Kärlek från vår Gud: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Vadmal (diskussion | bidrag) m (→Publicerad i: 1-325) |
Vadmal (diskussion | bidrag) m (→Publicerad i: Cecilia (1986) mfl) |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
: ''"Det som förde oss tillsammans var vår längtan efter Guds kärlek och vår önskan att tjäna Herren i hans församling. Marie ville vara tjänarinna, och snart lärde hon sig också att vara en Herrens tjänarinna. Sången är född i stillhet. Den är skriven till min Marie utan andra tankar än att den skulle bli henne till glädje samt enkelt och rakt på sak uttala, vilka känslor som rörde sig hos mig under vår kärleks första möte och tillväxt."'' | : ''"Det som förde oss tillsammans var vår längtan efter Guds kärlek och vår önskan att tjäna Herren i hans församling. Marie ville vara tjänarinna, och snart lärde hon sig också att vara en Herrens tjänarinna. Sången är född i stillhet. Den är skriven till min Marie utan andra tankar än att den skulle bli henne till glädje samt enkelt och rakt på sak uttala, vilka känslor som rörde sig hos mig under vår kärleks första möte och tillväxt."'' | ||
Tre år senare, år 1857, kom texten i tryck. Den blev också medtagen i tilläggen till [[Roskilde Konvents Psalmebog]], samt i [[Psalmebog för Kirke och hjem 1912]]. Enligt [[Frälsningsarméns sångbok 1968]] gjordes översättningen till svenska av [[Sven Johan Ögrim]] år 1900. | Tre år senare, år 1857, kom texten i tryck. Den blev också medtagen i tilläggen till [[Roskilde Konvents Psalmebog]], samt i [[Psalmebog för Kirke och hjem (1912)]]. Enligt [[Frälsningsarméns sångbok (1968)]] gjordes översättningen till svenska av [[Sven Johan Ögrim]] år 1900. | ||
Den finns publicerad 1921 i Svenska kyrkans "Nya psalmer" men saknas i 1937 års psalmbok för att åter tas med 1986. | |||
Det finns flera melodier till psalmen. Den mest sjungna är sannolikt den av [[H S Thompson]] (A-dur, 4/4), som är en amerikansk vismelodi (”Lilly Dale”) till texten ”’Twas a calm still night” och som vid mitten av 1800-talet kom till Danmark via några [[mormoner|mormonmissionärer]]. | Det finns flera melodier till psalmen. Den mest sjungna är sannolikt den av [[H S Thompson]] (A-dur, 4/4), som är en amerikansk vismelodi (”Lilly Dale”) till texten ”’Twas a calm still night” och som vid mitten av 1800-talet kom till Danmark via några [[mormoner|mormonmissionärer]]. | ||
Den andra melodin (D-dur, 4/4), som i [[Den svenska psalmboken 1986]] är a-melodi, till skillnad från Thompsons som är b-melodi, är komponerad av [[Johan Peter Emilius Hartmann]] 1876 och den melodiversion som [[Koralbok för Nya psalmer | Den andra melodin (D-dur, 4/4), som i [[Den svenska psalmboken 1986]] är a-melodi, till skillnad från Thompsons som är b-melodi, är komponerad av [[Johan Peter Emilius Hartmann]] 1876 och den melodiversion som [[Koralbok för Nya psalmer (1921)]] anger. | ||
==Publicerad i== | ==Publicerad i== | ||
*[[Nya psalmer 1921]] som nr 585 under rubriken "Det Kristliga Troslivet: Troslivet hos den enskilda människan: Barnaskapet hos Gud i Kristus". | *[[Nya psalmer (1921)]] som nr 585 under rubriken "Det Kristliga Troslivet: Troslivet hos den enskilda människan: Barnaskapet hos Gud i Kristus". | ||
*[[Fridstoner 1926]] som nr 90 under rubriken "Frälsnings- och helgelsesånger". | *[[Fridstoner (1926)]] som nr 90 under rubriken "Frälsnings- och helgelsesånger". | ||
*[[ | *[[Frälsningsarméns sångbok (1929)]] som nr 303 under rubriken "Jubel, erfarenhet och vittnesbörd". | ||
*[[ | *[[Svensk söndagsskolsångbok (1929)]] som nr 29 under rubriken "III Guds kärlek och omsorg". | ||
*[[Musik till Frälsningsarméns sångbok 1930]] som nr 303. | *[[Musik till Frälsningsarméns sångbok (1930)]] som nr 303. | ||
*[[Sionstoner 1935]] som nr 99 under rubriken "Frälsningens grund i Guds kärlek och förverkligande genom Kristus". | *[[Sionstoner (1935)]] som nr 99 under rubriken "Frälsningens grund i Guds kärlek och förverkligande genom Kristus". | ||
