Tersteegen, Gerhard

Från Psalmer och Andliga Sånger
Version från den 12 juli 2024 kl. 08.51 av Haeffner (diskussion | bidrag) (→‎Psalmer)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Gerhard Tersteegen, född 25 november 1697 i Moers, död 3 april 1769 i Mülheim an der Ruhr, var en reformert mystiker, köpman, bandvävare, lärare, författare och psalmdiktare. Han levde asketiskt och verkade i pietistisk anda såsom författare av uppbyggelseskrifter, konventikeltalare och själasörjare bland de fattigare folkklasserna. Ända från Holland, Danmark, Sverige och Amerika sökte man hans råd och ledning.

Tersteegen är representerad i flera psalmböcker internationellt. Bland andra i den danska Psalmebog for Kirke og Hjem med en psalm (nr 564 Kom, lad os trøstig vandre, som också tagits med i Roskilde Konvents Psalmebog 1855.

I The Church Hymn book 1872 är han representerad med fyra psalmer nr 655 God calling yet (Gott rufet noch, diktad 1730), nr 774 Thou hidden love of God (Verborgne Gottes liebe, Du, diktad 1731), nr 782 Something every heart is loving (diktad 1730) och nr 927 O thou, to whose all-searching sight (diktad 1731).

I The English Hymnal with Tunes, 1933, är han representerad med processionspsalmen Gott ist gegenwärtig, som till engelskan översattes av John Wesley till Lo! God is here! (nr 637). Till den texten används en melodi, som är en traditionell medeltida hymn medtagen ur den schweiziska psaltarhymnens koralbok från 1551 och kan sjungas unisont av kör och församling. Den sjungs vid upptagande av kollekt till åminnelse av apostlarna Simon Ivraren och Judas Taddeus den 28 oktober.

I Den svenska psalmboken 1986 finns han representerad med originaltexter till två verk (nr 79 och 615) samt med andra psalmer i till exempel Frälsningsarméns sångbok 1990 (FA) och Psalmer och Sånger 1987 (P&S).

Psalmböcker

Psalmer

Översatta psalmer

"1937" = 1937 års psalmbok och "1986" = 1986 års psalmbok, "FA" = Frälsningsarméns psalmbok, "Lilla Kempis" = Lilla Kempis



Källor