Gud låter sina trogna här: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Gud låter sina trogna här''' är en [[psalm]] om änglarna av [[Georg Reimann]], publicerad 1639 (orig. ''[[Aus Lieb lässt Gott der Christenheit]]''). Psalmen översattes till svenska av den mycket änglaintresserade [[Jesper Swedberg]] 1694 och infördes i [[1695 års psalmbok]].
'''Gud låter sina trogna här''' är en [[psalm]] om änglarna av [[Georg Reimann]], publicerad 1639 (orig. ''[[Aus Lieb lässt Gott der Christenheit]]''). Psalmen översattes till svenska av den mycket änglaintresserade [[Jesper Swedberg]] 1694 och infördes i [[1695 års psalmbok]].


Melodin är en tysk folkvisa från [[Wittenberg]] 1533 (F-dur, 2/2) och använd även till psalmen [[Ditt ord, o Jesus, skall bestå]]. Enligt [[1697 års koralbok]] användes melodin även till psalmen [[Var man må nu väl glädja sig]] (nr 219) som i [[Den svenska psalmboken 1986]] anges att dess tonsättning är komponerad 1524. Andra psalmer som då använde samma melodi är: [[Dig, Jesus, vare evigt pris]] (nr 21), [[Gud är vår starkhet och vårt stöd]] (nr 57), [[Ditt namn, o Gud, jag lova vill]] (nr 106), [[Du själv förordnat, store Gud]] (nr 200) och [[Mitt hierta nu fast gläder sigh]] (nr 304).
== Text ==
När [[Johan Olof Wallin]] gav ut sitt ''Förslag till svensk Psalmbok'' 1816, hade han bearbetat psalmen. Bl.a. är det Wallin som infört variationen barndomsdag, ungdomsdag, ålderns dag, dödens dag, stora dag — i originalet liksom i Svedbergs översättning stod det i stället ''nu är de helga änglars dag'' i varje strof.
 
== Melodi ==
Melodin är en tysk folkvisa från Wittenberg 1533 (F-dur, 2/2) och använd även till psalmen [[Ditt ord, o Jesus, skall bestå]]. Enligt [[1697 års koralbok]] användes melodin även till psalmen [[Var man må nu väl glädja sig]] (nr 219) som i [[1986 års psalmbok]] anges att dess tonsättning är komponerad 1524. Andra psalmer som då använde samma melodi är: [[Dig, Jesus, vare evigt pris]] (nr 21), [[Gud är vår starkhet och vårt stöd]] (nr 57), [[Ditt namn, o Gud, jag lova vill]] (nr 106), [[Du själv förordnat, store Gud]] (nr 200) och [[Mitt hierta nu fast gläder sigh]] (nr 304).


Melodin trycktes i [[Geistliche Lieder]] av boktryckaren Joseph Klug i Wittenberg 1535.
Melodin trycktes i [[Geistliche Lieder]] av boktryckaren Joseph Klug i Wittenberg 1535.
När [[Johan Olof Wallin]] gav ut sitt ''Förslag till svensk Psalmbok'' 1816, hade han bearbetat psalmen. Bl.a. är det Wallin som infört variationen barndomsdag, ungdomsdag, ålderns dag, dödens dag, stora dag — i originalet liksom i Svedbergs översättning stod det i stället ''nu är de helga änglars dag'' i varje strof.


== Publicerad i ==
== Publicerad i ==

Versionen från 22 juni 2022 kl. 11.32

Gud låter sina trogna här är en psalm om änglarna av Georg Reimann, publicerad 1639 (orig. Aus Lieb lässt Gott der Christenheit). Psalmen översattes till svenska av den mycket änglaintresserade Jesper Swedberg 1694 och infördes i 1695 års psalmbok.

Text

När Johan Olof Wallin gav ut sitt Förslag till svensk Psalmbok 1816, hade han bearbetat psalmen. Bl.a. är det Wallin som infört variationen barndomsdag, ungdomsdag, ålderns dag, dödens dag, stora dag — i originalet liksom i Svedbergs översättning stod det i stället nu är de helga änglars dag i varje strof.

Melodi

Melodin är en tysk folkvisa från Wittenberg 1533 (F-dur, 2/2) och använd även till psalmen Ditt ord, o Jesus, skall bestå. Enligt 1697 års koralbok användes melodin även till psalmen Var man må nu väl glädja sig (nr 219) som i 1986 års psalmbok anges att dess tonsättning är komponerad 1524. Andra psalmer som då använde samma melodi är: Dig, Jesus, vare evigt pris (nr 21), Gud är vår starkhet och vårt stöd (nr 57), Ditt namn, o Gud, jag lova vill (nr 106), Du själv förordnat, store Gud (nr 200) och Mitt hierta nu fast gläder sigh (nr 304).

Melodin trycktes i Geistliche Lieder av boktryckaren Joseph Klug i Wittenberg 1535.

Publicerad i

Se även

Wikisource
Texten till Gud låter sina trogna här finns på Wikisource.