Sandell, Lina
Carolina "Lina" Wilhelmina Sandell, gift Berg, född 3 oktober 1832 i Fröderyds socken, död 27 juli 1903 i Stockholm,[1] var en svensk poet, författare och psalmförfattare.
Hon var dotter till prosten och topografen Jonas Sandell. Lina Sandell skrev oftast under signaturen L.S. och hennes namn anges omväxlande med flicknamn, endast makens efternamn eller båda dessa i växlande kombination. Som gift skrev hon alltid sitt namn som Lina Berg, dubbelt efternamn använde hon aldrig själv.
Biografi
Tidiga år
Lina Sandell fick sin utbildning av fadern i hemmet, och introducerades redan i åtta-nio års ålder för främmande språk. Hon var sjuklig som barn och vid tio års ålder drabbades hon av en nervfeber, som gjorde henne delvis förlamad.
Lina Sandell blev allt sämre, i juli 1843 föll hon i dvala och alla trodde att hon skulle dö. Hon återhämtade sig dock. 17 november 1844 skall hon ha slagit upp den bibeltext som fadern samtidigt predikade i kyrkan, som handlade om Jairos dotter uppväcks från de döda och vid läsandet av texten hört Guds röst säga henne: Är du beredd? Lina skall ha svarat Herre jag tror, hjälp min otro!. I samma stund fick hon kraft att resa sig ur sängen. Då familjen återkom från kyrkan stod hon påklädd i dörren och mötte dem.
Därefter firade Lina Sandell 17 november som en särskild högtidsdag. Även om hon kom att förbli svag och bräcklig återhämtade hon sig alltmer. Hon kom tidigt att intressera sig för poesi, dikten Den gamla asken skrev hon redan som 14-åring.[2]
Diktande och vuxna liv
Redan 1852 hade hon skrivit över 100 dikter. 1853 utgav hon sin första diktsamling Andeliga Vårblommor. Året därpå vann hon andra pris Evangeliska Traktatsällskapets novellpristävling med Si, dörren är öppen, vilken utgavs i bokform och såldes i över 60 000 exemplar. Flera av hennes dikter publicerades i Budbäraren under signaturen L.S. Tidningens redaktör Bernhard Wadström blev tidigt en av Lina Sandells uppbackare och ett viktigt stöd under resten av hennes liv.[3]
Lina Sandells liv var fyllt av tragedier. Hennes far drunknade i Vättern under en gemensam sjöresa 24 juli 1858, då hon var 26 år.[3] Två år senare avled hennes mor.
Hon gifte sig 1867 med den sju år yngre köpmannen och riksdagsledamoten Oscar Berg (1839–1903) och de flyttade till Stockholm. Lina Sandell var redaktör vid makens bokförlag i Stockholm. Hon författade texter framför allt för söndagsskolornas bruk. Hon utgav Berättelser för söndagsskolan (1870–1874), Samlade sånger (3 band, 1882–1892), kalendern Korsblomman (1865–1902), en mängd översättningar, med mera.
Från 1889 var hon redaktör för Evangeliska fosterlandsstiftelsens uppbyggelsetidskrift Barnens vän. Hon skrev över 1700 dikter, bland andra Tryggare kan ingen vara, Blott en dag, Bred dina vida vingar samt Jag kan icke räkna dem alla.
Lina Sandell skrev även väckelsesånger. En bland många är Deruppe ingen död skall vara mer känd som sången om "Lilla Svarta Sara".
En av hennes mer betydelsefulla arbetsuppgifter var att redigera Evangeliska Fosterlandsstiftelsens årskalender Korsblomman, vilken hon redigerade under 37 år, från 1866 till 1902. Kalendern hade ett omväxlande innehåll, med bland annat sånger, dikter, berättelser och biografier.
Sista tid
1892 insjuknade hon i tyfoidfeber. Deras enda barn dog vid födseln. Hon har ibland felaktigt omtalats som "Lina Sandell-Berg". Efter giftermålet skrev hon sig dock alltid som Lina Berg, men fortsatte att som författare kalla sig "Lina Sandell" eller ofta använda signaturen "L.S.". Något dubbelnamn använde hon aldrig.
Lina Sandell fick mot slutet av sitt liv en demens, som tog ifrån henne det språk hon under sitt aktiva liv försörjt sig på. Hon hade under de sista åren av sitt liv svårt att tala. Lina Sandell avled 1903. Begravningen ägde rum i Solna kyrka den 31 juli samma år. Omkring ett tusen personer hade kommit till begravningen, men bara ett mindre antal av dem fick plats i kyrkan. En kör sjöng hennes sång Jag är en gäst och främling. Ute vid graven sjöng kören Tryggare kan ingen vara och alla församlade stämde med en mun in i sången. På hennes gravsten på Solna kyrkogård i Stockholm står hennes egna ord "Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara".
