Nya sidor
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
(nyaste | äldsta) Visa (50 nyare | 50 äldre) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)
- 4 april 2024 kl. 17.40 Dippelsk (historik | redigera) [157 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Begreppet '''Spenersk''' syftar på den gren av pietism, radikalpietismen som Johann Konrad Dippel grundade. == Källor == Kategori:Pietism')
- 4 april 2024 kl. 17.38 Spenersk (historik | redigera) [135 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Begreppet '''Spenersk''' syftar på den gren av pietism som Philipp Jacob Spener grundade. == Källor == Kategori:Pietism')
- 4 april 2024 kl. 07.23 Fattigvård (historik | redigera) [7 340 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ': '''''Fattighus''' hänvisar hit. Se även Fattighuskabarén.'' thumb|right|300px|Fattigstuga i [[Småland.]] thumb|right|300px|[[Katarina fattighus i Stockholm år 1881. Det rådde ofta bättre förhållanden i städernas fattighus än i landsbygdens fattigstugor, men istället var hjonens frihet mer beskuren.]] thumb|right|300px|Fattigstuga i [[USA.]] '''Fattigvård'''...')
- 4 april 2024 kl. 07.05 Religionsfrihetslag (1951) (historik | redigera) [260 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Religionsfrihetslagen''' tillkom den 26 oktober (1951:680)<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/religionsfrihetslag-1951680_sfs-1951-680/ Lagtexten]</ref> == Källor == <references/> Kategori:Religion')
- 4 april 2024 kl. 06.33 Dissenterlagarna (historik | redigera) [2 234 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Dissenterlagarna''' är ett gemensamt namn på de lagar som stiftades 1860 och 1873 och som gav svenskar rätt att lämna Svenska kyrkan under förutsättning att de gick in i ett av staten godkänt samfund. Straffet för att konvertera hade tidigare varit landsförvisning.<ref name=alltombibeln>[http://www.alltombibeln.se/kristendomenshistoria/1801.htm Väckelsernas tid - 1800-talet Kristendomens historia]</ref> I lagen från 1860 används termen ''Svens...')
- 4 april 2024 kl. 06.21 Toleransediktet (historik | redigera) [4 020 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Toleransediktet''' var ett edikt om tolerans som utfärdades under Gustav III:s regering, 24 januari 1781. Bidragande till ediktets tillkomst var bland annat Anders Chydenius. == Historik == Sedan Uppsala möte hade lutherdomen varit enda tillåtna religionen i riket. Förutom upplysningens idéer om frihet fanns det ekonomiska incitament till religionsfrihet, så att utländska specialister kunde arbeta i Sverige med värdefulla bi...')
- 2 april 2024 kl. 05.13 Riksdagsbeslut (1779) (historik | redigera) [3 860 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Riksdagen beslutade den 26 januari år 1779 angående vissa friheter och begränsningar i religionsfriheten för "till riket inflyttade". Konventikelplakatet gällde fortfarande så allmänna sammankomster som bönemöten var fortfarande förbjuda. Texten lyder: ”Då en fri Religions öfning för the Utlänningar, som i Riket wilja inflytta, instämmer med den nästan uti alla wälbestälta Stater införde och menskligheten hedrande Samvets-friheten, hafwe wi äfwe...')
- 31 mars 2024 kl. 11.49 Lindenschmidt-strof (historik | redigera) [556 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Lindenschmidt-strof''' är ett tyskt versmått ofta använt på 1500-talet, men sällan senare. Det skrevs en visa om rövaren Lindenschmidt som avrättades 1490 och den gav namn åt versmåttet, men hade använts långt tidigare också. Första strofen i visan lyder :Es ist nicht lange, dass es geschah, :dass man den Lindenschmidt reiten sah, :auf einem hohen Rosse. :Er reit den Rheinstrom auf und ab; :er hat ihn gar wohl genossen. Formel [4ma 4ma 3wb 4ma 3...')
