Vi tror på en allsmäktig Gud: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(16 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Vi tror på en allsmäktig Gud''' (tyska: ''[[Wir glauben all an einen Gott]]'') är en [[lovpsalm]] (tillika "[[ståpsalm]]") av [[Martin Luther]] från 1524 som översattes av [[Olaus Petri]] redan 1530 med titelraden ''"Wij troo uppå en alsmächtigh Gudh"''. I 1695 års psalmbok anges inte Luther ha del i upphovet utan endast Olaus Petri nämns som upphovsman. Ursprunget är den latinska hymnen ''[[Credo in Deum Patrem]]'', den [[apostoliska trosbekännelsen]].
'''Vi tror på en allsmäktig Gud''' (tyska: ''[[Wir glauben all an einen Gott]]'') är en [[lovpsalm]] (tillika "[[ståpsalm]]") av [[Martin Luther]] från 1524 som översattes av [[Olaus Petri]] redan 1530 med titelraden ''"Wij troo på alzmectig gudh"''. I 1695 års psalmbok anges inte Luther ha del i upphovet utan endast Olaus Petri nämns som upphovsman, och titeln är ''Wij troo uppå en alsmächtigh Gudh''.  


Psalmen introduceras 1536 med orden: ''Tronnes beke[n]nilse''
== Text ==
Ursprunget är den latinska hymnen ''[[Credo in Deum Patrem]]'', den [[apostoliska trosbekännelsen]]. Psalmen introduceras 1536 med orden: ''Tronnes beke[n]nilse''


Psalmen inleds 1695 med orden: <br>
Psalmen inleds 1695 med orden:  
''Wij troo uppå en alsmächtigh Gudh'' <br>
:''Wij troo uppå en alsmächtigh Gudh''
''Som all ting i sino Orde/ Skapat hafwer härligh och godh''
:''Som all ting i sino Orde/ Skapat hafwer härligh och godh''


== Melodi ==
== Melodi ==
Melodin är av medeltida upphov enligt [[Koralbok (1940)|1939 års koralbok]]. I [[1921 års koralbok med 1819 års psalmer]] anges att melodin är från 1524 och hämtad ur [[Johann Walter]]s och [[Martin Luther]]s [[koralbok|koralsamling]] [[Geystliche gesangk Buchleyn]].
Melodin är av medeltida upphov enligt [[Koralbok (1940)|1939 års koralbok]]. I [[koralbok till Nya psalmer (1921)]] anges att melodin är från 1524 och hämtad ur [[Johann Walter]]s och [[Martin Luther]]s [[koralbok|koralsamling]] [[Geystliche gesangk Buchleyn]].
 
== [[Högmarck Psalmopoeographia|Högmarck]]s kommentar ==
[[Olaus Petri|O.PET]]. [[Wir glauben all an einen Gott|Wir glauben all an einen GOTT]] [[Martin Luther|D LUTHERUS]].
Thenne psalm kallas dels symbolum A-postolicum, emedan han är tagen af then Apostoliska Tron: Credo in DEUM Patrem. '''Jag tror på GUD Fader'''. Hwilken hålles före wara sammanfattad af Frelsarens JEsu tolf Apostlar. ([[Act]] 1:13,26). Och ehuruwäl sådant af androm nekas; efter therom icke något i then H. Skrift talas, så är doch oemotsägeligit, at hon i alla måhl är med Apostlarnas Läro och Skrifter äfwerensstemmande. Dels nämnes han ''symbolum Lutheri'', allthenstund han af Luthero först i rimwis upsatt är. Fordom brukades sielfwa then Apostoliska Tron, tå hon songs eller låstes för Predikan: men sedan och ännu blifwer detta symbolum,  såsom nya Hand-Boken föreskrifwer, alla Söndagar sungit för Predikan. Wår Swenska är icke aldeles lik tben Tyska, besynnerligen i första wersen. I thenna Psalm siunga somlige mycket orett, såsom v 2 säga the: - '''pinter och döder''' / såsom D Sw i sin Ps.B.  ock lät trycka; ther thet doch, efter Censorum anmerkning, bör heta '''död-der''' med två d. och en apostroph (') emellan; ty thet är ett sammandragit ord af '''dödader''' och svarar här i rimmen mot '''födder'''. v 3. Siunges i åtskilliga Landsförsamlingar: '''Oß til att få ett ewinnerligit lif kommer tå''' Hwad är thet? The enfaldige borde ju uthi thetta och mera thylikt af sina Lärare rettas och underwisas. På slutet önskar man nästan öfwer alt, både bland lärda och olärda: '''Gud låte oss sina glädie få'''. Öfwermåttan wäl sagt: doch är thet rättare om man siunger så: '''GUD låter oss..''' efter thetta är en Tros bekiännelse, theruti wi icke egenteligen '''bediom''' / utan '''tron'''/ at GUD för JEsu skul '''låter''' oss få en ewig glädie och salighet. Orden, som här emot swara i Tyskon äro thessa:
Nach diesem Elend ist bereit
Uns ein Leben in Ewigkeit.
 