Maken Oscar Berg avled på grund av komplikationer orsakade av diabetes, i oktober samma år som hustrun.
Betydelse och eftermäle
Sandell finns representerad med 14 originalverk i 1986 års psalmbok, alla i den ekumeniska delen
- nr 45 Jesus för världen givit sitt liv
- nr 81 Herre, samla oss nu alla
- nr 100 Tillkomme ditt rike
- nr 184 Jesus kär, var mig när
- nr 190 Bred dina vida vingar
- nr 196 Låt mig börja med dig
- nr 207 En liten stund med Jesus
- nr 248 Tryggare kan ingen vara
- nr 249 Blott en dag
- nr 250 Är det sant att Jesus är min broder
- nr 260 Jag kan icke räkna dem alla
- nr 276 Herre, med kraft ifrån höjden bekläd mig
- nr 279 Lev för Jesus, intet annat
- nr 322 Jag är en gäst och främling
I Verbums psalmbokstillägg (2003)
- nr 722 Ge oss än en stund av nåd).
Därtill finns hon representerad i bland annat EFS-tillägget 1986,
- I Lova Herren (1988) är hon representerad med 179 psalmtexter, i huvudsak egna produktioner, samt en bordsbön.
- I Herde-Rösten (1892) finns 9 psalmer signerade av henne.
- I Svensk söndagsskolsångbok (1908) är Sandell rikligt representerad.
- I Svenska Missionsförbundets sångbok (1920) ("SMF") tog man med 78 originaltexter och elva översatta texter av henne.
- I Sionstoner (1889) är hon rikligt representerad i både den första och andra samlingen.
Tåget Y32 1404 som trafikerar Krösatågen i Småland och Halland, och rör sig på järnvägarna Jönköping-Växjö, Nässjö-Halmstad och Jönköping-Tranås, har fått namnet Lina Sandell.[4]
I hennes barndomshem, Fröderyds prästgård, finns i dag ett litet museum, Lina Sandellgården. I dess trädgård, under den trehundraåriga asken där hon satt när hon skrev sina alster, finns Axel Wallenbergs staty av Lina Sandell. Den restes 1953, vid femtioårsminnet av hennes bortgång.[5]
Psalmer av Lina Sandell
Se även
Litteratur
- Brügge, Anne: Carolina (Lina) Wilhelmina Sandell-Berg i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
- P. Harling, Ett ögonblick i sänder. Lina Sandell och hennes sånger. Örebro 2003
- O. Lövgren Lina Sandell - hennes liv och diktning. Stockholm 1965
- Mannström, Oscar: Sandell, Lina i Svenskt biografiskt lexikon
- A. Nilsson. Flickan i trädet. En bok om Lina Sandell. Stockholm 1986
- Selander, Inger (2004). ”Lina Sandell som resenär”. Från Eden till Damavdelningen : studier om kvinnan i litteraturen : en vänbok till Christina Sjöblad (2004): sid. 49-60. Libris 9928380
- S. Storckenfeldt,Lina Berg, född Sandell, 'L.S.' Lefnadsteckning, Stockholm 1906
- A. Valen-Senstad, Lina Sandell - et digterliv til Herrens ære. Oslo 1995
- S. Walter, 'Det var en plågsam stund, en stund af smärta.' En psykobiografi över Lina Sandells sorgeberarbetning mellan åren 1858-1862. Skellefteå 2013.
- J. Rinman, Lina Sandell (L.S.) Hennes samtid och vår. Stockholm 1932
- Göran Åberg, "Lina Sandell och Jönköping." i: Arkiv Fakultet Kyrka. Festskrift till Ingmar Brohed. (Studia historico-ecclesiastica Lundensis 48.) Lund 2004.
länkar
- Lina Sandells hemsida
- Solna församling om Lina Sandells grav
- Placering av Lina Sandells grav på Solna kyrkogård
- Kristnet.org
- Sandell, Lina i Libris
Källor
- ↑ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Berg, Karolina Wilhelmina
- ↑ Sällsamheter i Småland, del 3, s. 218-220
- ↑ 3,0 3,1 Sällsamheter i Småland, del 3, s. 221
- ↑ Kjell-Arne Karlsson. ”Många testade nya tåget Itino” (på svenska). Västerviks tidning. Arkiverad från originalet. https://archive.is/20151021080428/http://www.vt.se/nyheter/manga-testade-nya-taget-itino-3565016.aspx.
- ↑ Smålands Gille i Göteborg – årsbok 1993, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1993. "Lina Sandell som årets smålänning", av Sven B. Linde
| |||||