Var hälsad, sköna morgonstund: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Var hälsad, sköna morgonstund''' är en [[julpsalm]], eller snarast en [[julottepsalm]], med text av [[Johan Olof Wallin]]. Psalmen tillhör de sista som togs med i [[1819 års psalmbok]] och diktades samma år som psalmboken kom ut (ev. julhelgen året innan). Den kom snart att ersätta psalmer som [[Var kristtrogen fröjde sig]] och [[Den signade dag]] som obligatoriska julottepsalmer. [[Nils-Arvid Bringéus]] har påvisat att önskan att få sjunga denna psalm bidrog till att [[julotta]]n återinfördes i [[Lunds stift]] under 1800-talet, efter att i [[Danska folkkyrkan|danskt kyrkoliv]] ha försvunnit vid [[reformationen]]. | '''Var hälsad, sköna morgonstund''' är en [[julpsalm]], eller snarast en [[julottepsalm]], med text av [[Johan Olof Wallin]]. Psalmen tillhör de sista som togs med i [[1819 års psalmbok]] och diktades samma år som psalmboken kom ut (ev. julhelgen året innan). Den kom snart att ersätta psalmer som [[Var kristtrogen fröjde sig]] och [[Den signade dag]] som obligatoriska julottepsalmer. [[Nils-Arvid Bringéus]] har påvisat att önskan att få sjunga denna psalm bidrog till att [[julotta]]n återinfördes i [[Lunds stift]] under 1800-talet, efter att i [[Danska folkkyrkan|danskt kyrkoliv]] ha försvunnit vid [[reformationen]]. | ||
Psalmen har i allmänhet sjungits [[ståpsalm|stående]] som inledning av julottan i [[Svenska kyrkan]]. Psalmen är därför märkt med en asterisk (*) i psalmboken. Efter 1986 har den ibland bytts ut mot ''[[När juldagsmorgon glimmar]]'' som ingångspsalm vid julottan<ref>[http://www.svenskakyrkan.se/bralanda/nar-juldagsmorgon-glimmar | Psalmen har i allmänhet sjungits [[ståpsalm|stående]] som inledning av julottan i [[Svenska kyrkan]]. Psalmen är därför märkt med en asterisk (*) i psalmboken. Efter 1986 har den ibland bytts ut mot ''[[När juldagsmorgon glimmar]]'' som ingångspsalm vid julottan<ref> [https://web.archive.org/web/20141024022547/http://www.svenskakyrkan.se/bralanda/nar-juldagsmorgon-glimmar Lyssna på Ellinor Håkansson, 13 år, julottan 1999. Gestads kyrka.]</ref>. Den gamla traditionen att låta de tre slutverserna inleda även andra gudstjänster i juletid är i avtagande, men förekommer ännu på sina håll. | ||
Inledningsstrofen anger psalmens julkaraktär, men annars uppehåller den sig inte särskilt vid krubba och stall, utan handlar om kyrkoårets tider och presenterar Jesus som de kristnas ännu levande herde och konung. Hans jordeliv och hans gärning idag, i våra liv, vävs samman. Himmelen, hans tillkommande rike, ställs fram som det stora målet. | Inledningsstrofen anger psalmens julkaraktär, men annars uppehåller den sig inte särskilt vid krubba och stall, utan handlar om kyrkoårets tider och presenterar Jesus som de kristnas ännu levande herde och konung. Hans jordeliv och hans gärning idag, i våra liv, vävs samman. Himmelen, hans tillkommande rike, ställs fram som det stora målet. |
Versionen från 21 maj 2022 kl. 16.53
Var hälsad, sköna morgonstund är en julpsalm, eller snarast en julottepsalm, med text av Johan Olof Wallin. Psalmen tillhör de sista som togs med i 1819 års psalmbok och diktades samma år som psalmboken kom ut (ev. julhelgen året innan). Den kom snart att ersätta psalmer som Var kristtrogen fröjde sig och Den signade dag som obligatoriska julottepsalmer. Nils-Arvid Bringéus har påvisat att önskan att få sjunga denna psalm bidrog till att julottan återinfördes i Lunds stift under 1800-talet, efter att i danskt kyrkoliv ha försvunnit vid reformationen.
Psalmen har i allmänhet sjungits stående som inledning av julottan i Svenska kyrkan. Psalmen är därför märkt med en asterisk (*) i psalmboken. Efter 1986 har den ibland bytts ut mot När juldagsmorgon glimmar som ingångspsalm vid julottan[1]. Den gamla traditionen att låta de tre slutverserna inleda även andra gudstjänster i juletid är i avtagande, men förekommer ännu på sina håll.
