Gud låter sina trogna här: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(15 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Gud låter sina trogna här''' är en [[psalm]] om änglarna av [[Georg Reimann]], publicerad 1639 (orig. ''[[Aus Lieb lässt Gott der Christenheit]]''). Psalmen översattes till svenska av den mycket änglaintresserade [[Jesper Swedberg]] 1694 och infördes i [[1695 års psalmbok]].
'''Gud låter sina trogna här''' är en [[psalm]] om änglarna av [[Georg Reimann]], publicerad 1639 (orig. ''[[Aus Lieb lässt Gott der Christenheit]]''). Psalmen översattes till svenska av den mycket änglaintresserade [[Jesper Swedberg]] 1694 och infördes i [[1695 års psalmbok]].


Melodin är en tysk folkvisa från [[Wittenberg]] 1533 (F-dur, 2/2) och använd även till psalmen [[Ditt ord, o Jesus, skall bestå]]. Enligt [[1697 års koralbok]] användes melodin även till psalmen [[Var man må nu väl glädja sig]] (nr 219) som i [[Den svenska psalmboken 1986]] anges att dess tonsättning är komponerad 1524. Andra psalmer som då använde samma melodi är: [[Dig, Jesus, vare evigt pris]] (nr 21), [[Gud är vår starkhet och vårt stöd]] (nr 57), [[Ditt namn, o Gud, jag lova vill]] (nr 106), [[Du själv förordnat, store Gud]] (nr 200) och [[Mitt hierta nu fast gläder sigh]] (nr 304).
== Text ==
När [[Johan Olof Wallin]] gav ut sitt ''[[Psalmbokskommitténs förslag (1816)|Förslag till svensk Psalmbok]]'' 1816, hade han bearbetat psalmen. Bl.a. är det Wallin som infört variationen barndomsdag, ungdomsdag, ålderns dag, dödens dag, stora dag — i originalet liksom i Swedbergs översättning stod det i stället ''nu är de helga änglars dag'' i varje strof.


Melodin trycktes i [[Geistliche Lieder]] av boktryckaren Joseph Klug i Wittenberg 1535.
== Melodi ==
Melodin är en [[Melodin till tysk folkvisa från Wittenberg|tysk folkvisa från Wittenberg]] 1533 (G-dur 2/4 i 1819, F-dur, 2/2 i 1986). Den trycktes i [[Geistliche Lieder]] av boktryckaren [[Joseph Klug]] i Wittenberg 1535. Den är inte samma som till det tyska originalet.


När [[Johan Olof Wallin]] gav ut sitt ''Förslag till svensk Psalmbok'' 1816, hade han bearbetat psalmen. Bl.a. är det Wallin som infört variationen barndomsdag, ungdomsdag, ålderns dag, dödens dag, stora dag — i originalet liksom i Svedbergs översättning stod det i stället ''nu är de helga änglars dag'' i varje strof.
I [[1697 års koralbok]] användes melodin även till psalmerna 219 [[Var man må nu väl glädja sig]], 21 [[Dig, Jesus, vare evigt pris]], 57 [[Gud är vår starkhet och vårt stöd]], 106 [[Ditt namn, o Gud, jag lova vill]], 200 [[Du själv förordnat, store Gud]] och 304 [[Mitt hierta nu fast gläder sigh]]. Den användes även till psalmen [[Ditt ord, o Jesus, skall bestå]], [[Lina Sandell]] i frikyrkosångböcker.
 
== Högmarcks kommentar ==
[[Jesper Swedberg|D.SWEDBERG]] [[Aus Lieb lässt Gott der Christenheit|Aus Lieb lässt Gott den]] [[Georg Reimann|REIMAN]]
Translator ha ganska wäl öfwersatt de fyra wersarna, som Tyskarna hade och sedan then femte sielf tillagt.
v 5 Tin '''Engel''' gifwe macht och mod (D Sw) Tin '''Ande''' (Cens)


== Publicerad i ==
== Publicerad i ==
Rad 19: Rad 26:
* [[Den svenska psalmboken (1986)]] som nr 483, i en friare översättning, [[Guds änglar är hans sändebud]], av [[Olov Hartman]], med ett återkommande "det är Guds änglars dag i dag".
* [[Den svenska psalmboken (1986)]] som nr 483, i en friare översättning, [[Guds änglar är hans sändebud]], av [[Olov Hartman]], med ett återkommande "det är Guds änglars dag i dag".
* [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 124 under rubriken "Mikaelidagen" med en annan text och melodi än i Den svenska psalmboken.
* [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 124 under rubriken "Mikaelidagen" med en annan text och melodi än i Den svenska psalmboken.
* [[Lova Herren (1988))]] som nr 18 under rubriken "Guds godhet och fadersomsorg".
* [[Lova Herren (1988)]] som nr 18 under rubriken "Guds godhet och fadersomsorg".
* [[Lova Herren (2020)]] som nr 369 under rubriken "Trygghet och förtröstan".
* [[Lova Herren (2020)]] som nr 369 under rubriken "Trygghet och förtröstan".


Nuvarande version från 21 juli 2024 kl. 10.45

Gud låter sina trogna här är en psalm om änglarna av Georg Reimann, publicerad 1639 (orig. Aus Lieb lässt Gott der Christenheit). Psalmen översattes till svenska av den mycket änglaintresserade Jesper Swedberg 1694 och infördes i 1695 års psalmbok.

Text

När Johan Olof Wallin gav ut sitt Förslag till svensk Psalmbok 1816, hade han bearbetat psalmen. Bl.a. är det Wallin som infört variationen barndomsdag, ungdomsdag, ålderns dag, dödens dag, stora dag — i originalet liksom i Swedbergs översättning stod det i stället nu är de helga änglars dag i varje strof.

Melodi

Melodin är en tysk folkvisa från Wittenberg 1533 (G-dur 2/4 i 1819, F-dur, 2/2 i 1986). Den trycktes i Geistliche Lieder av boktryckaren Joseph Klug i Wittenberg 1535. Den är inte samma som till det tyska originalet.

I 1697 års koralbok användes melodin även till psalmerna 219 Var man må nu väl glädja sig, 21 Dig, Jesus, vare evigt pris, 57 Gud är vår starkhet och vårt stöd, 106 Ditt namn, o Gud, jag lova vill, 200 Du själv förordnat, store Gud och 304 Mitt hierta nu fast gläder sigh. Den användes även till psalmen Ditt ord, o Jesus, skall bestå, Lina Sandell i frikyrkosångböcker.

Högmarcks kommentar

D.SWEDBERG Aus Lieb lässt Gott den REIMAN 

Translator ha ganska wäl öfwersatt de fyra wersarna, som Tyskarna hade och sedan then femte sielf tillagt.
v 5 Tin Engel gifwe macht och mod (D Sw) Tin Ande (Cens)

Publicerad i

Se även

Wikisource
Texten till Gud låter sina trogna här finns på Wikisource.


Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Gud_låter_sina_trogna_här&oldid=753351"