Gud, se i nåd till dessa två: Skillnad mellan sidversioner
Vadmal (diskussion | bidrag) m (ekumeniska) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Gud, se i nåd till dessa två''' är en [[bröllopspsalm]] av [[Johan Ludvig Runeberg]] från 1857 | '''Gud, se i nåd till dessa två''' är en [[bröllopspsalm]] av [[Johan Ludvig Runeberg]] från 1857. | ||
== Text == | |||
Psalmen är en [[förbön]] för det nygifta paret, och uppvisar i vers 3 en viss kärv realism (''"här levs ej städs i rosengård"'') som komplement till de skimrande framtidsvisioner som brukar dominera både vid vigsel och bröllopsfest. Runebergs har också en lyckovision, men av det lugnare (och mera långvariga?) slaget: ''"stilla(!) fröjd och ljuvlig ro"''. Sista versen är en vers av tillbedjan och gemensamt nedkallande av Guds välsignelse över hela [[församling]]en. | |||
Psalmen putsades upp på 1980-talet men blev ett utmärkt exempel på hur samma psalm numera sjungs i flera olika versioner. [[Den svenska psalmboken (1986)|Den svenska psalmboken 1986]] har i vers 1 bytt ut ''"som här inför ditt anlet stå"'' mot ''"som vi här ser inför dig stå"'' och ''"förenta"'' mot ''"gemensamt"''. Den [[finlandssvenska psalmboken (1986)|finlandssvenska psalmboken från 1986]] har istället ''"som här vi ser inför dig stå"'' respektive ''"tillsammans"'' (nr 235). | Psalmen putsades upp på 1980-talet men blev ett utmärkt exempel på hur samma psalm numera sjungs i flera olika versioner. [[Den svenska psalmboken (1986)|Den svenska psalmboken 1986]] har i vers 1 bytt ut ''"som här inför ditt anlet stå"'' mot ''"som vi här ser inför dig stå"'' och ''"förenta"'' mot ''"gemensamt"''. Den [[finlandssvenska psalmboken (1986)|finlandssvenska psalmboken från 1986]] har istället ''"som här vi ser inför dig stå"'' respektive ''"tillsammans"'' (nr 235). | ||
| Rad 11: | Rad 12: | ||
I vers 5 har verbets pluralform i båda psalmböckerna tagits bort, annars är texten den gamla. Men det torde anses ganska anmärkningsvärt att [[psalmbokskommitté]]erna inte lyckades enas om en så enkel upputsning av en av Runebergs mest sjungna psalmer. | I vers 5 har verbets pluralform i båda psalmböckerna tagits bort, annars är texten den gamla. Men det torde anses ganska anmärkningsvärt att [[psalmbokskommitté]]erna inte lyckades enas om en så enkel upputsning av en av Runebergs mest sjungna psalmer. | ||
== | == Melodi == | ||
Melodi i svenska psalmböcker från Strassburg 1545 (F-dur, 4/4, samma som till [[Se, Jesus är ett tröstrikt namn]]). I Finland används en melodi av [[Rudolf Lagi]] från 1867 (D-dur, 4/4). Vid psalmens första publicering framgår av [[Koralbok för Nya psalmer, 1921]] att melodin är en komposition från 1697 och samma som till psalmen [[Uppfaren är vår Herre Krist]] (1819 nr 115) som nu har titelraden [[Till himlen Herren Jesus for]]. | |||
== Publicerad i == | |||
* [[Runebergs psalmboksförslag (1857)]] som nr 326 under rubriken "För äkta makar", Sjunges som nr 180 | |||
* [[Metodistkyrkans psalmbok (1896)]] som nr 428 under rubriken "Vid brudvigsel". | |||
* [[Svenska Missionsförbundets sångbok 1920]] som nr 638 under rubriken "VI. Vid särskilda tillfällen. - A. Bröllop och familjefester." | |||
* [[Nya psalmer 1921]], tillägget till [[1819 års psalmbok]] som nr 572 under rubriken "Kyrkan och nådemedlen: Ordets ämbete och församlingslivet: Vid brudvigsel". | |||
* [[Sionstoner 1935]] som nr 770 under rubriken "Bröllop". | |||
* [[1937 års psalmbok]] som nr 234 under rubriken "Vigsel". | |||
* [[Finlandssvenska psalmboken (1943)]] som nr 233. | |||
* [[Frälsningsarméns sångbok 1968]] som nr 661 under rubriken "Speciella Sånger - Bröllop". | |||
* [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 235 under rubriken "Vigsel". | |||
* [[Den ekumeniska psalmboken (1986)]] som nr 82 under rubriken "Vigsel". | |||
* [[Lova Herren 1988]] som nr 797 under rubriken "Hem och familjeliv". | |||
{{wikisource verk}} | {{wikisource verk}} | ||
| Rad 28: | Rad 32: | ||
[[Kategori:Psalmer]] | [[Kategori:Psalmer]] | ||
[[Kategori:Finländska psalmer]] | [[Kategori:Finländska psalmer]] | ||
Nuvarande version från 1 februari 2024 kl. 13.34
Gud, se i nåd till dessa två är en bröllopspsalm av Johan Ludvig Runeberg från 1857.
