Min själ skall lova Herran
Min själ skall lova Herran (Nun lob mein Seel den Herren) är en lovpsalm av Johann Graumann Poliander (även Gramann eller Gromann), skriven 1530.
Text
Psalmen består på svenska av fyra 12-radiga verser och bygger på Psaltaren 103 (”Lova Herren, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort”). Det är en ljus text, trots tal om synd och förgänglighet, för ”Herrens nåd varar i evighet”.
Översättning
Texten översattes, troligen av Laurentius Petri Nericius, för Then Swenska Psalmeboken (1562)". Översättningen kom in i 1695 års psalmbok med titelraden "Min siäl skal lofwa Herran". Psalmen bearbetades av Johan Olof Wallin år 1816 och kom därefter även in i 1819 års psalmbok och 1937 års psalmbok. År 1982 bearbetades den ytterligare av Britt G Hallqvist för 1986 års psalmbok.
Melodi
Melodin i G-dur, 6/4 takt är troligen komponerad eller möjligen bearbetad för att passa denna text av Hans Kugelmann. Ofta anges melodin härstamma från 1400-talet. Samma melodi används till En Fader oss förenar, Han kommer i sin kyrka, Gud gav i skaparorden, O Herre, du som säger och Upp, psaltare och harpa.
Version från 1572
Thet samma Benedic. annorlunda
Mjn siel skal loffua HERran, Mitt hjerta skal ock prisa hans nampn. Han gör stoor mon och ähre, Sina Christenhet j alla land, Syndernar han förlåter, Och helar wår swagheet all, Medh nådhe han oss omfattar, Och hielper aff dödzens qual, Rikeligha han oss mättar, Förnyar ock andans krafft, Beskermer medh Lagh och retter, The oskyldigha ifrå straff.
Version från Manuale Lapponicum (1648), samiska
Kitta HERra muun sielu, ia caick mi muusne lie, suun Ailis nabma 2 Kitta maite puorre sodn muini tackam lie
Version från 1695
Min siäl skal lofwa HErran, Mitt hierta skal ock prisa hans Namn. Han giör stoor mohn och ähra Sin Christenhet j alla land: Synderna han förlåter, Och helar wår swaghet all, Medh nåde han oss omfattar, Och hielper af dödzens qwahl: Rikeliga han oss mättar: Förnyar ock Andans krafft, Beskärmer medh Lagh och rätter, The oskyldiga ifrån straff.
Version från 1819
Melodi som 1 (Upp, psaltare och harpa) Mkl 127
Min själ skall lofva Herran, Mitt tunga prisa skall hans namn: Han är från oss ej fjärran, Han räcker oss sin hulda famn. Han hörer våra böner Och helar all vår brist; Oss med sin nåd bekröner Och frälsar oss förvisst. Vår ungdomstid han mättar Med glädje utan tal, Och ålderns börda lättar Och hjelper oss i dödsens qval
Version från 1937
Publicerad i
- Then Swenska Psalmeboken (1572)
- Manuale Lapponicum (1648)
- Den svenska psalmboken (1695) som nr 86 under rubriken "Konung Davids Psalmer".
- Den svenska psalmboken (1819) som nr 16 under rubriken "Guds wäsen och egenskaper/Godhet och barmhärtighet".
- Sionstoner (1935) som nr 77 under rubriken "Guds lov".
- Den svenska psalmboken (1937) som nr 16, under rubriken "Guds lov".
- Psalmer för bruk vid krigsmakten (1961) som nr 16 vers 1.
- Den ekumeniska psalmboken (1986), som nr 9 under rubriken "Lovsång och tillbedjan".
- Lova Herren (1988) som nr 15 under rubriken "Guds lov".
Källor
Externa länkar
- Hos Cyberhymnal finns en engelsk översättning av Catherine Winkworth och en variant av melodin som delvis skiljer sig från den svenska
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Min siäl skal lofwa Herren
- Hos Projekt Runeberg finns noterna till melodin ur 1940 års melodipsalmbok
Se även
- Lova Herren, min själ som också utgår från Psaltaren 103
| |||||
Ursprungligen hämtad från Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Min_själ_skall_lova_Herran) --av --Vadmal (diskussion) 25 juni 2015 kl. 18.10 (UTC) och redigerad.