- 31 mars 2024 kl. 11.37 Augsburgska interim (historik | redigera) [1 279 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Augsburgska interim''' kallar man den av kejsar Karl V vid riksdagen i Augsburg 1548 framlagda religionsstadgan, genom vilken han hoppades att kunna på fredlig väg slita den mellan katoliker och protestanter uppkomna striden. Oaktat detta interim fordrade en nära nog fullständig återgång till katolicismen, lyckades det icke vinna några egentliga sympatier bland katolikerna och ännu mindre bland prot...')
- 29 mars 2024 kl. 17.47 Lindenschmid-Ton (historik | redigera) [280 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ' == Källor == * [https://www.adwmainz.de/fileadmin/adwmainz/MuKo_Publikationen/Klingende_Denkmaeler/BKD-Kirchenlied.pdf Gesellschaft zur wissenschaftlichen Edition des deutschen Kirchenlieds] Kategori:Tyska koralböcker')
- 25 mars 2024 kl. 14.48 Gottfrid Billing (historik | redigera) [31 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Billing, Gottfrid) Märke: Ny omdirigering
- 25 mars 2024 kl. 14.48 Erik Natanael Söderberg (historik | redigera) [39 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Söderberg, Erik Natanael) Märke: Ny omdirigering
- 25 mars 2024 kl. 14.47 E N Söderberg (historik | redigera) [39 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Söderberg, Erik Natanael) Märke: Ny omdirigering
- 25 mars 2024 kl. 14.38 A F Runstedt (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Runstedt, Axel Fredrik) Märke: Ny omdirigering
- 25 mars 2024 kl. 09.22 Psalmbokskommittens revision av 1819 (1911) (historik | redigera) [576 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Förslag till reviderad psalmbok för Svenska Kyrkan''', på Kungl Maj:ts nådiga uppdrag utgifvet af J A Eklund, A F Runstedt och E N Söderberg, 2:a upplagan daterad 15 oktober 1911 Utgåvan innehåller 636 psalmer. Den sista är, som vanligt, Herre signe du och råde av Jesper Swedberged tillägg av J O Wallins verser. == Källor == * Originalboken Kategor:Psalmboksförslag')
- 25 mars 2024 kl. 08.41 O Herre Gud, gör nåd med mig, texter (historik | redigera) [3 552 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''O Herre Gud, gör nåd med mig''' olika textvarianter {| ! Tyska || 1650 || 1695 || §8§9|| Alin || Eklund || 1921 || 1937 || 1986 |- | || || || || O Herre Gud, gör nåd med mig || || || || |}')
- 23 mars 2024 kl. 06.19 Strassburger Kichen ampt (historik | redigera) [1 650 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Strassburger Kirchen ampt''' var en tysk koralbok utgiven i Strassburg 1525 vars första del hette Teutsch Kirchen ampt. Den är tryckt av Wolfgang Köppel == Melodi nr 1 == 150px|mid| 150px|mid| * Officium Ich hab geriesst in ganzen herzen == Slutet == Sist i koralboken finns texten till de åtta första psalmerna ur psaltaren. Melodin anges vara Ach Gott vom hymel sich darein == Källor...')
- 20 mars 2024 kl. 14.01 Praxis Pietatis Melica, Rubriker (1660) (historik | redigera) [2 636 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Rubrikregister till Praxis Pietatis Melica från utgåvan 1660 Vorderdeckel Titelblatt Widmung Register der Gesänge / so mit den Fest= und Sonntäglichen Evangelien übereinkommen. Vorwort 1 Erster Theil dieses Büchleins / In welchem verfasset Tägliches Morgen=Abend= und Bußgesänge. Item Von der Rechtfertigung. 1 Tägeliche Morgesänge. 33 Tägeliche Abendgesänge. 57 Tägliche Bußgesänge. 136 Von der Rechtfertigung. 147 Ander Theil dieses Büc...')
- 20 mars 2024 kl. 11.55 Jag kan icke räkna dem alla (historik | redigera) [2 949 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Jag kan icke räkna dem alla''' är en tackpsalm av Lina Sandell som publicerades första gången 1880 i "Barnens bilderbok" och som psalm i Sionstoner 1889. Musik av Albert Lindström 1889. Psalmen bygger på jämförelsen mellan Guds välgärningar och de oräkneliga stjärnorna på himmelen. De går inte att räkna - man kan bara stanna upp i häpnad och tacka. Det finns en likhet med Guds lö...')