Text
Psalmen är en förbön för det nygifta paret, och uppvisar i vers 3 en viss kärv realism ("här levs ej städs i rosengård") som komplement till de skimrande framtidsvisioner som brukar dominera både vid vigsel och bröllopsfest. Runebergs har också en lyckovision, men av det lugnare (och mera långvariga?) slaget: "stilla(!) fröjd och ljuvlig ro". Sista versen är en vers av tillbedjan och gemensamt nedkallande av Guds välsignelse över hela församlingen.
Psalmen putsades upp på 1980-talet men blev ett utmärkt exempel på hur samma psalm numera sjungs i flera olika versioner. Den svenska psalmboken 1986 har i vers 1 bytt ut "som här inför ditt anlet stå" mot "som vi här ser inför dig stå" och "förenta" mot "gemensamt". Den finlandssvenska psalmboken från 1986 har istället "som här vi ser inför dig stå" respektive "tillsammans" (nr 235).
I vers 2 har finlandssvenska psalmboken presensform: "de sluter nu i denna stund" medan Den svenska psalmboken från samma år, liksom de äldre versionerna har perfektform: "de slutit nu". De båda förstnämnda har dock ändrat det gamla "när dem bliv" till "hos dem bliv".
I vers 3 har båda psalmböckerna ändrat "här levs ej städs" till "här levs ej blott". Men i vers 4 blir skillnaderna större: 1986 års svenska psalmbok har "Din Ande må ledsaga dem och bli en gäst i deras hem" och i sista raden "får bli och bo" medan finlandssvenska psalmboken har: "Gud, låt din Ande leda dem" o.s.v. samt "må bli och bo".
I vers 5 har verbets pluralform i båda psalmböckerna tagits bort, annars är texten den gamla. Men det torde anses ganska anmärkningsvärt att psalmbokskommittéerna inte lyckades enas om en så enkel upputsning av en av Runebergs mest sjungna psalmer.
Melodi
Melodi i svenska psalmböcker från Strassburg 1545 (F-dur, 4/4, samma som till Se, Jesus är ett tröstrikt namn). I Finland används en melodi av Rudolf Lagi från 1867 (D-dur, 4/4). Vid psalmens första publicering framgår av Koralbok för Nya psalmer, 1921 att melodin är en komposition från 1697 och samma som till psalmen Uppfaren är vår Herre Krist (1819 nr 115) som nu har titelraden Till himlen Herren Jesus for.
Publicerad i
- Runebergs psalmboksförslag (1857) som nr 326 under rubriken "För äkta makar", Sjunges som nr 180
- Metodistkyrkans psalmbok (1896) som nr 428 under rubriken "Vid brudvigsel".
- Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 som nr 638 under rubriken "VI. Vid särskilda tillfällen. - A. Bröllop och familjefester."
- Nya psalmer 1921, tillägget till 1819 års psalmbok som nr 572 under rubriken "Kyrkan och nådemedlen: Ordets ämbete och församlingslivet: Vid brudvigsel".
- Sionstoner 1935 som nr 770 under rubriken "Bröllop".
- 1937 års psalmbok som nr 234 under rubriken "Vigsel".
- Finlandssvenska psalmboken (1943) som nr 233.
- Frälsningsarméns sångbok 1968 som nr 661 under rubriken "Speciella Sånger - Bröllop".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 235 under rubriken "Vigsel".
- Den ekumeniska psalmboken (1986) som nr 82 under rubriken "Vigsel".
- Lova Herren 1988 som nr 797 under rubriken "Hem och familjeliv".
| |||||