En jungfru födde ett barn i dag: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(10 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''En jungfru födde ett barn i dag''' är en gammal [[julpsalm]] som återberättar [[julevangeliet]] enligt | '''En jungfru födde ett barn i dag''' är en gammal [[julpsalm]] som återberättar [[julevangeliet]] enligt [[Luk]] 2:8-14, och då särskilt änglasången som utgör andra hälften av både vers 2 och vers 3. Första strofen var från början en latinsk växelsång från 1300-talet, och under 1400-talet formades psalmen på tyska (av okänd författare). Enligt vissa uppgifter ska psalmen vara författad av [[biskop]] [[Benno]] i Meissen, död 1107. [[Martin Luther]] översatte psalmen till tyska och omarbetade den. Han skriver: | ||
''Den Helige Ande måste wisserligen hafwa lärt den, som författat denna sång, att så sjunga. Hwem än författaren må wara, så har han träffat rätt, nemligen att Kristusbarnet är allena wår tröst, hwilka äro stora, förträffliga ord, som man billigtwis borde med allt allwar uppmärksamma'' | |||
I [[1695 års psalmbok]] tryckt 1767 anges upphovet vara av ''"Joh. Bona. Laur. Petri."'', vilket borde avses vara att författaren är Benno och att översättningen gjordes av [[Laurentius Petri Nericius]]. "Bona" har en gång varit ett feltryck i en tysk psalmbok. <ref>Gerdin</ref> Men det är enligt 1986 års psalmbok [[Olaus Petri]] som givit psalmen dess svenska språkdräkt 1530, vilken vi än idag lätt känner igen: | |||
''En song vnder the noter Dies est'' <br> | ''En song vnder the noter Dies est'' <br> | ||
Rad 19: | Rad 23: | ||
För [[1819 års psalmbok]] bearbetades psalmen av [[Johan Olof Wallin]] i arkaiserande stil, vilket gör att psalmen fortfarande doftar 1500-tal. Insatsen finns inte omnämnd i 1986 års psalmbok. | För [[1819 års psalmbok]] bearbetades psalmen av [[Johan Olof Wallin]] i arkaiserande stil, vilket gör att psalmen fortfarande doftar 1500-tal. Insatsen finns inte omnämnd i 1986 års psalmbok. | ||
== Melodi == | |||
Melodin är från Böhmen 1410, i Sverige sjungen enligt en version av år 1533. | Melodin är från Böhmen 1410, i Sverige sjungen enligt en version av år 1533. | ||
* i [[Revalpsalmboken]] används melodin till psalmen 33 [[Hwad under i högden, när tiden gick om]]. | |||
==Publicerad i== | == Publicerad i == | ||
*[[Swenske Songer eller wisor 1536]] med titeln ''Een iungfru födde itt barn j dagh'' under rubriken "En song under the noter Dies est leticie, then om inlatijd tienar". | * [[Swenske Songer eller wisor (1536)]] med titeln ''Een iungfru födde itt barn j dagh'' under rubriken "En song under the noter Dies est leticie, then om inlatijd tienar". | ||
*[[1572 års psalmbok]] med titeln ''DIes est leticiæ'' eller ''EEN jungfru födde itt barn idagh'' under rubriken "Någhra Hymner och andra Loffsonger om Christi födelse". | * [[1572 års psalmbok]] med titeln ''DIes est leticiæ'' eller ''EEN jungfru födde itt barn idagh'' under rubriken "Någhra Hymner och andra Loffsonger om Christi födelse". | ||
*[[Göteborgspsalmboken]] under rubriken "Om Christi Födelse". | * [[Göteborgspsalmboken]] under rubriken "Om Christi Födelse". | ||
*[[1695 års psalmbok]] som nummer 127 under rubriken "Jule-högtids Psalmer". | * [[1695 års psalmbok]] som nummer 127 under rubriken "Jule-högtids Psalmer". | ||
*[[1819 års psalmbok]] som nummer 60 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu födelse (julpsalmer)" | * [[1819 års psalmbok]] som nummer 60 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu födelse (julpsalmer)" | ||
*[[1937 års psalmbok]] som nummer 60 under rubriken "Jul". | * [[1937 års psalmbok]] som nummer 60 under rubriken "Jul". | ||
*[[Den | * [[Den ekumeniska psalmboken (1986)]] som nummer 124 under rubriken "Jul". | ||
*[[Finlandssvenska psalmboken 1986]] som nummer 20, där den är betydligt bearbetad och med titelraden "Ett barn har fötts till vår jord i dag" under rubriken "Jul" | * [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nummer 20, där den är betydligt bearbetad och med titelraden "Ett barn har fötts till vår jord i dag" under rubriken "Jul" | ||