- 20 mars 2024 kl. 06.12 Lüneburg Gesangbuch (historik | redigera) [39 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till New Ordentlich Gesangbuch) Märke: Ny omdirigering
- 19 mars 2024 kl. 17.22 Himmlische Lieder (historik | redigera) [32 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Himlische Lieder) Märke: Ny omdirigering
- 18 mars 2024 kl. 09.02 O Herre Gott, begnade mich (historik | redigera) [623 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '[https://hymnary.org/page/fetch/VMGU1777/54/thumbnail] '''O Herre Gott, begnade mich''' är en tysk psalm skriven av Matthaeus Greiter 1525 grundad på Psaltaren 51. == Översättningar == === Svenska === * Den översattes sannolikt av Laurentius Petri Nericius 1567. * Den har bearbetats av * Den har bearbetats av Johan Alfred Eklund till 1921 års tillägg == Källor == * [https://hymnary.org/text/o_herre_gott_begnade_mich Hymnary.org] Kate...')
- 18 mars 2024 kl. 08.08 Evangeliska väckelsen (historik | redigera) [117 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Som '''Evangeliska väckelsen''' betecknas den väckele som skedde inom evangeliska kretsar under 1800-talet')
- 18 mars 2024 kl. 08.05 Nilsson, Anders den äldre (psalmförfattare) (historik | redigera) [463 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Anders Nilsson''' den äldre, född 8 sept 1831 på Furusjö gård i Habo, död 28 maj 1914, var en svensk bondson, som i slutet av 1850-talet kom i kontakt med den evangeliska väckelsen och skrev några andliga sånger. Han emigrerade till Chicago i Amerika 1867 (svältåret) där han arbetade som snickare. == Källor == * Oscar Lövgren Psalm- och Sånglexikon, spalt 452 Kategori:Biografier Kategori:Svenska psalmförfattare')
- 17 mars 2024 kl. 17.36 Det är så gott att om Jesus sjunga (historik | redigera) [3 558 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Det är så gott att om Jesus sjunga''' är en psalmtext som finns i olika versioner och med olika författare angivna som upphovsmän i skilda psalmböcker. Möjligen kan det bero på en sammanblandning mellan publicering och faktiskt upphov. Den ursprungliga psalmen är skriven av Anders Nilssons text i sju strofer och trycktes första gången i tidskriften "Söndagsskolan" nr 8, 1860 med titelraden ''"Vad det är gott att med ledig tun...')
- 17 mars 2024 kl. 17.07 Lova herren (historik | redigera) [25 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Lova Herren) Märke: Ny omdirigering
- 17 mars 2024 kl. 10.49 Lutherkorset (historik | redigera) [1 442 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'mini|höger|Lutherrosen Luthers egen beskrivning av sin symbol ''"Först ska det vara ett svart kors på ett hjärta som har sin naturliga färg så att jag själv blir påmind om att tron på den korsfäste gör oss saliga. För man blir uppfylld av det man tror av hjärtat. Om det än är ett svart kors som plågar och ska göra ont, låter det hjärtat behålla sin färg och fördärvar inte naturen. Det betyder att det inte dödar utan hålle...')
- 17 mars 2024 kl. 07.27 Matthaeus Greiter (historik | redigera) [32 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Greiter, Matthaeus) Märke: Ny omdirigering
- 16 mars 2024 kl. 18.51 Denicke, David (historik | redigera) [954 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''David Denicke''', född 31 jan 1603 i Zittau i Sachsen (Tyskland), död . == Källor == * [https://www.jstor.org/stable/24201060 JSTOR tidskrift] kategori:Biografier Kategori:Tyska präster Kategori:Koralboksutgivare')
- 16 mars 2024 kl. 18.48 David Denicke (historik | redigera) [28 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '#edirect Denicke, David')
- 16 mars 2024 kl. 15.16 Gesenius, Justus (historik | redigera) [695 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Justus Gesenius''', född 6 juli 1601 i Esbeck bei Else i Niedersachsen, död 18 sept 1673. Han studerade teologi i Helstedt och Jena och blev 1629 pastor i S:t Magnikyrkan i Braunschweig, 1636 slottspredikant vid hertig Georg av Braunschweig-Lüneburg i Hildesheim. 1642 blev han överhovpredikant och genralsuperintendent i Hannover. == Källor == * [https://www.jstor.org/stable/24201060 Jstor tidskift] Kategori:Biografier Kategori:Tyska p...')
