text ''"Den kristne kirkes skønne navn"'' från 1560.<ref>Högmarck, Lars ''Psalmopoeographia'', Stockholm, 1736.</ref> Texten bearbetades av [[Johan Åström]] 1814 och senare också bearbetades ytterligare av [[Johan Olof Wallin]] 1816. Psalmen togs inte med i [[Den svenska psalmboken 1986]]. | ||
Första versen i [[1695 års psalmbok]] lyder: | |||
:::''Wälsignat ware Jesu Namn'' | :::''Wälsignat ware Jesu Namn'' | ||
:::''Och prisat utan ända'' | :::''Och prisat utan ända'' | ||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
| titel = Välsignat vare Jesu namn | | titel = Välsignat vare Jesu namn | ||
| beskrivning = Ragnar Schönblom spelar Välsignat vare Jesu namn på [[psalmodikon]], oktober 1968.}} | | beskrivning = Ragnar Schönblom spelar Välsignat vare Jesu namn på [[psalmodikon]], oktober 1968.}} | ||
== Högmarcks kommentar == | |||
== Publicerad i == | == Publicerad i == | ||
| Rad 24: | Rad 26: | ||
* [[1937 års psalmbok]] som nr 64 under rubriken "Nyårsdagen". | * [[1937 års psalmbok]] som nr 64 under rubriken "Nyårsdagen". | ||
* [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 38 under rubriken "Nyår". | * [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 38 under rubriken "Nyår". | ||
== Se även == | == Se även == | ||
Versionen från 17 juni 2024 kl. 18.26
Välsignat vare Jesu namn är en psalm i fem verser med svenskt ursprung, möjligen Laurentius Petri Nericius från 1567.
Text
Högmarck (1736) menar bestämt att det inte är en text av tyskt ursprung, utan menar att texten är av den danske kyrkoherden Hans Thomæus' text "Den kristne kirkes skønne navn" från 1560.[1] Texten bearbetades av Johan Åström 1814 och senare också bearbetades ytterligare av Johan Olof Wallin 1816. Psalmen togs inte med i Den svenska psalmboken 1986.
Första versen i 1695 års psalmbok lyder:
- Wälsignat ware Jesu Namn
- Och prisat utan ända
Melodi
Melodin är från 1569 enligt 1939 års koralbok. Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi, där framgår att förebilden är: 1539 Ter eeren van eenen jonghellingen, Cock 1539, Souterliedekens, 1540: This goet te beliden.
 |
| Fil:Wälsignad ware Jesu namn - Koral nr 64 - SMV - MMF7 0540 27.wav |
Högmarcks kommentar
Publicerad i
- 1562 års psalmbok med titeln Welsignat wari Jesu Nampn.
- 1572 års psalmbok med titeln WElsignat wari Jesu Nampn.
- Göteborgspsalmboken under rubriken "Om Tröst i Bedröfwelse".
- 1695 års psalmbok som nr 140 under rubriken "Om Jesu Namn och Välgierningar".
- 1819 års psalmbok som nr 64 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu namn".
- 1937 års psalmbok som nr 64 under rubriken "Nyårsdagen".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 38 under rubriken "Nyår".
Se även
- Hos Sibelius Akademinen finns Wälsignat ware Jesu Namn noterna till melodin.
Källor
- ↑ Högmarck, Lars Psalmopoeographia, Stockholm, 1736.
| |||||