Vers tre lyder
Wij troo ock på then Helga And.
Ena Christeliga Kyrckio;
Thet är helga manna samfund /
som Gudz Ande plägar styrckia.
Här warder synden borttagen /
then oss plägar giöra wånda.
Och upp the sidsta dagen
Skolom wij alle upstånda.
Och ett ewigt lijf kommer tå /
Gudh låter oss sina glädie fåå. Amen


== Publicerad i ==
== Publicerad i ==
** Tyska originalet
** Svenska
* [[Swenske Songer eller wisor (1536)]] med titeln ''Vij tro vppå alzmectig gud'' under rubriken "Tronnes bekennilse".
* [[Swenske Songer eller wisor (1536)]] med titeln ''Vij tro vppå alzmectig gud'' under rubriken "Tronnes bekennilse".
* [[1572 års psalmbok]] med titeln ''WI troo uppå Alzmechtigh Gudh'' under rubriken "Troon".
* [[1572 års psalmbok]] med titeln ''WI troo uppå Alzmechtigh Gudh'' under rubriken "Troon".
Rad 29: Rad 45:


== Källor ==
== Källor ==
* [https://runeberg.org/psalmopoeo/0037.html Högmarck]
<references/>
<references/>



Nuvarande version från 8 juni 2024 kl. 16.06

Vi tror på en allsmäktig Gud (tyska: Wir glauben all an einen Gott) är en lovpsalm (tillika "ståpsalm") av Martin Luther från 1524 som översattes av Olaus Petri redan 1530 med titelraden "Wij troo på alzmectig gudh". I 1695 års psalmbok anges inte Luther ha del i upphovet utan endast Olaus Petri nämns som upphovsman, och titeln är Wij troo uppå en alsmächtigh Gudh.

Text

Ursprunget är den latinska hymnen Credo in Deum Patrem, den apostoliska trosbekännelsen. Psalmen introduceras 1536 med orden: Tronnes beke[n]nilse

Psalmen inleds 1695 med orden:

Wij troo uppå en alsmächtigh Gudh
Som all ting i sino Orde/ Skapat hafwer härligh och godh

Melodi

Melodin är av medeltida upphov enligt 1939 års koralbok. I koralbok till Nya psalmer (1921) anges att melodin är från 1524 och hämtad ur Johann Walters och Martin Luthers koralsamling Geystliche gesangk Buchleyn.

Högmarcks kommentar

O.PET. Wir glauben all an einen GOTT D LUTHERUS. Thenne psalm kallas dels symbolum A-postolicum, emedan han är tagen af then Apostoliska Tron: Credo in DEUM Patrem. Jag tror på GUD Fader. Hwilken hålles före wara sammanfattad af Frelsarens JEsu tolf Apostlar. (Act 1:13,26). Och ehuruwäl sådant af androm nekas; efter therom icke något i then H. Skrift talas, så är doch oemotsägeligit, at hon i alla måhl är med Apostlarnas Läro och Skrifter äfwerensstemmande. Dels nämnes han symbolum Lutheri, allthenstund han af Luthero först i rimwis upsatt är. Fordom brukades sielfwa then Apostoliska Tron, tå hon songs eller låstes för Predikan: men sedan och ännu blifwer detta symbolum, såsom nya Hand-Boken föreskrifwer, alla Söndagar sungit för Predikan. Wår Swenska är icke aldeles lik tben Tyska, besynnerligen i första wersen. I thenna Psalm siunga somlige mycket orett, såsom v 2 säga the: - pinter och döder / såsom D Sw i sin Ps.B. ock lät trycka; ther thet doch, efter Censorum anmerkning, bör heta död-der med två d. och en apostroph (') emellan; ty thet är ett sammandragit ord af dödader och svarar här i rimmen mot födder. v 3. Siunges i åtskilliga Landsförsamlingar: Oß til att få ett ewinnerligit lif kommer tå Hwad är thet? The enfaldige borde ju uthi thetta och mera thylikt af sina Lärare rettas och underwisas. På slutet önskar man nästan öfwer alt, både bland lärda och olärda: Gud låte oss sina glädie få. Öfwermåttan wäl sagt: doch är thet rättare om man siunger så: GUD låter oss.. efter thetta är en Tros bekiännelse, theruti wi icke egenteligen bediom / utan tron/ at GUD för JEsu skul låter oss få en ewig glädie och salighet. Orden, som här emot swara i Tyskon äro thessa:

Nach diesem Elend ist bereit
Uns ein Leben in Ewigkeit.

Vers tre lyder

Wij troo ock på then Helga And.
Ena Christeliga Kyrckio;
Thet är helga manna samfund /
som Gudz Ande plägar styrckia.
Här warder synden borttagen /
then oss plägar giöra wånda.
Och upp the sidsta dagen
Skolom wij alle upstånda.
Och ett ewigt lijf kommer tå /
Gudh låter oss sina glädie fåå. Amen

Publicerad i

Se även

Källor


Wikisource
Texten till Vi tror på en allsmäktig Gud finns på Wikisource.