Se, Jesus är ett tröstrikt namn: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Se, Jesus är ett tröstrikt namn''' eller '''Si, Jesus...''' är ursprungligen en tysk [[nyår]]sbön om Jesu namn av [[Basilius Förtsch]] från 1609. Originaltiteln är ''"Jesus ist gar ein süsser Nam"'' med inspiration från [[Augustinus]] av Hippos gyllene latinska ord ''"Nomen JEsus mel in Ore, melos in aure, jubilus in corde"'', som senare utvecklats till en [[lovpsalm]]. <ref>Högmarck, Lars ''Psalmopoeographia'', Stockholm, 1736. ('JEsu Namn är vti munnen en honung, vti örat en liuflig song, vti hirtat en fegnad'.</ref> Verserna 2-4 utgörs av [[bön]] och [[lovsång]] riktad till "Guds ende Son, o Jesus huld". Sista versen är en *-märkt "[[ståpsalm|ståvers]]". Vers 3 anknyter starkt till {{Bibel1917U|Jesaja|6:3}} och {{Bibel1917U|Uppenbarelseboken|4:8}} i [[Bibeln]].
'''Se, Jesus är ett tröstrikt namn''' eller '''Si, Jesus...''' är ursprungligen en tysk [[nyår]]sbön om Jesu namn av [[Basilius Förtsch]] från 1609. Originaltiteln är ''"[[Jesus ist gar ein süsser Nam]]"'' med inspiration från [[Augustinus]] av Hippos gyllene latinska ord ''"Nomen JEsus mel in Ore, melos in aure, jubilus in corde"'', som senare utvecklats till en [[lovpsalm]]. <ref>Högmarck, Lars ''Psalmopoeographia'', Stockholm, 1736. ('JEsu Namn är vti munnen en honung, vti örat en liuflig song, vti hirtat en fegnad'.</ref> Verserna 2-4 utgörs av [[bön]] och [[lovsång]] riktad till "Guds ende Son, o Jesus huld". Sista versen är en *-märkt "[[ståpsalm|ståvers]]". Vers 3 anknyter starkt till {{Bibel1917U|Jesaja|6:3}} och {{Bibel1917U|Uppenbarelseboken|4:8}} i [[Bibeln]].


Psalmen översattes till svenska av [[Håkan Magnusson Ausius]] 1641, bearbetades för [[1695 års psalmbok]] av [[Jakob Boëthius]] 1694 och för [[1819 års psalmbok]] av okänd person (Wallin?) strax före utgivningen i februari 1819. Till [[Den svenska psalmboken 1986|1986 års psalmbok]] bearbetades texten ytterligare men endast helt lätt ("si" blev "se" och "ho sätter till ditt namn sin tröst" blev "den som till dig har satt sin tröst").
Psalmen översattes till svenska av [[Håkan Magnusson Ausius]] 1641, bearbetades för [[1695 års psalmbok]] av [[Jacob Boëthius]] 1694 och för [[1819 års psalmbok]] av okänd person (Wallin?) strax före utgivningen i februari 1819. Till [[1986 års psalmbok]] bearbetades texten ytterligare men endast helt lätt ("si" blev "se" och "ho sätter till ditt namn sin tröst" blev "den som till dig har satt sin tröst").


Psalmen inleds 1695 med orden:
Första versen i [[1695 års psalmbok]]:
:''Sij, JEsus är ett tröstrijkt Namn''
:Sij, JEsus är ett tröstrijkt Namn
:''Som länder oss til siälagagn''
:Som länder oss til siälagagn
:Igenom JEsum få vij nådh
:Och finne på thet bästa rådh.


I det tyska originalet var anknytningen till nyårsdagen, då Jesus blev omskuren och fick sitt namn, ännu tydligare med upprepade lovprisningar av Jesu namn.
I det tyska originalet var anknytningen till nyårsdagen, då Jesus blev omskuren och fick sitt namn, ännu tydligare med upprepade lovprisningar av Jesu namn.


==Melodi ==
Melodin är från Strasbourg och daterad till 1545, samma melodi som sjungs till [[Gud, se i nåd till dessa två]] (1986 nr 82), fast då i en utjämnad variant.  I [[Herren Lever (1977)]] uppges att melodin, som är i G-dur, komponerats i Lyon 1547.
Melodin är från Strasbourg och daterad till 1545, samma melodi som sjungs till [[Gud, se i nåd till dessa två]] (1986 nr 82), fast då i en utjämnad variant.  I [[Herren Lever (1977)]] uppges att melodin, som är i G-dur, komponerats i Lyon 1547.