*[[Förbundstoner 1957]] som nr 23 under rubriken "Guds uppenbarelse i Kristus: Guds och Kristi kärlek". | *[[Förbundstoner (1957)]] som nr 23 under rubriken "Guds uppenbarelse i Kristus: Guds och Kristi kärlek". | ||
*[[Segertoner 1960]] som nr 95. | *[[Segertoner (1960)]] som nr 95. | ||
*[[Frälsningsarméns sångbok 1968]] som nr 718 under rubriken "Begynnelse Och Avslutning". | *[[Frälsningsarméns sångbok (1968)]] som nr 718 under rubriken "Begynnelse Och Avslutning". | ||
*Den ekumeniska delen av [[Psalm_1–325_i_den_ekumeniska_psalmboken|Den svenska psalmboken 1986]], [[1986 | *Den ekumeniska delen av [[Psalm_1–325_i_den_ekumeniska_psalmboken|Den svenska psalmboken (1986)]], [[Cecilia (1986)]], [[Psalmer och Sånger (1987)]], [[Segertoner (1988)]] och [[Frälsningsarméns sångbok (1990)]] som nr 29 under rubriken ”Gud, vår Skapare och Fader”. | ||
*[[Sångboken 1998]] som nr 73. | *[[Sångboken (1998)]] som nr 73. | ||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
Versionen från 26 december 2015 kl. 17.28
Kärlek från vår Gud (Kjærlighed fra Gud) är en psalm om Guds kärlek av danska prästen Jens Nicolai Ludvig Schjørring (1825-1900). Den har ofta använts vid bröllop. Schjørring skrev psalmen i juni år 1854, under den tid han var kaplan i Lyderslev, strax efter förlovningen med en lärardotter som var piga i prästgården och som vårdat honom när han var sjuk. Själv skrev han:
- "Det som förde oss tillsammans var vår längtan efter Guds kärlek och vår önskan att tjäna Herren i hans församling. Marie ville vara tjänarinna, och snart lärde hon sig också att vara en Herrens tjänarinna. Sången är född i stillhet. Den är skriven till min Marie utan andra tankar än att den skulle bli henne till glädje samt enkelt och rakt på sak uttala, vilka känslor som rörde sig hos mig under vår kärleks första möte och tillväxt."
Tre år senare, år 1857, kom texten i tryck. Den blev också medtagen i tilläggen till Roskilde Konvents Psalmebog, samt i Psalmebog för Kirke och hjem (1912). Enligt Frälsningsarméns sångbok (1968) gjordes översättningen till svenska av Sven Johan Ögrim år 1900.
Den finns publicerad 1921 i Svenska kyrkans "Nya psalmer" men saknas i 1937 års psalmbok för att åter tas med 1986.
Det finns flera melodier till psalmen. Den mest sjungna är sannolikt den av H S Thompson (A-dur, 4/4), som är en amerikansk vismelodi (”Lilly Dale”) till texten ”’Twas a calm still night” och som vid mitten av 1800-talet kom till Danmark via några mormonmissionärer.
Den andra melodin (D-dur, 4/4), som i Den svenska psalmboken 1986 är a-melodi, till skillnad från Thompsons som är b-melodi, är komponerad av Johan Peter Emilius Hartmann 1876 och den melodiversion som Koralbok för Nya psalmer (1921) anger.
Publicerad i
- Nya psalmer (1921) som nr 585 under rubriken "Det Kristliga Troslivet: Troslivet hos den enskilda människan: Barnaskapet hos Gud i Kristus".
- Fridstoner (1926) som nr 90 under rubriken "Frälsnings- och helgelsesånger".
- Frälsningsarméns sångbok (1929) som nr 303 under rubriken "Jubel, erfarenhet och vittnesbörd".
- Svensk söndagsskolsångbok (1929) som nr 29 under rubriken "III Guds kärlek och omsorg".
- Musik till Frälsningsarméns sångbok (1930) som nr 303.
- Sionstoner (1935) som nr 99 under rubriken "Frälsningens grund i Guds kärlek och förverkligande genom Kristus".
- Förbundstoner (1957) som nr 23 under rubriken "Guds uppenbarelse i Kristus: Guds och Kristi kärlek".
- Segertoner (1960) som nr 95.
- Frälsningsarméns sångbok (1968) som nr 718 under rubriken "Begynnelse Och Avslutning".
- Den ekumeniska delen av Den svenska psalmboken (1986), Cecilia (1986), Psalmer och Sånger (1987), Segertoner (1988) och Frälsningsarméns sångbok (1990) som nr 29 under rubriken ”Gud, vår Skapare och Fader”.
- Sångboken (1998) som nr 73.
Externa länkar
- CyberHymnal - lyssna på H S Thompsons version.
Källor
- Oscar Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 623
| |||||
Ursprungligen hämtad från Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Kärlek_från_vår_Gud) --av --Vadmal (diskussion) 26 juni 2015 kl. 10.10 (UTC) och redigerad.