In dulci jubilo: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '{{Infobox musikstycke | titel = In dulci jubilo | transkription = | språk = Latin<br/>Tyska | översättning = | kompositör = |...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Infobox musikstycke
 
| titel            = In dulci jubilo
| transkription    =
| språk            = [[Latin]]<br/>[[Tyska]]
| översättning    =
| kompositör      =
| textförfattare  =
| musikförlag      =
| övrigt          =
}}
'''In dulci jubilo''' är en så kallad [[Makaronisk vers|makaronisk]] [[julpsalm]], det vill säga skriven på en blandning av [[svenska]] och [[latin]]. Sången är först känd på [[tyska]] och latin, "In dulci jubilo nun singet und seid froh", och anses härstamma från 1300-talet och vara skriven eller nedtecknad av professorn [[Petrus Dresdensis]] i [[Prag]]. En svensk översättning av den tyska versionen kom 1582. Psalmen börjar i krubban i stallet och slutar i himlens glädje.
'''In dulci jubilo''' är en så kallad [[Makaronisk vers|makaronisk]] [[julpsalm]], det vill säga skriven på en blandning av [[svenska]] och [[latin]]. Sången är först känd på [[tyska]] och latin, "In dulci jubilo nun singet und seid froh", och anses härstamma från 1300-talet och vara skriven eller nedtecknad av professorn [[Petrus Dresdensis]] i [[Prag]]. En svensk översättning av den tyska versionen kom 1582. Psalmen börjar i krubban i stallet och slutar i himlens glädje.


{{Lyssna|filnamn=In dulci jubilo.ogg|titel=In dulci jubilo| beskrivning =}}
Melodin (E-dur, ¾) finns i en handskrift från 1400-talets början, men antas vara minst lika gammal som texten, den kom i tryck i Sverige 1582 i sångboken ''[[Piae Cantiones]]''. Det är för övrigt just denna melodi som spelas av det konstfärdigt utformade astronomiska uret i [[Lunds domkyrka]] från 1400-talet. Enligt [[koralbok till Nya psalmer (1921)]] användes samma melodi till psalm nr [[Statt upp, o Sion, och lovsjung|68]] vilken i 1986 års psalmbok anges vara en "medeltida julvisa från 1533".
Melodin (E-dur, ¾) finns i en handskrift från 1400-talets början, men antas vara minst lika gammal som texten, den kom i tryck i Sverige 1582 i sångboken ''[[Piae Cantiones]]''. Det är för övrigt just denna melodi som spelas av det konstfärdigt utformade astronomiska uret i [[Lunds domkyrka]] från 1400-talet. Enligt [[1921 års koralbok med 1819 års psalmer]] användes samma melodi till psalm nr [[Statt upp, o Sion, och lovsjung|68]] vilken i 1986 års psalmbok anges vara en "medeltida julvisa från 1533".


Psalmen finns med i [[Göteborgspsalmboken 1650]] och 1695 års psalmbok. I samma version togs psalmen in i 1937 års psalmbok, men inte bland de andra julpsalmerna, utan under rubriken "Hymner och sånger" i slutet av psalmboken.  
Psalmen finns med i [[Göteborgspsalmboken 1650]] och 1695 års psalmbok. I samma version togs psalmen in i 1937 års psalmbok, men inte bland de andra julpsalmerna, utan under rubriken "Hymner och sånger" i slutet av psalmboken.  
Rad 18: Rad 8:
I 1986 års psalmbok har [[Jan Håkan Åberg]] både bearbetat de svenska raderna något och gjort en helsvensk översättning som står efteråt (med notering att texten inte är avsedd att sjungas eftersom psalmen är avsedd att sjungas på "makaroniska").
I 1986 års psalmbok har [[Jan Håkan Åberg]] både bearbetat de svenska raderna något och gjort en helsvensk översättning som står efteråt (med notering att texten inte är avsedd att sjungas eftersom psalmen är avsedd att sjungas på "makaroniska").


== Publikation ==
== Publicerad i ==
*[[Göteborgspsalmboken]] under rubriken "Om Christi Födelse".<ref>{{bokref |titel=Een wanligh psalmbook. Göteborgspsalmboken 1650 |efternamn=Lyster |förnamn=Jens |författarlänk= |medförfattare=Margareta Brogren |år=2002 |utgivare=Göteborgs stiftshistoriska sällskap, Tre Böcker Förlag AB |utgivningsort=Göteborg |isbn=9789170294778 |libris=8420225 |sid=127 }}</ref>
* [[Göteborgspsalmboken]] under rubriken "Om Christi Födelse".
*[[1695 års psalmbok]], som nr 130 under rubriken "Jule-högtids Psalmer".
* [[1695 års psalmbok]], som nr 130 under rubriken "Jule-högtids Psalmer".
*[[1937 års psalmbok]], som nr 606 under rubriken "Hymner och sånger"
* [[1937 års psalmbok]], som nr 606 under rubriken "Hymner och sånger"
*[[Den svenska psalmboken 1986]], som nr 433 under rubriken "Jul".
* [[Den svenska psalmboken 1986]], som nr 433 under rubriken "Jul".
*[[Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986)|Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland]] (1986) som nr 18 under rubruken "Jul", med titelraden  "Kom, alla stora, små, låt oss till kubban gå".
* [[Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986)|Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland]] (1986) som nr 18 under rubruken "Jul", med titelraden  "Kom, alla stora, små, låt oss till kubban gå".
*[[Julens önskesångbok]] (på svenska som "Låt oss med fröjd uppstå"), 1997, under rubriken "Traditionella julsånger", angiven som "Melodi från medeltiden".
* [[Julens önskesångbok]] (på svenska som "Låt oss med fröjd uppstå"), 1997, under rubriken "Traditionella julsånger", angiven som "Melodi från medeltiden".


== Se även ==
== Se även ==

Nuvarande version från 22 juli 2022 kl. 09.11

In dulci jubilo är en så kallad makaronisk julpsalm, det vill säga skriven på en blandning av svenska och latin. Sången är först känd på tyska och latin, "In dulci jubilo nun singet und seid froh", och anses härstamma från 1300-talet och vara skriven eller nedtecknad av professorn Petrus Dresdensis i Prag. En svensk översättning av den tyska versionen kom 1582. Psalmen börjar i krubban i stallet och slutar i himlens glädje.

Melodin (E-dur, ¾) finns i en handskrift från 1400-talets början, men antas vara minst lika gammal som texten, den kom i tryck i Sverige 1582 i sångboken Piae Cantiones. Det är för övrigt just denna melodi som spelas av det konstfärdigt utformade astronomiska uret i Lunds domkyrka från 1400-talet. Enligt koralbok till Nya psalmer (1921) användes samma melodi till psalm nr 68 vilken i 1986 års psalmbok anges vara en "medeltida julvisa från 1533".

Psalmen finns med i Göteborgspsalmboken 1650 och 1695 års psalmbok. I samma version togs psalmen in i 1937 års psalmbok, men inte bland de andra julpsalmerna, utan under rubriken "Hymner och sånger" i slutet av psalmboken.

I 1986 års psalmbok har Jan Håkan Åberg både bearbetat de svenska raderna något och gjort en helsvensk översättning som står efteråt (med notering att texten inte är avsedd att sjungas eftersom psalmen är avsedd att sjungas på "makaroniska").

Publicerad i

Se även

Källor


Wikisource
Texten till In dulci jubilo finns på Wikisource.


Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=In_dulci_jubilo&oldid=16675"