Den svenska psalmboken (1819): Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 39: | Rad 39: | ||
Psalmboken blev ”av konungen gillad och stadfäst” den 29 januari 1819 men har inte genom ett gemensamt beslut samtidigt införts till uteslutande bruk för hela riket. Den antogs successivt av varje församling i [[Svenska kyrkan]] genom eget beslut på [[kyrkostämma]]. Från och med 1921 användes den tillsammans med ett tillägg, kallat ''[[Nya psalmer]]'' då åtta nya kvinnliga psalmförfattare tillkom, bland andra [[Lina Sandell]] (6 psalmer) och [[Betty Ehrenborg Posse]] (2 psalmer). | Psalmboken blev ”av konungen gillad och stadfäst” den 29 januari 1819 men har inte genom ett gemensamt beslut samtidigt införts till uteslutande bruk för hela riket. Den antogs successivt av varje församling i [[Svenska kyrkan]] genom eget beslut på [[kyrkostämma]]. Från och med 1921 användes den tillsammans med ett tillägg, kallat ''[[Nya psalmer]]'' då åtta nya kvinnliga psalmförfattare tillkom, bland andra [[Lina Sandell]] (6 psalmer) och [[Betty Ehrenborg Posse]] (2 psalmer). | ||
Den wallinska psalmboken var i så måtto en mans verk, som över hälften av psalmerna var skrivna eller bearbetade av [[Johan Olof Wallin]] (1779–1839), men även andra stora diktare som [[Frans Michael Franzén]] (1772–1847) och [[Erik Gustaf Geijer]] (1783–1847) var engagerade. Bland andra deltagare med en mängd psalmer märks kyrkoherden [[Johan Åström]] (1767–1844) och professorn [[Samuel Ödmann]] (1750-1829). Tre psalmer av 500 var skrivna av kvinnor, [[Elisabet Cruciger]], nr 50, [[Elle Andersdotter]], nr 487 och [[Anna Maria Lenngren]], nr 449. | Den wallinska psalmboken var i så måtto en mans verk, som över hälften av psalmerna var skrivna eller bearbetade av [[Johan Olof Wallin]] (1779–1839), men även andra stora diktare som [[Frans Michael Franzén]] (1772–1847) och [[Erik Gustaf Geijer]] (1783–1847) var engagerade. Bland andra deltagare med en mängd psalmer märks kyrkoherden [[Johan Åström]] (1767–1844) och professorn [[Samuel Ödmann]] (1750-1829). Tre psalmer av 500 var skrivna av kvinnor, [[Elisabet Cruciger]], nr [[Förlossningen är vunnen|50]], [[Elle Andersdotter]], nr [[I hoppet sig min frälsta själ|487]] och [[Anna Maria Lenngren]], nr [[Snart döden skall det öga sluta|449]]. | ||
I andra psalm- och sångsamlingar förekom under perioden ett urval ur 1819 års psalmbok, ibland med endast vissa verser medtagna, som till exempel i [[Sionstoner (1889)]] och [[Stockholms söndagsskolförenings sångbok (1882)]]. | I andra psalm- och sångsamlingar förekom under perioden ett urval ur 1819 års psalmbok, ibland med endast vissa verser medtagna, som till exempel i [[Sionstoner (1889)]] och [[Stockholms söndagsskolförenings sångbok (1882)]]. | ||
Versionen från 11 januari 2022 kl. 06.53
| Den Swenska Psalm-Boken Af Konungen Gillad och Stadfästad År 1819 | |
 Exemplar av 1819 års psalmbok, tryckt 1819. | |
| Författare | J.O. Wallin, F.M. Franzén, E.G. Geijer, Johan Åström m.fl. |
|---|---|
| Originalspråk | svenska |
| Genre | psalmbok |
| Utgivningsår | 1819 |
| Del i serie | |
| Ingår i serie | Den svenska psalmboken |
| Föregås av | 1695 års psalmbok |
| Efterföljs av | Nya psalmer 1921 |
Den svenska psalmboken – av Konungen gillad och stadfäst(ad) år 1819, även kallad 1819 års psalmbok och den wallinska psalmboken, användes i Sverige från år 1819 till år 1937 (med Haeffners koralbok), och innehöll 500 psalmer.
Psalmboken blev ”av konungen gillad och stadfäst” den 29 januari 1819 men har inte genom ett gemensamt beslut samtidigt införts till uteslutande bruk för hela riket. Den antogs successivt av varje församling i Svenska kyrkan genom eget beslut på kyrkostämma. Från och med 1921 användes den tillsammans med ett tillägg, kallat Nya psalmer då åtta nya kvinnliga psalmförfattare tillkom, bland andra Lina Sandell (6 psalmer) och Betty Ehrenborg Posse (2 psalmer).
Den wallinska psalmboken var i så måtto en mans verk, som över hälften av psalmerna var skrivna eller bearbetade av Johan Olof Wallin (1779–1839), men även andra stora diktare som Frans Michael Franzén (1772–1847) och Erik Gustaf Geijer (1783–1847) var engagerade. Bland andra deltagare med en mängd psalmer märks kyrkoherden Johan Åström (1767–1844) och professorn Samuel Ödmann (1750-1829). Tre psalmer av 500 var skrivna av kvinnor, Elisabet Cruciger, nr 50, Elle Andersdotter, nr 487 och Anna Maria Lenngren, nr 449.
I andra psalm- och sångsamlingar förekom under perioden ett urval ur 1819 års psalmbok, ibland med endast vissa verser medtagna, som till exempel i Sionstoner (1889) och Stockholms söndagsskolförenings sångbok (1882).
Förarbeten
- Första förslaget
- Andra förslaget
- Nästa kommitté
- Nästa förslag 1809
- Nästa kommitté 1811
- Psalmboksförslag (1814)
- Psalmboksförslag (1816)
- Psalmboksförslag (1819)
Innehåll
- I Innehåll i 1819 års psalmbok anges titlarna i huvudsak med den stavning som användes vid nyutgåvan 1921. Då ursprunglig stavning från 1819 är känd sammanlänkas artiklarna till den modernare stavningen.
Se även
- Kungörelse ang pris för inbindning av 1819 års psalmbok
- Den svenska psalmboken
- 1695 års psalmbok
- 1937 års psalmbok
- 1986 års psalmbok
- Lista över psalmer efter innehåll
- Psalmkaraktärer
- Kritik mot 1819 i övre Norrland, masteruppsats
Externa länkar
| |||||
Ursprungligen hämtad från Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Den svenska psalmboken 1819) --av Haeffner (diskussion) 26 december 2015 kl. 13.18 (UTC)---- och redigerad.