Desse äro de tio bud: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 22: Rad 22:
* [[Manuale Lapponicum (1648)]] med titeln ''Thesse är the tijo Budh''
* [[Manuale Lapponicum (1648)]] med titeln ''Thesse är the tijo Budh''
* [[Göteborgspsalmboken (1650)]] på s. 3 under rubriken "Om Gudz Lagh och itt Christeligit Lefwerne."
* [[Göteborgspsalmboken (1650)]] på s. 3 under rubriken "Om Gudz Lagh och itt Christeligit Lefwerne."
* [[Swedbwergs psalmbok (1694)]] som nr 1
* [[Swedbergs psalmbok (1694)]] som nr 1
* [[1695 års psalmbok]] som nr 1 med titeln ''Thesse äro the ti-jo Budh'', under rubriken "Catechismus författad i Sånger:Tio Gudz Budh."
* [[1695 års psalmbok]] som nr 1 med titeln ''Thesse äro the ti-jo Budh'', under rubriken "Catechismus författad i Sånger:Tio Gudz Budh."
* [[1819 års psalmbok]] som nr 142, kraftigt omarbetad av [[Johan Olof Wallin]] med ny titelrad ''Betraktom väl de tio bud'' under rubriken ''Helgelsen: Ordet''
* [[1819 års psalmbok]] som nr 142, kraftigt omarbetad av [[Johan Olof Wallin]] med ny titelrad ''Betraktom väl de tio bud'' under rubriken ''Helgelsen: Ordet''

Versionen från 10 augusti 2022 kl. 15.10

Första versen i originalupplagan av 1697 års koralbok

Desse äro de tio bud är en budordspsalm i 1695 års psalmbok med tolv verser, som liksom titeln anger innehåller tio guds bud.

Text

Upphovsman till den ursprungliga texten, Diß sind die heil'gen Zehn Geboth, är Martin Luther. Texten har översatts av Laurentius Petri Nericius. Från 1536 och tom 1695 slutar varje vers med orden "Kyrie eleison".

Vid Johan Olof Wallins kraftiga omarbetning till 1819 års psalmbok (nr 142) försvinner denna fras men ersätts av annan text. Dessutom byts titelraden "Desse äro de tio bud" till "Betraktom väl de tio bud". Några har betraktat den som en ny psalm. Till 1937 års psalmbok moderniseras bara språket. Den har uteslutits ur 1986 års psalmbok.

Melodi

Dys synd die heylgen zehn gebot, Erfurter Enchiridion, 1524

Melodin, som sattes av Luther, är hämtad från 11- 1200-talets folkliga Kyrie eleison, till exempel en av Heinrich Laufenberg. [1] Melodin finns i Geystliche gesangk Buchleyn. Där är den satt i F-dur med C-klav (se nedan) 2/2 takt. I 1697 års koralbok är den i samma tonart, fortfarande med C-klav, men med något utjämnad rytm. I Haeffners koralbok är den satt i C-dur men samma utjämnade rytm som i 1697. I dennas del 2 finns anteckningar som noterar en variant på de första 3 takterna som, enligt Haeffner, "förekommer i åtskilliga Svenska Choralböcker". Dessutom finns 3 takter för fjärde strofen i original, dvs Luthers egna. Det finns dessutom i del 2, som nr 1, en helt annan melodi till denna psalm, även den av M Luther.

Från 1819 är den i 4/4 takt, tidigare var den 2/2. Melodin i 1940 års koralbok är i princip helt ny och i 4/4 takt och F-dur.

Högmarcks Psalmopoeographia

Diss sind die heil'gen Zehn Geboth D Lutherus. Her ser man att Laur Petri är allenast Translator, efter han står jemte then Swenska Psalmen, men D Lutherus först Auctor til then tyska, hwaraf wår är tagen. Then siette och elfte wersarna af then Tyska Psalmen äro något annorlunda upsatte i Swenskon. I somliga Tyska Psalmböker finnas femton wersar, af hwilka de tre sidste icke äro förswenskade och lära twifwels utan wara af någon, efter Lutheri tid, tillagde. v.1. Genom Mosen tienaren sin. Veteres ) sin tienare D Swedbergs Psalm Bok sin tienare tro Censores). v.3. Låt intet fåfängt af tin mun D Swedb Ps.B.) --- gå af tin mun Veteres och Censores) v.8. fals Vet och D Sweb Ps.B.) falsk Cens.) Thet förra, såsom rettare, behålles doch i största delen af wåra nya Psalmböcker. v.9. Falskt ord D Sw Ps.B.) Falskt tyg Vet. och Cens.) v 11 GUDs bud-- lära oss hwad honom är täckt, them wil D Sw Ps.B.) thet wil Vet. och Cens.)

Publicerad i

Se även

Källor


  1. Tyska wikipedia