==Publicerad i==
== Publicerad i ==
*{{Psbref| 1695}} som nr 143 under rubriken "Om Jesu Namn och Välgierningar".
* {{Psbref| 1695}} som nr 143 under rubriken "Om Jesu Namn och Välgierningar".
* [[Revalpsalmboken]] som nr 45 under rubriken ''Om Jesu Namn och Ämbeten''
* [[Revalpsalmboken]] som nr 45 under rubriken ''Om Jesu Namn och Ämbeten''
*{{Psbref| 1819}} som nr 66 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu namn".
* {{Psbref| 1819}} som nr 66 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu namn".
* [[Stockholms söndagsskolförenings sångbok (1882)]] som nr 89 med verserna 1-4, under rubriken "Psalmer".
* [[Stockholms söndagsskolförenings sångbok (1882)]] som nr 89 med verserna 1-4, under rubriken "Psalmer".
*{{Psbref|HS}} som nr 49 under rubriken "Jesu namn".
* {{Psbref|HS}} som nr 49 under rubriken "Jesu namn".
*{{Psbref|SSS1908}} som nr 35 under rubriken "Jesu namn och person"
* {{Psbref|SSS1908}} som nr 35 under rubriken "Jesu namn och person"
* [[Psalmisten|Lilla Psalmisten (1909)]] som nr 123 under rubriken "Bönesånger".
* [[Psalmisten|Lilla Psalmisten (1909)]] som nr 123 under rubriken "Bönesånger".
* [[Svenska Missionsförbundets sångbok (1920)]] som nr 100 under rubriken "Jesu namn".
* [[Svenska Missionsförbundets sångbok (1920)]] som nr 100 under rubriken "Jesu namn".
*{{Psbref|SIT1935}} som nr 112 under rubriken "Frälsningens grund i Guds kärlek och förverkligande genom Kristus".
* {{Psbref|SIT1935}} som nr 112 under rubriken "Frälsningens grund i Guds kärlek och förverkligande genom Kristus".
*{{Psbref|1937}} som nr 66 under rubriken "Nyårsdagen".
* {{Psbref|1937}} som nr 66 under rubriken "Nyårsdagen".
* [[Förbundstoner (1957)]] som nr 56 under rubriken "Guds uppenbarelse i Kristus: Jesu namn".
* [[Förbundstoner (1957)]] som nr 56 under rubriken "Guds uppenbarelse i Kristus: Jesu namn".
* [[Psalmer för bruk vid krigsmakten (1961)]] med verserna 1-4.
* [[Psalmer för bruk vid krigsmakten (1961)]] med verserna 1-4.
Rad 29: Rad 32:
* [[Lova Herren (1988)]] som nr 30 (text i liknande version), under rubriken "Jesu Kristi namn".
* [[Lova Herren (1988)]] som nr 30 (text i liknande version), under rubriken "Jesu Kristi namn".


==Övrigt==
== Se även ==
* [[Basilius Förtsch]]s text ur Geistliche Wasserquelle: [http://books.google.se/books?id=v1o9AAAAcAAJ&hl=sv&pg=RA1-PA133#v=onepage&q&f=false 1661 års upplaga, s. 157] eller [http://books.google.se/books?id=JCs-AAAAcAAJ&hl=sv&pg=PA106#v=onepage&f=false 1861 års upplaga, s. 106].
 
== Övrigt ==
Psalmen förekommer i instrumental version i filmen Körkarlen (1958).
Psalmen förekommer i instrumental version i filmen Körkarlen (1958).


==Källor==
== Källor ==
<references/>
<references/>
==Externa länkar==
*[[Basilius Förtsch]]s text ur Geistliche Wasserquelle: [http://books.google.se/books?id=v1o9AAAAcAAJ&hl=sv&pg=RA1-PA133#v=onepage&q&f=false 1661 års upplaga, s. 157] eller [http://books.google.se/books?id=JCs-AAAAcAAJ&hl=sv&pg=PA106#v=onepage&f=false 1861 års upplaga, s. 106].


{{wikisource verk}}
{{wikisource verk}}
Rad 43: Rad 45:
[[Kategori:Nyårspsalmer]]
[[Kategori:Nyårspsalmer]]
[[Kategori:Lovpsalmer]]
[[Kategori:Lovpsalmer]]
[[Kategori:Psalmer]]
[[Kategori:Svenska psalmer]]
 
 
{{wpkop|Se,_Jesus_är_ett_tröstrikt_namn|--[[Användare:Vadmal|Vadmal]] ([[Användardiskussion:Vadmal|diskussion]]) 26 juni 2015 kl. 15.52 (UTC)}}

Versionen från 23 juli 2022 kl. 10.42

Se, Jesus är ett tröstrikt namn eller Si, Jesus... är ursprungligen en tysk nyårsbön om Jesu namn av Basilius Förtsch från 1609. Originaltiteln är "Jesus ist gar ein süsser Nam" med inspiration från Augustinus av Hippos gyllene latinska ord "Nomen JEsus mel in Ore, melos in aure, jubilus in corde", som senare utvecklats till en lovpsalm. [1] Verserna 2-4 utgörs av bön och lovsång riktad till "Guds ende Son, o Jesus huld". Sista versen är en *-märkt "ståvers". Vers 3 anknyter starkt till Jesaja 6:3 och Uppenbarelseboken 4:8 i Bibeln.

Psalmen översattes till svenska av Håkan Magnusson Ausius 1641, bearbetades för 1695 års psalmbok av Jacob Boëthius 1694 och för 1819 års psalmbok av okänd person (Wallin?) strax före utgivningen i februari 1819. Till 1986 års psalmbok bearbetades texten ytterligare men endast helt lätt ("si" blev "se" och "ho sätter till ditt namn sin tröst" blev "den som till dig har satt sin tröst").

Första versen i 1695 års psalmbok:

Sij, JEsus är ett tröstrijkt Namn
Som länder oss til siälagagn
Igenom JEsum få vij nådh
Och finne på thet bästa rådh.

I det tyska originalet var anknytningen till nyårsdagen, då Jesus blev omskuren och fick sitt namn, ännu tydligare med upprepade lovprisningar av Jesu namn.

Melodi

Melodin är från Strasbourg och daterad till 1545, samma melodi som sjungs till Gud, se i nåd till dessa två (1986 nr 82), fast då i en utjämnad variant. I Herren Lever (1977) uppges att melodin, som är i G-dur, komponerats i Lyon 1547.

Publicerad i

Se även

Övrigt

Psalmen förekommer i instrumental version i filmen Körkarlen (1958).

Källor

  1. Högmarck, Lars Psalmopoeographia, Stockholm, 1736. ('JEsu Namn är vti munnen en honung, vti örat en liuflig song, vti hirtat en fegnad'.
Wikisource
Texten till Se, Jesus är ett tröstrikt namn finns på Wikisource.