- 16 mars 2024 kl. 15.02 Justus Gesenius (historik | redigera) [30 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Gesenius, Justus) Märke: Ny omdirigering
- 16 mars 2024 kl. 15.01 Hannoversche Gesangbuch (historik | redigera) [39 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Hannoversche Gesangbuch''' utgavs i Hannover 1646 av Justus Gesenius och David Denicke. Den innehåller sex avdelningar med 222 sånger. Fem av sångerna utges här ffg. == Källor == * [https://www.jstor.org/stable/24201060 Jstor tidskift] Kategori:Tyska koralböcker')
- 16 mars 2024 kl. 12.16 Hur kan och skall jag dig (historik | redigera) [1 497 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Hur kan och skall jag dig''' är en nattvardspsalm som fanns med i 1695 års psalmbok. Den tyska texten skrevs enligt uppgift av Högmarck (1736) av Salomon Liscovius <ref>Högmarck, Lars ''Psalmopoeographia'', Stockholm, 1736.</ref> men enligt andra källor är den ursprungliga texten författad av Johann Heermann 1632. Texten översattes till svenska av Johannes Petræus 1693. Psalmen inleds 1695 med orden: :''Hur kan och skal...')
- 14 mars 2024 kl. 08.44 In deinen Zorn (historik | redigera) [172 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''In deinen Zorn''' är en psalm skriven av Ambrosius Lobwasser == Text == == Melodi == == Se även == == Källor == Kategori: Tyska psalmer')
- 13 mars 2024 kl. 18.20 Uthi tin stora wrede (historik | redigera) [691 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Uthi tin stora wrede''' är en psalm baserad på den sjätte av Konung Davids Psalmer och den första av de så kallade botpsalmerna. Texten är översatt av Carl Carlsson Gyllenhielm från tyska "In deinen Zorn" av Ambrosius Lobwasser. Psalmtexten är "af D. Swedberg merkeligen förbettrad."<ref>Högmarck, Lars, ''Psalmopoeographia'', 1736, s 15.</ref> == Publicerad i == *1695 års psalmbok som nr 26 under rubriken "Konung...')
- 10 mars 2024 kl. 07.02 Dippel, Johann Konrad (historik | redigera) [2 497 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{faktamall biografi WD}} '''Johann Konrad Dippel''', även känd som '''Christianus Demócritus''', född 10 augusti 1673 i Niederbeerbach, död 25 april 1734 i Berleburg, var läkare, teolog och alkemist. Radikalpietismens definitiva genombrott i Sverige anses allmänt inlett med hans vistelser i Stockholm åren 1726–1728. Dippel var Gottfried Arnolds mest radikala lärjunge och både originell och högt begåvad. Från att ha varit en ivrig försva...')
- 9 mars 2024 kl. 18.30 Benzelius den yngre, Erik (historik | redigera) [10 909 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '#redirekt Erik Benzelius d.y.')