Inledningsstrofen anger psalmens julkaraktär, men annars uppehåller den sig inte särskilt vid krubba och stall, utan handlar om kyrkoårets tider och presenterar Jesus som de kristnas ännu levande herde och konung. Hans jordeliv och hans gärning idag, i våra liv, vävs samman. Himmelen, hans tillkommande rike, ställs fram som det stora målet.
Melodi
Musiken (2/2-takt, C-dur) är komponerad av Philipp Nicolai omkring 1597 och publicerad i ett bihang till hans psalmbok Freudenspiegel des ewigen Lebens (Det eviga livets glädjespegel) (1599). Melodin har kallats "koralernas drottning".[2]
Publikationer
Julsångböcker
- Julens vackra sånger 1, 1968, som nr 4
- Julens önskesångbok, 1997, under rubriken "Traditionella julsånger".
Psalmböcker
- 1986 års Cecilia-psalmbok/1986 års ekumeniska psalmbok som nr 119 under rubriken "Jul
- Den svenska psalmboken
- Den svenska psalmboken (1819) som nr 55 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu födelse (julpsalmer)".
- Den svenska psalmboken (1937) som nr 55 under rubriken "Jul".
- Psalmer för bruk vid krigsmakten (1961) som nr 55 verserna 1-4
- 1986 års psalmbok/1986 års ekumeniska psalmbok som nr 119 under rubriken "Jul".
- Finlandssvenska psalmboken 1986 som nr 27 under rubriken "Jul
- Frälsningsarméns sångbok
- Musik till Frälsningsarméns sångbok (1907) som nr 414
- Frälsningsarméns sångbok (1929) som nr 543 under rubriken "Högtider och särskilda tillfällen - Jul"
- Frälsningsarméns sångbok (1968) som nr 604 under rubriken "Högtider - Jul"
- Frälsningsarméns sångbok 1990/1986 års ekumeniska psalmbok som nr 119 under rubriken "Jul
- Förbundstoner (1957) som nr 43 under rubriken "Guds uppenbarelse i Kristus: Jesu födelse"
- Herde-Rösten (1892) som nr 94 under rubriken "Mall:HRrub"
- Hjärtesånger (1895) som nr 46 under rubriken "Mall:HSrub"
- Lova Herren (1988) som nr 100 under rubriken "Jul"
- Psalmer och Sånger 1987/1986 års ekumeniska psalmbok som nr 119 under rubriken "Jul"
- Segertoner
- Segertoner (1930) som nr 104
- Segertoner (1960) som nr 104
- Segertoner 1988 - 1986 års ekumeniska psalmbok som nr 119 under rubriken "Jul
- Sionstoner
- Sionstoner (1889) som nr 446 under rubriken "Psalmer", med verserna 1-4
- Sionstoner (1935) som nr 151 under rubriken "Jul"
- Sionstoner (1972) som nr 109
- Svenska Frälsningsarméns sångbok (1922) som nr 25 under rubriken "Högtider, Jul"
- Svenska Missionsförbundets sångbok
- Svenska Missionsförbundets sångbok (1894) som nr 32 under rubriken "Jesu födelse"
- Svenska Missionsförbundets sångbok (1903) som nr 32 under rubriken "Jesu födelse"
- Svenska Missionsförbundets sångbok (1920) som nr 82 under rubriken "Mall:SMF1920rub"
Söndagsskolsångböcker
- Lilla Psalmisten 1909 som nr 16 under rubriken "Kristus: Hans födelse, död, uppståndelse."
- Stockholms söndagsskolförenings sångbok (1882) som nr 87 under rubriken "Mall:SST1882rub" med verserna 1 och 4
- Svensk söndagsskolsångbok (1908) som nr 22 under rubriken "Mall:SSS1908rub"
- Svensk söndagsskolsångbok (1929) som nr 37 under rubriken "IV Advents- och julsånger"
Övriga sångböcker
- Barnens svenska sångbok, 1999, under rubriken "Året runt".
Se även
- Koralernas konung
- Hos Svenska Akademien återfinns psalmtexten från 1819 i "Den gamla psalmboken" i PDF
- Hos Projekt Runeberg finns /sondag/0045.html noterna till melodin.
Källor
- Palm Anders, Stenström Johan, Barnens svenska sångbok, 1999, Bonnier, Stockholm.
|