Den svenska psalmboken (1695)

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Desse äro de tio bud. Den första psalmens första vers med noter ur 1697 års koralbok

.

Den svenska psalmboken 1695 (ofta omtalad som 1695 års psalmbok) kallas även den karolinska psalmboken. För en mer detaljerad beskrivning av dess tillkomst se Vägen till 1695/1697. Den användes i Sverige under åren 1695–1819, i Finland till 1886, i vissa församlingar och väckelsekretsar betydligt längre.

Drivande kraft var Jesper Swedberg (1653-1735). Swedbergs psalmboksförslag av år 1694, antogs av kungen men refuserades sedan den tryckts på Swedbergs egen bekostnad. Den nya psalmboken byggde ändå till största delen på hans förslag. Refuseringen av i huvudsak 78 nyskrivna psalmer har kallats för "en av våra största litterära skandaler" av Magnus von Platen. Den författare som lämnat de flesta bidragen är dock Haquin Spegel. Övriga viktiga svenska bidragsgivare är Jakob Arrhenius, Gustaf Ållon och Petrus Brask (28 verk).

Ett intressant tidsdokument är att HErren och JEsus konsekvent skrivs med två stora begynnelsebokstäver, dock stavas Gud och Christus med bara en versal (stor bokstav).

En finskspråkig psalmbok baserad på denna, senare kallad Gamla psalmboken, sammanställdes under ledning av biskop Johannes Gezelius den yngre och trycktes 1701. Antalet psalmer var detsamma, liksom indelningen i olika avdelningar, men själva psalmerna skiljer sig.

Fram till 1819 hade 1695/97 års psalmbok/koralbok givits ut i 250 upplagor och 1,5 miljoner exemplar.

Titelbladet

har följande text:

Then Swenska Psalmboken Medh de stycker som dertill höra/ och på följande bladh upteknade finnas/ Uppå Kongl. May (s): Nådigste befalning/ Åhr M DC XCV Öfwersedd och nödtorfteligen förbättrad/ och Åhr 1697 i Stockholm af trycket uthgången. Stockholm/ Uthi thet af Kongl Maj(t): privil. Burchardi tryckerij af Joh. Jacob Benath/ F.

Innehållsförteckning

  • Kalendariuum Perpetuum
  • Then Swenska Psalm-Boken.
  • Evangelier och Epistler medh ther til hörige Kollecter och Böner
  • Swenska Mässan (Then Swenska Mässan)
  • Cathechismus Lutheri / medh Huustaflan (D. Martini Lutheri Catechismus (med Huustaflan))
  • S. Athanasii Symbolum
  • Christi pinos /etc Historia (Christi pinos Historia af alla Evangelierna uthdragen.)
  • Jerusalems förstöring (Een historia om Jerusalems jämmerliga förstöring, korteligen författad.)
  • En nödtorftig Bönebook bestående af efterförljande stycker:
    • Avenarii Morgon- och Aftonböner
    • Kyrkio-Böner / tienlige i allmän och besynnerlig andacht
    • Skrift- och Aflösnings-Bönebook / så ock om then H. Nattvardens wärdiga bruuk.
    • Böner för åthskilliga Stånd.
    • Böner uthi åthskilliga tillfällen.
    • Böner för resande personer
    • Litanien.

Kalendarium Perpetuum

Månadernas namn liknar våra dagars men det står även det gamla namnet ur nordiska mytologin och bondepraktikan:

  • Januarius Thors Månad
  • Februarius Böje Månad
  • Junius Midsommars Månad
  • Julius Hö Månad
  • Augustus SkiördeMånad
  • September HöstMånad
  • October SlachteMånad
  • November WinterMånad
  • December JuleMånad

För varje månad finns också en liten vers ur bondepraktikan som berättar vad man ska och inte ska göra denna månad. Det handlar t. ex. om skörden och slakten, om åderlåtning, sömn, bad och älskog.

Psalmer i 1695 års psalmbok

Musik

Melodierna finns i Koralbok (1697)

Se även

Källor


Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Den_svenska_psalmboken_(1695)&oldid=751907"