Scriver, Christian: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 4: | Rad 4: | ||
Hans [[teologi]]ska studier i Rostock finansierades av en släkting. Där påverkades han främst av Joachim Lütkemann. Han tog sin Fil Mag 1649 och Han prästvigdes 1653 och blev ärkediakon i S:t Jacobi i Stendal i kurfurstendömet Sachsen. 1667 kallades han som [[kyrkoherde]] till [[S:t Jacobi församling]] i Magdeburg, där han verkade i 23 år. 1690 blev han [[hovpredikant|överhovpredikant]] hos Äbtissin Anna-Dorothea, Hertiginna till Sachsen vid Quedlinburg. Där kom han i kontakt med mystisk spiritualism och pietism. Han erbjöds även tjänst som hovpredikant i Stockholm, men avböjde. | Hans [[teologi]]ska studier i Rostock finansierades av en släkting. Där påverkades han främst av Joachim Lütkemann. Han tog sin Fil Mag 1649 och Han prästvigdes 1653 och blev ärkediakon i S:t Jacobi i Stendal i kurfurstendömet Sachsen. 1667 kallades han som [[kyrkoherde]] till [[S:t Jacobi församling]] i Magdeburg, där han verkade i 23 år. 1690 blev han [[hovpredikant|överhovpredikant]] hos Äbtissin Anna-Dorothea, Hertiginna till Sachsen vid Quedlinburg. Där kom han i kontakt med mystisk spiritualism och pietism. Han erbjöds även tjänst som hovpredikant i Stockholm, men avböjde. | ||
Han betraktas som en av de som beredde vägen för [[ | Han betraktas som en av de som beredde vägen för [[pietism]]en. Scrivers förste biograf var Magdeburgprästen Christian Otto Weinschenk. | ||
[[Fil:Magdeburg Wallonerkirche Epitaph Familie Scriver.jpg|mini|left|Magdeburg, Wallonerkirche, Epitaph för Christian Scriver och hans fyra hustrur, på latin betecknade: coniux tertia, coniux prima, coniux secunda, coniux quarta]] | [[Fil:Magdeburg Wallonerkirche Epitaph Familie Scriver.jpg|mini|left|Magdeburg, Wallonerkirche, Epitaph för Christian Scriver och hans fyra hustrur, på latin betecknade: coniux tertia, coniux prima, coniux secunda, coniux quarta]] | ||
Versionen från 7 april 2022 kl. 06.09
Christian Scriver, född 2 januari 1629 i Rendsburg, Holstein, död 5 april 1693 i Quedlinburg, en tysk präst och teolog. Hans far (köpman) och systrar dog i pesten ett halvt år efter Christians födelse. Hans styvfar, som var prosten Kuhlmann i Rendsburg, dog när han var 6 år. Han var gift 4 gånger och hade 14 barn, varav tre hustrur och elva barn insjuknade och dog.
Hans teologiska studier i Rostock finansierades av en släkting. Där påverkades han främst av Joachim Lütkemann. Han tog sin Fil Mag 1649 och Han prästvigdes 1653 och blev ärkediakon i S:t Jacobi i Stendal i kurfurstendömet Sachsen. 1667 kallades han som kyrkoherde till S:t Jacobi församling i Magdeburg, där han verkade i 23 år. 1690 blev han överhovpredikant hos Äbtissin Anna-Dorothea, Hertiginna till Sachsen vid Quedlinburg. Där kom han i kontakt med mystisk spiritualism och pietism. Han erbjöds även tjänst som hovpredikant i Stockholm, men avböjde.
Han betraktas som en av de som beredde vägen för pietismen. Scrivers förste biograf var Magdeburgprästen Christian Otto Weinschenk.
Psalmer
- Nu dagens sol i glans och prakt, från cirka 1671, nummer 446 i 1937 års psalmbok, då bearbetad 1938 av J.A. Eklund.
- Der lieben Sonne Licht und Pracht,1684, nr 363 i EKG och nr 479 i EVG.
Bibliografi
- Seelenschatz (Själaskatt), utgiven i fem delar 1675 till 1692, som blev hans mest berömda verk. Den består av bearbetade predikningar från Magdeburg. Utgavs även på svenska 1857
- Gottholds tillfälliga andakter, (Gottholds Siech- und Siegesbette), 1680, 400 betraktelser med lärdom från det vardagliga livet.
Se även
Källor
- Biographisch-Bibliographisches Kirchenlexikon
- Ökumenisches Heiligenlexikon
- Tyska texten i nutida tyska psalmboken
|