Lär mig, du skog, att vissna glad: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Melodi) |
||
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Lär mig, du skog, att vissna glad''' (''" | '''Lär mig, du skog, att vissna glad''' (''"[[Laeer mig, o Skov, at visne glad]]"'') är en [[höstpsalm|höst]]- och [[hemlandssång]] av [[Adam Oehlenschläger]] skriven 1813, översatt till svenska av [[Emilia Ahnfelt-Laurin]] 1879. Den andra versen är bearbetad av [[Britt G Hallqvist]] 1983. Texten illustrerar det eviga livets hopp med hjälp av liknelser från naturen såsom skogen, fåglarna och fjärilen. | ||
Melodin i | == Melodi == | ||
Melodin i Ess-dur, 4/4, är [[Nathan Söderblom]]s välkända melodi till [[I denna ljuva sommartid]] och därmed samma som för psalmerna [[Hur härligt vittna land och sjö]] och [[Likt vårdagssol i morgonglöd]]. | |||
== Användning == | |||
Sången är vanlig som [[begravning]]spsalm. Den finns omnämnd i [[Bodil Malmsten]]s diktsamling [[Paddan och branden]], i en lång dikt om en nybliven änkling som försöker komma över sorgen efter sin hustrus död. Den är även ironiskt omnämnd i prosadikten ''Ålderdomshemmet'' av [[Johannes Edfelt]]. | Sången är vanlig som [[begravning]]spsalm. Den finns omnämnd i [[Bodil Malmsten]]s diktsamling [[Paddan och branden]], i en lång dikt om en nybliven änkling som försöker komma över sorgen efter sin hustrus död. Den är även ironiskt omnämnd i prosadikten ''Ålderdomshemmet'' av [[Johannes Edfelt]]. | ||
Nuvarande version från 9 juni 2024 kl. 09.11
Lär mig, du skog, att vissna glad ("Laeer mig, o Skov, at visne glad") är en höst- och hemlandssång av Adam Oehlenschläger skriven 1813, översatt till svenska av Emilia Ahnfelt-Laurin 1879. Den andra versen är bearbetad av Britt G Hallqvist 1983. Texten illustrerar det eviga livets hopp med hjälp av liknelser från naturen såsom skogen, fåglarna och fjärilen.
Melodi
Melodin i Ess-dur, 4/4, är Nathan Söderbloms välkända melodi till I denna ljuva sommartid och därmed samma som för psalmerna Hur härligt vittna land och sjö och Likt vårdagssol i morgonglöd.
Användning
Sången är vanlig som begravningspsalm. Den finns omnämnd i Bodil Malmstens diktsamling Paddan och branden, i en lång dikt om en nybliven änkling som försöker komma över sorgen efter sin hustrus död. Den är även ironiskt omnämnd i prosadikten Ålderdomshemmet av Johannes Edfelt.
Publicerad i
- Nya psalmer (1921) som nr 656 under rubriken "De yttersta tingen: De kristnas hopp inför döden".
- Sionstoner (1935) som nr 648 under rubriken "Pilgrims- och hemlandssånger".
- 1937 års psalmbok som nr 572 under rubriken "Det kristna hoppet inför döden".
- Frälsningsarméns sångbok (1968) som nr 551 under rubriken "Evighetshoppet".
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 304 under rubriken "Livets gåva och gräns".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 499 under rubriken "Människans åldrar".
- Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986) som nr 499 under rubriken "Människans åldrar".
Se även
Källor
|