Gud låter sina trogna här: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Text) |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Melodi) |
||
| (8 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
== Text == | == Text == | ||
När [[Johan Olof Wallin]] gav ut sitt ''[[Psalmbokskommitténs förslag (1816)|Förslag till svensk Psalmbok]] 1816, hade han bearbetat psalmen. Bl.a. är det Wallin som infört variationen barndomsdag, ungdomsdag, ålderns dag, dödens dag, stora dag — i originalet liksom i Swedbergs översättning stod det i stället ''nu är de helga änglars dag'' i varje strof. | När [[Johan Olof Wallin]] gav ut sitt ''[[Psalmbokskommitténs förslag (1816)|Förslag till svensk Psalmbok]]'' 1816, hade han bearbetat psalmen. Bl.a. är det Wallin som infört variationen barndomsdag, ungdomsdag, ålderns dag, dödens dag, stora dag — i originalet liksom i Swedbergs översättning stod det i stället ''nu är de helga änglars dag'' i varje strof. | ||
== Melodi == | == Melodi == | ||
Melodin är en tysk folkvisa från Wittenberg 1533 (F-dur, 2/2). Den trycktes i [[Geistliche Lieder]] av boktryckaren Joseph Klug i Wittenberg 1535. | Melodin är en [[Melodin till tysk folkvisa från Wittenberg|tysk folkvisa från Wittenberg]] 1533 (G-dur 2/4 i 1819, F-dur, 2/2 i 1986). Den trycktes i [[Geistliche Lieder]] av boktryckaren [[Joseph Klug]] i Wittenberg 1535. Den är inte samma som till det tyska originalet. | ||
I [[1697 års koralbok]] användes melodin även till psalmerna 219 [[Var man må nu väl glädja sig]], 21 [[Dig, Jesus, vare evigt pris]], 57 [[Gud är vår starkhet och vårt stöd]], 106 [[Ditt namn, o Gud, jag lova vill]], 200 [[Du själv förordnat, store Gud]] och 304 [[Mitt hierta nu fast gläder sigh]]. Den användes även till psalmen [[Ditt ord, o Jesus, skall bestå]], [[Lina Sandell]] i frikyrkosångböcker. | |||
== Högmarcks kommentar == | == Högmarcks kommentar == | ||
[[Jesper Swedberg|D.SWEDBERG]] [[Aus Lieb lässt Gott | [[Jesper Swedberg|D.SWEDBERG]] [[Aus Lieb lässt Gott der Christenheit|Aus Lieb lässt Gott den]] [[Georg Reimann|REIMAN]] | ||
Translator ha ganska wäl öfwersatt de fyra wersarna, som Tyskarna hade och sedan then femte sielf tillagt. | Translator ha ganska wäl öfwersatt de fyra wersarna, som Tyskarna hade och sedan then femte sielf tillagt. | ||
v 5 Tin '''Engel''' gifwe macht och mod (D Sw) Tin '''Ande''' (Cens) | v 5 Tin '''Engel''' gifwe macht och mod (D Sw) Tin '''Ande''' (Cens) | ||
Nuvarande version från 21 juli 2024 kl. 10.45
Gud låter sina trogna här är en psalm om änglarna av Georg Reimann, publicerad 1639 (orig. Aus Lieb lässt Gott der Christenheit). Psalmen översattes till svenska av den mycket änglaintresserade Jesper Swedberg 1694 och infördes i 1695 års psalmbok.
Text
När Johan Olof Wallin gav ut sitt Förslag till svensk Psalmbok 1816, hade han bearbetat psalmen. Bl.a. är det Wallin som infört variationen barndomsdag, ungdomsdag, ålderns dag, dödens dag, stora dag — i originalet liksom i Swedbergs översättning stod det i stället nu är de helga änglars dag i varje strof.
Melodi
Melodin är en tysk folkvisa från Wittenberg 1533 (G-dur 2/4 i 1819, F-dur, 2/2 i 1986). Den trycktes i Geistliche Lieder av boktryckaren Joseph Klug i Wittenberg 1535. Den är inte samma som till det tyska originalet.
I 1697 års koralbok användes melodin även till psalmerna 219 Var man må nu väl glädja sig, 21 Dig, Jesus, vare evigt pris, 57 Gud är vår starkhet och vårt stöd, 106 Ditt namn, o Gud, jag lova vill, 200 Du själv förordnat, store Gud och 304 Mitt hierta nu fast gläder sigh. Den användes även till psalmen Ditt ord, o Jesus, skall bestå, Lina Sandell i frikyrkosångböcker.
Högmarcks kommentar
D.SWEDBERG Aus Lieb lässt Gott den REIMAN
Translator ha ganska wäl öfwersatt de fyra wersarna, som Tyskarna hade och sedan then femte sielf tillagt. v 5 Tin Engel gifwe macht och mod (D Sw) Tin Ande (Cens)
Publicerad i
- 1694 års psalmbok som nr
- 1695 års psalmbok som nr 195 under rubriken Om de heliga englar med titeln "Gud låter här sin Kristenhet"
- 1819 års psalmbok som nr 35 under rubriken "Skapelsen och försynen. Änglarna. De förnämsta skapade varelserna."
- Sionstoner (1889) som nr 439 under rubriken "Psalmer".
- Svensk söndagsskolsångbok (1908) som nr 216 under rubriken "Änglavård".
- Svenska Missionsförbundets sångbok (1920) som nr 362 den under rubriken "Änglavård".
- 1937 års psalmbok som nr 142 under rubriken "Den helige Mikaels dag".
- Sionstoner (1935) som nr 240 under rubriken "Mikaelidagen"
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 167, efter en bearbetning av Anders Frostenson under rubriken "Den helige Mikaels dag"
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 483, i en friare översättning, Guds änglar är hans sändebud, av Olov Hartman, med ett återkommande "det är Guds änglars dag i dag".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 124 under rubriken "Mikaelidagen" med en annan text och melodi än i Den svenska psalmboken.
- Lova Herren (1988) som nr 18 under rubriken "Guds godhet och fadersomsorg".
- Lova Herren (2020) som nr 369 under rubriken "Trygghet och förtröstan".
Se även
- Gud vare tack och ära
- Hos Svenska Akademien återfinns psalmtexten från 1695 i "Den gamla psalmboken" i PDF
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Hwar man må nu wäl glädia sigh, där det framgår att förebilden är: "Nun freut euch, lieben Christen g'mein / Es ist gewisslich an der Zeit".
| |||||