*[[Lova Herren | * [[Lova Herren (1988)]] som nummer 106 under rubriken "Jul". | ||
== | == Se även == | ||
* Hos [http://www.siba.fi/swe/ Sibelius-Akademin] återfinns noterna enligt 1695 års melodi till [http://www2.siba.fi/cgi-bin/shubin/edishow_s.cgi?idi=00111&sivu=1 Een Jungfru födde ett barn i dagh], där framgår också att förebilden är: ''"Dies est laeticiae / Der Tag der ist so freudenreich"''. | |||
* Hos [[Projekt Runeberg]] finns [http://runeberg.org/swisornw/0027.html texten] ur Swenske Songer eller wisor 1536 | |||
== | == Källor== | ||
* J Gerdin: Hjelpreda wid Underwisningen i Kyrkopsalmer för Skollärare och Seminarister | |||
<references/> | <references/> | ||
{{wikisource verk}} | {{wikisource verk}} |
Nuvarande version från 4 september 2022 kl. 12.52
En jungfru födde ett barn i dag är en gammal julpsalm som återberättar julevangeliet enligt Luk 2:8-14, och då särskilt änglasången som utgör andra hälften av både vers 2 och vers 3. Första strofen var från början en latinsk växelsång från 1300-talet, och under 1400-talet formades psalmen på tyska (av okänd författare). Enligt vissa uppgifter ska psalmen vara författad av biskop Benno i Meissen, död 1107. Martin Luther översatte psalmen till tyska och omarbetade den. Han skriver:
Den Helige Ande måste wisserligen hafwa lärt den, som författat denna sång, att så sjunga. Hwem än författaren må wara, så har han träffat rätt, nemligen att Kristusbarnet är allena wår tröst, hwilka äro stora, förträffliga ord, som man billigtwis borde med allt allwar uppmärksamma
I 1695 års psalmbok tryckt 1767 anges upphovet vara av "Joh. Bona. Laur. Petri.", vilket borde avses vara att författaren är Benno och att översättningen gjordes av Laurentius Petri Nericius. "Bona" har en gång varit ett feltryck i en tysk psalmbok. [1] Men det är enligt 1986 års psalmbok Olaus Petri som givit psalmen dess svenska språkdräkt 1530, vilken vi än idag lätt känner igen:
En song vnder the noter Dies est
leticie / then om iulatijd tienar
EEn iungfru födde itt barn jdagh/
thet skole wij prijsa och ära/
j thet haffuer gud itt gott begagh/
han biudher oss höra hans lära/
wore icke the barn til werlden födt/
tå skule hwar man ewinnerliga dödt/
nuu ärom wij frelste alle/
loffuarz ware tu Jesus Christ/
som oss haffuer frelst aff dieffuulsens list/
me pino och dödzens galla
- Källa:Projekt Runeberg Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade
För 1819 års psalmbok bearbetades psalmen av Johan Olof Wallin i arkaiserande stil, vilket gör att psalmen fortfarande doftar 1500-tal. Insatsen finns inte omnämnd i 1986 års psalmbok.
Melodi
Melodin är från Böhmen 1410, i Sverige sjungen enligt en version av år 1533.
- i Revalpsalmboken används melodin till psalmen 33 Hwad under i högden, när tiden gick om.
Publicerad i
- Swenske Songer eller wisor (1536) med titeln Een iungfru födde itt barn j dagh under rubriken "En song under the noter Dies est leticie, then om inlatijd tienar".
- 1572 års psalmbok med titeln DIes est leticiæ eller EEN jungfru födde itt barn idagh under rubriken "Någhra Hymner och andra Loffsonger om Christi födelse".
- Göteborgspsalmboken under rubriken "Om Christi Födelse".
- 1695 års psalmbok som nummer 127 under rubriken "Jule-högtids Psalmer".
- 1819 års psalmbok som nummer 60 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu födelse (julpsalmer)"
- 1937 års psalmbok som nummer 60 under rubriken "Jul".
- Den ekumeniska psalmboken (1986) som nummer 124 under rubriken "Jul".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nummer 20, där den är betydligt bearbetad och med titelraden "Ett barn har fötts till vår jord i dag" under rubriken "Jul"
- Lova Herren (1988) som nummer 106 under rubriken "Jul".
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Een Jungfru födde ett barn i dagh, där framgår också att förebilden är: "Dies est laeticiae / Der Tag der ist so freudenreich".
- Hos Projekt Runeberg finns texten ur Swenske Songer eller wisor 1536
Källor
- J Gerdin: Hjelpreda wid Underwisningen i Kyrkopsalmer för Skollärare och Seminarister
- ↑ Gerdin
|