Heliga Trefaldighets dag
Heliga Trefaldighets dag eller Trefaldighetssöndag (på latin festum trinitatis eller dominica trinitatis) är numera den första söndagen efter pingst i den västliga kyrkan. Den infaller 56 dagar (8 veckor) efter påskdagen, alltså tidigast den 17 maj och senast den 20 juni.
Ursprunget
Ursprungligen var inom den äldre kyrkan denna söndag endast pingstens "oktav", det vill säga den åttonde dagen efter pingstdagen, "åttonde dag pingst", på fornsvenska attundi dagher). Om denna dess ursprungliga betydelse vittnar de gamla, ända in på 1900-talet brukliga texterna (perikoperna) Johannes 3: 1-15 och Romarbrevet 11:33-36.
Sedan 700-talet finns emellertid spår av, att dagens firande sattes i förbindelse med den heliga treenigheten. På Kyrkomötet i Arles 1260 blev en trinitatisfest på denna dag formligen påbjuden, vilket dock egentligen avsåg enbart den franska kyrkan. Men påven Johannes XXII gjorde 1334 ett sådant påbud gällande för hela den romersk-katolska kyrkan.
I den äldre kyrkan kallades trefaldighetssöndagen "första söndagen efter pingst" och upp till fem följande söndagar andra, tredje fjärde och femte söndagen efter pingst. De följande söndagarna räknades och var uppkallade efter Petri och Pauli dag (29 juni), Laurentii dag (10 augusti) och Cypriani dag (26 september). Under 800-talet började dock kyrkan räkna och uppkalla alla dessa söndagar "efter pingst", vilket den romerska kyrkan, i enlighet med "Missale Romanum" av 1570, gjorde fram till Andra vatikankonsiliet.[1]
Trinitatisfesten har dock alltid som romersk-katolsk kyrkofest varit av ringa betydelse. Till grund för denna fest låg antagligen den tanken att, då julen betraktades som Faderns högtid, påsken som Sonens och pingsten som den Helige Andes, skulle firandet av dessa stora högtider avslutas med en fest till hela den heliga treenighetens ära. Lutherska kyrkan tillägnade sig denna idé så till vida, att den upptog namnet "trefaldighetssöndag" (på latin ofta endast trinitatis, som är genitiv av trinitas, "treenigheten"), utan att förändra predikotexterna, ge söndagen annan karaktär än den ursprungligen haft som pingstens oktav, samt uppkallade alla följande söndagar till kyrkoårets slut efter trefaldighetssöndagen.
Luthers Kyrkopostilla
I Martin Luthers Kyrkopostilla, som har utläggningar om evangelierna för hela kyrkoåret, handlar utläggningen om Joh 3:1-15 Och war en man af de Phariseer, som het Nicodemus, och öfwerste bland Judarna, etc (nr 64). Luther inleder här med ett kort företal om den Hel. Trefaldighet, där han gör en utläggning om Gud, Sonen och den Helige Anden, treenigheten.
Det finns även En annan Predikan öfwer samma Evangelium (nr 65) huru man warder from och rättfärdig inför Gud.
Nutida bruk
Heliga Trefaldighets dag fick i Svenska kyrkan, efter införandet av 1983 års evangeliebok, även namnet Missionsdagen, vilket tidigare var en av kyrkoårets böndagar. Den liturgiska färgen är vit. Denna söndag brukar betraktas som övergången från festernas halvår med jul, påsk och pingst till det mer vardagliga halvåret, där de flesta söndagarna har grön liturgisk färg och bara har ett nummer i följden av "söndagar efter trefaldighet".
I Finland används fortfarande beteckningen efter pingst för söndagarna efter Trefaldighetssöndagen. Så heter första söndagen efter trefaldighet i stället andra söndagen efter pingst, andra söndagen efter trefaldighet heter tredje söndagen efter pingst, etc.
Intressant är att när man skulle välja gammaltestamentliga texter till 1983 års evangeliebok så valde man för denna dag 5 Mos 6:4-9, där verserna 4-6 lyder:
Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en. Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft.
som är judarnas trosbekännelse. Inledningen lyder
"Hör, o Israel, JHVH är vår Gud. JHVH är en" hebreiska:שמע ישראל יהוה אלהינו יהוה אחד, Shema Yisrael Adonaj (JHVH) Eloheinu Adonaj (JHVH) Echad)
Temat för dagens bibeltexter enligt 2003 års evangeliebok är Gud – Fader, Son och Ande,[2] och en välkänd text är epilogen i Matteusevangeliet (Matt 28:18), även kallad missionsbefallningen:
Ur Karl XII:s Bibel:
18 Och Jesus gick fram och talade medh them, och sade: Mig är gifwin all macht i himmelen, och på jordene. 19 Går förthenskul uth, och lärer all folck; och döper them, i namn Faders, och Sons, och thens Helga Andas. 20 Och lärer them att hålla alt thet jagh hafwer eder befalt: och sij, jagh är när eder alla dagar, in til Werldenes ända.
18 Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Mig är given all makt i himmelen och på jorden. 19 Gån fördenskull ut och gören alla folk till lärjungar, döpande dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn, 20 lärande dem att hålla allt vad jag befallt eder. Och se, jag är med eder alla dagar intill tidens ände."
Ur Bibel 2000:
"Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut."
Svenska kyrkan
Texter
Söndagens tema enligt 2003 års evangeliebok är Gud – Fader, Son och Ande. De bibeltexter som används för att belysa dagens tema är:[3]
|
|
|
|
|
|
|
|
Se även
Källor
- ↑ Trefaldighetssöndag i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
- ↑ Heliga trefaldighets dag el. missionsdagen Svenska kyrkan
- ↑ Den svenska psalmboken med tillägg sid 1453–1457