- 9 mars 2024 kl. 18.30 Erik Benzelius d y (historik | redigera) [39 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Benzelius den yngre, Erik) Märke: Ny omdirigering
- 9 mars 2024 kl. 18.26 Schaefer, Johan Henrik (historik | redigera) [414 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Johan Henrik Schaefer''', född 1657, dog 1725, var en svensk präst, hovpredikant, kyrkoherde i Gävle och sedermera prost därstädes. Även riksdagsman. == Brev == Skrev brev till Eric Benzelius den yngre <ref>[https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Henric+Benzelius&page=7&postid=Brev_527336&tab=post Riksarkivet] == Källor == Kategori:Svenska präster Kategori:Biografier')
- 9 mars 2024 kl. 18.20 Johan Henrik Schaefer (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Schaefer, Johan Henrik) Märke: Ny omdirigering
- 9 mars 2024 kl. 07.43 Bengels NT (1734) (historik | redigera) [200 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Bengels Nya Testamentet 1734''' Efter långvariga studier av källskrifter gav Johann Albrecht Bengel ut en ny utgåva av Nya Testamentet på grekiska. == Källor == Kategori:Biblar')
- 8 mars 2024 kl. 14.51 Mose och Lamsens Wisor (historik | redigera) [37 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Mose och Lambsens Wisor) Märke: Ny omdirigering
- 8 mars 2024 kl. 13.52 Bad Boll (historik | redigera) [346 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Bad Boll är en kommun i Tyskland och en plats där Johann Christoph Blumhardt var verksam efter förföljelser. Det var dock inte Blumhardts mening, att Bad Boll bara skulle vare en anstalt för troshelbrägdagörelse utan även ett centrum för Guds rikes förverkligande på jorden. == Källor == Kategori:Schweiziska religiösa orter')
- 8 mars 2024 kl. 13.45 Leonhard Ragaz (historik | redigera) [2 452 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Leonhard Ragaz år 1914. '''Leonhard Ragaz''', född 28 juli 1868 i Tamins (Schweiz), död 6 december 1945 i Zürich, var en schweizisk reformerad teolog och, tillsammans med Hermann Kutter, en av grundarna av den religiösa socialismen i Schweiz. Han var influerad av Christoph Blumhardt. Ragaz var en del av Bergspredikoväckelsen. Han var gift med feministen och fredsakt...')
- 8 mars 2024 kl. 13.41 Kutter, Hermann (historik | redigera) [699 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Hermann Kutter''', född 12 september 1862, död 22 mars 1931, var en schweizisk teolog. Kutter var kyrkoherde i Zürich 1898-1926. I sitt tidiga författarskap företrädde Kutter påverkad av Christoph Blumhardt kyrkans och religionens sociala ansvar och uppgifter och var en av ledarna i den så kallade evangelisk-sociala rörelsen. Bland hans skrifter märks ''Sie müssen'' (1904, svensk översättning 1907). Genom senare religionsfilosofiska s...') skapades ursprungligen som "Hermann Kutter"
- 8 mars 2024 kl. 13.22 Johann Christoph Blumhardt (historik | redigera) [41 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Blumhardt, Johann Christoph) Märke: Ny omdirigering
- 8 mars 2024 kl. 13.19 Blumhardt, Christian Gottlieb (historik | redigera) [1 164 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Christian Gottlieb Blumhardt''', född den 29 april 1779, död den 19 december 1838<ref>[http://www.bautz.de/bbkl/b/blumhardt_c_g.shtml Biographisch-Bibliographisches Kirchenlexikon]</ref>, var en tysk teolog och en av missionens första förkämpar i Tyskland, farbror till Johann Christoph Blumhardt. Blumhardt fostrades från barndomen i pietistisk anda, något som kom att prägla hela hans verksamhet. Han verkade en tid som sekreterare i ''Deuts...') skapades ursprungligen som "Christian Gottlieb Blumhardt"
- 8 mars 2024 kl. 13.14 Blumhardt, Christoph (historik | redigera) [1 573 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Christoph Blumhardt''', född den 1 juni 1842, död den 2 augusti 1919, var en tysk religiös ledare och politiker, son till Johann Christoph Blumhardt. Blumhardt fortsatte ledarskapet för sin faders religiösa grupp. Hos Blumhardt kom dock troshelbrägdagörelsen att skjutas undan, medan han allt starkare betonade och vidareutvecklade gudsrikesförkunnelsen. Blumhardt kom i skarpare opposition mot kyrkan än vad fadern varit, något som bland annat tog sig...') skapades ursprungligen som "Christoph Blumhardt"
- 8 mars 2024 kl. 13.10 Blumhardt, Johann Christoph (historik | redigera) [2 365 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{faktamall biografi WD}} '''Johann Christoph Blumhardt''', född den 16 juli 1805, död den 25 februari 1880, var en tysk luthersk präst. Blumhardt var brorson till Christian Gottlieb Blumhardt och far till Christoph Blumhardt. Blumhardt fick 1838 prästerligt tjänst i Möttlingen nära Calw i Württemberg, och kom under sin själasörjarverksamhet där i kontakt med en flicka, Gottliebin Dittus, som led av hyste...')